KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, Tom. XXI. FÖR ÅR I80 0. STOCKHOLM, Tryckte hos Johtcn ^Pehr Lindh, i 800. Kongl. Vetenskaps ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, För M änai-erne 3ANUARIUS, FEBR UAR1 US, MARTI US, År 180 0. PRESES, Herr MATHIAS ROSENBLAD, Stats-Secfeterare, och Co m mendur af Kongl. NordfL Orden. Om TabelUVårkets Tillftänd i Sverige och Finland ifrån 1772 till och med zfpg. $:e Afhandlingin, angående Folk*Numem i Städerna* De Uppgifter, fom i detta åmne nu kunna meddelas, åro till det måfte icke af full- K. V. A. Handl. L Qv. A komlig 2 igoo, £fan. Febr. Mart. komlig vifshet, utan calculerade efter grun- der , fom funnits leda till den flörfla fanno- likheten. Tabellernes närvarande fkick har icke medgifvit florre noghet; — Formulårerne Ikilja icke till alla delar fladsboerne ifrån landets ; — vifla til flåderne horande Titlar, fåfom Prå- fterfkap, Lårare, Groflorer, Minuthandlare, Fabrikörer, Handtvårkare m. fl. finnas val enfarnme ; men dåremot åro andre, fåfora Kammar- Jungfrur, Lakåjer, m. fl, Vaktmåflare, Klockare m. fl. och Fattige, h vilka uti ProfU Tabellerne, i en fumma med dylika perfoner på landet, åro upptagne, och till fin mycken- het fåledes ifrån dem ofkiljagtige. Oredigheten, fom detta Formulårernes fkick innefattar har långe varit anmärkt; men flere orfaker hafva hindrat defs undanrodjande, den orfaken icke minft, att Special-Tabeller ofver flåderne icke kunnat infordras, emedan Commisfionen redan haft mer arbete, ån fom kunnat medhinnas. Detta fkick har ock icke tillåtit något flags uträkning ofver flådernes Invånare, ehu- ru både publike Vårk och flere private Per- foner denfamma åfkat, om icke år 179$ ifrån en del fläder oformodadt Special - Tabeller öfver deras Folkmängd blifvit inflinde. Genom x8oö> ^an. Febr, Mari, § Genom defla Tabeller har möjlighet yppat Cg till en fannolikt Calcul i detta åmne och den har blifvit anflålld på följande fått» r.O Hafva alle de Titlar, (Handlande, Fa- brikörer, Handtvårkare, m. fl.) fom man vill kalla A, och fom i de inkomne Special*Ta* bellerne ofver ftåderne varit enahanda med dem, hvilka i Proft-Tabellerne finnas affkilde och till ftåderne horande, blifvit fammanlagde» i\o Åro åfven fammanlagde alle Titlar 3 (Låkajer, Kammar «* Jungfrur, Vaktmåftare, Klockare m, fl.) fom man vill kalla B och fom i de förra Tabellerne finnas enlkilde, men åro enahanda med dem, hvilka i de fenare finnas blandade; och defla fummor hafva befunits förhålla fig, den förra till den fenare, fom 100 till 1 8. Sedermera år for hvar ftad, utur Proft* Tabellerne, fumman A uppgjord och okad med 1 8 pro-cent, i anledning af fumman BJ eller af nyfsnårnnde förhållande* Men for att icke alldeles lita på fefultatet* fom håraf uppkommit, har tillika en ännait utvåg blifvit nyttjad, att finna ett nåra likå lydande, på det fåttet, att fumman af Folk* Numern i alla de (låder, ifrån hvilka Special* Tabeller inkommit och fom utom Stockholm A i Voro 4 I Soo s *fan. Febr. Mart. voro 15 till antalet, blifvit dividerad med fumman af alla uti dem befintliga Hushåll. — Qyoten 6/0 ar federmera med fumman af Hushållen, fom i Proft -TabeJlerne for hvar ilad varit antecknad, multiplicerad, och der- igenom har århållits en ny Folkmängd. Medium af denna och den förra år flut- ligen antaget, fåfom råtta Folk-Numern for hvar flad och uti fådan egenfkap i tredje Columnen af Tabellen L infordt. Könen, fom i de 2:ne forfla Columnerne finnas infatte, åro uträknade enligt den pro- portion, fom uppkommit dem imellan, då man fammanflagit alle Titlarne A for alla flåderna i hela Riket, och hvilken få ut- fallit, att af 200 Perfoner i en flad 97 be- funnits vara af Mankönet och 103 af Qyin- konet. Men denna proprotion har dock icke al- ieftådes kunnat anvåndas, emedan uti fumman A, fom blifvit uppgjord for en del fmå-ftåder, Mankönets antal befunnits få ftarkt ofvervåga Qvinkonets, att efter Corre&ionen med 18 procent man icke kunnat antaga någon annan dem imellan ån fom denna provifioneile fum- ma gifvit vid handen. For V igoo, *?an. Febr. Man. 5 For Norrköping och Carlskrona fläder, hvilka icke uti någon Proft-Tabell blifvit upp- tagne, åro Folkmångderne uträknade i an» ledning af de Föddes Medel-Tal år 1795 oth. några föregående. For vifla fläder åter, fåfom Öflhammar och Oregrund, hafva Folkmångderne måft fam r mantagas och icke kunnat fkiljas, af den orfak att deffe fläder ligga i ett Profleri och uti Profl- Tabellen derfore blifvit fammanråknade. For ofrigt mårkes, att den 7-.de Colum- nen af Tabellen L innehåller Hushållen , den 4*.de, 5:te och 6:te de verklige Folkmångderne i vifla fläder, men deffe Folkmängder åro icke alle Uppgifter af ett och famma årtal. De for Stockholm, Vadflena, Ekfjo, Cal- mar, Visby, Engelholm* Malmö, Lund, Landskrona, Helfingborg, Goteborg, Carlflad, Filipflad, Chriflinehamn , åro utur de förut nämnde inkomne Special - Tabellerne for år 1795, hvilka lemnat grunder till nu anförde Rakning. Men de ofriga åro bekomne genom pri- vate underråttelfer; de for Uleåborg, Brahe- flad och Kajana åro af år 17855 de for G. Karlby, Jakobftad, Nykarlby, Vafa, Chriftina A 3 och 5 xfioo, £fan. Febr. Marti ock Kafko af år 1790; den for Åbo 1 789* Norrköping 1794, och Strängnäs 1796. Af fådan olikhet i Uppgifternas årtal k o ni- sm er utan tvifvel den ftorre olikhet, fom i Tabellen träffas irnellan den fannolika Folk«* mängden, fom år uträknad for år 1795, och den vårkliga fom år mycket åldre i fomliga af deffa (låder. Åijefl hvad de öfriga flå der angår, for hvilka någon gifven Folkmängd i Tabellen L år anteknad, kommer den fannolika och den vårkliga fumman, tåmmeligen når ofverens, och gifver fåledes anledning att (luta, det Calcuien i det hela icke mycket kan afvika ifrån fanningen. — . Man hoppas i följe der- gf att denna Calcul icke obenåget emottages till defs någon fåkrarc framdeles kan foretes. HENR, NICANDER. Litt, i8oo, £fan. Febr. Mar t. ? Af handling om Gula Kinan, och et nytt Reaciions-f/iedel 3 hvarmedelft defs vårknings- kraft uptåckesy tillika med jå?nnforelfe ime lian flera Kina /lag; af JOH. P. WESTRING, M. D. N yligen har Läkare vetenfkapen icke gordt ftorre vinft ån då Gula Kinan kom til Europa. Mera välgörande medel, af vidftråktare nytta, gifves vål icke! Den fattige kan dåraf ofta för godt kop frålfas från elåndet och döden: och den rikes mage, fom vålluften gordt öm- tålig for alt, fom ej fmickrar defs gom, blir dåraf icke betungad, likfom tilförene af dea vanliga Peruvianfka. Kina har i alla tider varit et dyrbart och vårkfamt Läkemedel; hvarfore ock defs åt- gång varit flor. Ifrån 1789 til 1793 åro til England och Schottland införde 634785 Skål- pund Kina; hvaraf måft en half million, fom det tros, blifvit förtärde på flållet: och några få fkogar i America fkola utrufla alla verl- dens Apothek härmed, famt nu mera nåftan alla Köpmans bodar. Hvad underligt dårfore, om vinfien lockar konflen, at upfoka up~ A 4 bland- $ i8oo, £fatt. Febr. Matt. blandnings-åmnen , eller ock dylika, fom lått kunna förväxlas hårmed? Sednare tiders up- lysning, fom kalladt flere Naturens Agenter til fit bitråde, torde dock årtappa bedrägeriet : och den tyckes redan lofva ofs et forvarings- anedel häremot, hvilket til en del utgör åmnet for denna afhandling. Den gula - eller Kongs-Kinan, fom den ock kallas, kom forft til Spanien 1788, hvar- fift Läkare fnart funno den vara mångdubbelt kraftigare och altid fakrare, ån den vanliga; b vårföre det måfta af denna inpackningen up- koptes for Hofvets räkning-, fom gorde Ikån- ker dåraf til främmande Hof: hvilket troligen gifvit anledning til namnet Kongs - Kina. a) Den koftade då 40 Real di platta p. fkålpund, på Hållet, fom, efter då varande courfe, fva- rade emot 5 R:dr. R:g:m. Defs varde blef omfider högt upfatt: få at den federmera på flera flållen i Holland och Tyfkland betaltes med i o a 16" R:dr. Hamb. fkålpund. 6) Icke Jan g tid därefter kommo ilora inpackningar dåraf til Europa, fom utfpriddes, få at prifet omfider fåll til lika med hvad den vanliga kollar: och åfven under, til 3 Mk. Hamb. p. fkålpund. Den började nu forft at allmännare blifva a) Enligt Gen. Conf. Gahns bref, dat. Cadix d. 10 Sept, 1790. Se ockfå annan anledning i defs fednare franfka bref, b) Se Murrays Apparat. Medicam. ?8oo, °fan. Febr, Mart. 9 blifva kånd och berömd, genom Tylklands talrika Journaler. Jag lårde ock 1791, då i§ fkålpund blef hitfåndt, kånna defs vårkfamheU hvarföre jag var forgfållig, at forvara den til fvårare tilfållen, då den ock icke bedrog mig. Redan några år förut hade jag med mycken formon nyttjadt den råda Kinan, fom den tiden få mycket berömdes i England, hvilken af Engelsmånnerna blifvit upbragt med et Spanfkt fartyg 1 779. Den började tryta omfider, h vilket gaf mig anledning at forfkrifva den dire&e ifrån Spanien, r) Igenom Doct. Relph,^) i London blef denna bark mycket vål kånd uti en vål ut- arbetad af handling dårom 1794. Hos ofs blef ock et utdrag i korthet dåraf gordt, ock riktadt med grundeliga anmärkningar af Prof. Swartz, i Literat. Tidn. Upfala 1795. Och fedan hafva åt/killiga befkrifningar dårom ut- kommit, e) A 5 Ånnu 0 l 79° genom Handelsman Joh. Kuhlman hår i Norrköping, hvars Patriotilka nit ofta varit mig nyttig for vetenlkapen. if) An inquiry into the Medical efficaces of a new Species of Peruv. Bark, lately imported into this country, under the name of the Yellow bark 8cc. London. 1794. by John" Relph, M. D. e) Se Meijers afhandling dårom ifrän Berlin* it Hufelands Journal i^B, i„St. m. m. io i8oo 3 £f an. ' Febr. Marti Ånnu år 1795 var hår och på de flåfla ftållen icke bekandt, ifrån hvad ftålle i Ame- rica den hämtas: ej eller år trådet ånnu kåndr, hvaraf den tages. Utaf et brcf,/) dat. Cadix /) Redan längre tid tilbaka hade den berömde Mutis uptåckt och underfokt flere arter af Cinchona, uti Konungariket Sanöa Fé. Han hade anftålt jåmnforelfer emellan deffe och de ila g hvilka man kånde i Peru, famt gordt mänga fcrfok på fjuke tom lyckligt aflupit. I fynnerhet trodde han, at en af deffe arter med tjock bark och mörkröd färg, var den flarkafte och vårkfammane, och påSod åfven at det var juft den famma fom man forft håmtadt från Peru, och hvilken gorde få utomordentelig värkan. Prof deraf fåndes til Europa fom underfoktes och anfågos for ganfka goda. Mutis upgaf til Spanlka regeringen et fornag at låta hämta all den China barken fom fördes til Europa, uti riket San&a Fé, hvarefl man träffade omåteliga Ikogar deraf, cch gora forialgningen Regal, h vilket borde forlkarTa den Kunglige (kattkammaren en an- fenlig fumma. I följe af detta forflag famlades en flor mängd af denna bark, hvaraf tuiend- t-xh kiftor fördes i 2-3 iarflrilta landningar til Cadix. Denna art år ganika olika til ut- feendet med den Peruvianika. Skalad i flora reguliera nycken ar den merendels tjock, fto- tande på rod ; träaktig, utan faft eller balfam, och mycket litet balk på tungan. Den blef examinerad och förfokt i Cadix af kännare oih i8oo, $ an. Febr. Mari. ii 17(32, fom Gen, Conful Gahn fkref til defs broder, AfTefToren i K.ColLMed., h vilket inne- håller vigtiga underråttelfer om flere flags Kina; hvarfore jag med defs tilftåad vil infora det ord Låkrarne, fom alla funno den ganjka elak, utan flyrka och onyttig i Medicinen. Man har ockfå intet funnit köpare åfven for minfla pris, och den ligger ånnu uti Konungens Ma- gaziner. Aldrahogfi kan den duga for garf- verier eller dylika fabriker. Det år fvårt at begripa huru detta håndt; ty intet kan man tvina på MyTis botanifka kunlkaper, eller på trovärdigheten af hans upgifne forfok på fjuke. Han år alt for val känd, at man Ikulle kunna hy fa den minfla mifstanka om honom. De hemfånde profven hade åfven blifvit under- fokte och approberade. Felet måfte faledes ligga uti afficalningen, torkings och inpack- nings latten, eller något annat fom bidragit at minlka denna barkens flyrka: eller at man mifstagit något annat for det flaget fom borde hämtas. MuTts var intet närvarande vid deffe förrättningar — det var en annan fom blef dårtil af Regeringen forordnad. Vare huru det vill, det flora förflaget har där- vid fladnat: åtminflone vet man intet mera deraf i Cadix. Af denna bark kan ingen ting hafva kommit til Utlåndningen, hvarken ifrån Cadix, eller dire&e från Carthagena til Europa, en fegelfart likfå forbuden fom omo* jelig, — 12 i8oo, gfan. Febr. Mart. ord från ord; uptåckes, at den kommer från granfkapet af Moxos, ungefår från medel- punden 2:0 Muns har uptåckt 6 eller 7 China arter, men han vil at en af defTa (kall aga företrädet i Medicinen, fom har en tjock och rödaktig bark. 3:0 Ingen enlkild har affåndt något deraf tilCadix; och fom infamlandet ikedde i SanÖa Fé for Konungens rakning fynes intet eller mera troligt, at man haft tilfålle at fmygvis utföra något til Jamaica eller Caracas, hvilket likväl intet vore omöjligt, om varan ågde et fådant varde, at den fortjeme lurendråjas. 4:0 Befiåndigt har man erhållit från Peru China bark af olika forhållande, hvilket man i allmänhet trodt hårröra af åttkilnaden emel- lan mer eller mindre fpåda grenar hvaraf bar- ken togs: af årstiden då den famlades, af jordmånen dar traden vuxit &c. Men enligt fednare Ört kännares fprfkningar åro florre de- len fårfkilte arter. Den fom kom från Pro- vincen Loxa hade man anfedt for den håfia, hvilken var tunn, blek-gul fom Canelen, och och fom utan fpillror tvårt afbrots; på inre fidan mörkgrå och til fmaken flark och bal- famifk. Man värderade alla de andre dagen i mån fom de närmade hg til de anförde kännemärken. Som man gjorde ganlka flarka infamlingar i Provincen Loxa, och man icke ens vårdade de minfla tråden, få for at fpara dem, och at upmuntra fokandet af denna vara längre in på Indianernes område, eller dar 1800) gfan. Febr. Mar t. 13 pundlen af fodra America, hvaråft den kallas ' Califaya af Spaniorerne, och dår foredrages, for man kunde träffa den, har Regeringen forbu- dit utforflen från Loxa, hvärifrån på några år, intet, eller ganfka Ullan något fedan kommit. Längre tid tilbaka voro någre gånger hela kiftar ankomne, med en flags China bark, fom var tjock, mörkröd, i flora och utanpå fkrofiiga flycken. Vanlig China bark fanns ofta dermed blandad. Man anfåg denna bland- ning fom et fel, och det gifvas bevis, at man i Cadix vråkt denna China - art i hafvet, i brifl af at kunna foryttra den, eller draga nå- gon fordel deraf i handelsvågen. Vid början af lifta kriget C 1 779) na ^ e kommit af denna China til London från Lifa- bon efter upbringandet af Spanfka fkeppet Bon Confeil på hemvågen från Lima, och fom medförde en myckenhet af barken. Den blef fåld for godt pris fåfom for lamre hållen; men fedan forfok blefvo dermed gorde befanns den ganfka fullkomlig och vårkfam, och i et ogonbleck uphojdes den til fkyarne, fåfom i hela Norden, och faldes dubbelt och tredub- belt mera ån den fom man förut anfedt for den båfta, och man fånde från Cadix alt hvad fom dår af den famma fanns. Man tror at det år det förfta fortråffeliga flaget, fom blef be- kant i Europa, och det år det fom Mutis hade trodt finnas i San&a Fé. Dennes bark hade blifvit vanrygtad och årkåndes icke dug- lig fåfom handelsvara, emedan man forblan- 14 i$oo s éfån. Febr. Hart. for fin vårkfamhet, framfor den Peruvianfka, Detta tråd måtte växa flört; tv jag har et ftycke bark, dade den famma med andine Hag til ftorlek cch utfeende liknande den fom hade kommit och ofta kommer med den fina, och befinnes i fanning utan kraft och värkan. Man trodde allmänt at det var en fådan fom man famlade från trädets flarn, icke få god fom barken på grenarne eller af yngre tråd. Af denna råda China kommer ånnu ifrån Peru, och man blandar den hår for at ge andre et hoere varde. Den torde finnas intet långt ifrån Quito. Nyligen har ånnu tilkommit en annan dags China, fom gjordt ånnu mera upfeende ån den foregående. Den kallas Cattifaija af Spaniorerne och kommer från Buenos Aijres. Sannolikt hämtas den ifrån grannlkapet af Moxos , juft i medelpunöen af America. Forr hitkom ganfka litet deraf, likfom håndelfevis. I Peru år den kand under famma namn. Man fager at det år denna fom Indianeine bruka at tugga farlk for at utdraga faften utan at fvålja Qelfva barken, och man påflår at de genom detta medel bota lig genan 1 for de få mycket gångfe febrar uti defia fuktiga provincer dår få min- ge flora floder taga fin uprinnelfe. Denna art China har blifvit i fy nnerhet nyligen kand genom et parti af 12-14000 ikåipund fom en vifs officer Rubi da Cells under lin beftållning dår i landet låt famla cch föra til Europa. Köpmånnerne i Cadix vågade intet befatta 1 8oo, £?an. Febr. Mar t. i$ bark, l§ qvarter långt, 6 tum bredt och § tum tjokt. Vanligen kommer den i fmå platta bitar, fig dermed, men Spanfka Regeringen inköpte altfammans åfven til 3. p. S. {kålpundet, fe- dan flere forfok voro dermed gorde i Madrid. Den 7 förtärdes i hofpitalerne och andre ftållen dåt febrar härjade, hvareft Konungen låt ut- delå af Chinan. Ganfka litet blef öfiigt. Nå- got har ankommit innu fenare genom andre enikilte, hvilket blifvit fåldt til 20 Rp:ta fkålpund (circa 2 R:d.) 300 fkålp. finnes nu intet på flållet. Men det år ingen tvifvel, at fedan den vunnit fådant fortroende, man gör lig mån at famla och förf anda den, få vål ofver Peru fom ofver Bnenos Ayres. Detta flag, fom man almånt anfer fom af et fårfkilt fpecies, år gulaktig, i flora låttbrutna och tråiga flycken; den yttre barken år putfad och renlkrapad, fom ger den en ånnu gulare fårg, och år derigenom lått at åtfkilja. Andre tro at Callifaya år intet annat ån den vårkliga Loxa Chinan, håmtad af flarn men på famrna fpecies, och den fina af de fmalare grenarne. Det tillågges åfven at man funnit uti den gamla Loxa Chinans packkiftor flora ftycken aldeles fådane fom Callifayas , men at man då intet frågade derefter, utan de frånfkildes och bortkaftades eller fåldes for lågt pris. Man kallade dem Cqfiras. Det funnos likvål per- foner fom kånde defs godhet och derfore gorde fig deraf ågare. 1 6 zgoo, £fan. Febr, Mar t. bitar, i a 3 tum långa, och en tum breda, famt af 2 a 3 liniers tjocklek, vanligaft med af- I följe af alla anfiålde forfok, år den år- kånd for ganfka vårkfam; men Spanlka Låkrarne tro fig hafva funnit at den forordfakar någon flags fvindel och angriper hufvudet. De gifva den derfore ganfka varfamt. Jag vet intet om man gordt denna anmärkning på något annat flålle. Barken år ockfå kand och vårderad i Frankrike dar den koftadt 36 - 40 Rp:ta fkål- pundet, (3 § - 4 R:d.) Flere Spanfke Låkare fåtta deremot et ånnu högre varde på den ågta gamla Loxa Chinan, fom åger de ofvanfore uprepade kånneteknen. Den år lika vårkfam fom CaUifaija och icke åfvenryrlig at bruka. Det fynes otvifvelaktigt at fårfkilte arter af Cinchona flågtet aga olika kraft och värkan; men det år ockfå vift at den ftyrka vi finne dem aga i Europa berör ofta utaf tilfållighe- ter, få vål vid affkalningen , fom barkens öfriga vårdande, at torka, forvara och affånda den. Det fynes vara fakert at den båfta våxer på hoglåndt och torr jordmån, och at famma flags tråd då de förekomma på fanka flållen , gifva en mycket mindre båfk och hålfofam bark. Man får ofta en födan från Peru fom år nå- ftan kraftlös, ehuru man intet kan tvifla at den varit god då den infamlades. Den förlo- rar fin ftyrka med tiden, genom fuktighet m m. Nan finner åfven nu en myckenhet dålig bark iCadix, och man vantar en förordning, i följe h v ar af i8oo, ofan* Febr. Matt. i? aflkalad barkhinna. Fårgen år mera gulbrun, och texturen mera tradig ån i annan baxk, likfom ihopfatt af på hvarandra tått ihop- fogade trådar i brottet: år mycket fprod, och fy nes ej få hartzig ? föm andra (lag. Den fmakar mera befk; men år ej obehagelig, och har ej den ftråfva krympningsfmaken, ej eller den unkna lukten, fom den vanliga. Pulve- riferad blir den ej aldeles få fin, fom den officinela, och fynes dåruti med blotta ögo- nen fmå trådaktiga fibrer, hälft genomfkinliga, fom med microfcop fynas til ftorre mycken- het, och åro glåntfande. Om defTa trådar, (Fibra Corticalis) får jag anledning at tala yidloftigate längre fram. Utaf hvaraf den bår urvåljas och upbrånnas. Ibland bedraga lig ockfå de båfte kännare* Man har någon gång funnit den fortråffelig och bruk* bar fom blifvit tilforene forkaftad. Til at förebygga de ölägenheter fom träns» i porter och haverier kunna åfiadkomma, och til fkogarnes befparande, har man haft et for* flag at hämta faften af trädet utan at hugga det, och at endaft låta komma denna llags balfam, hvilken man trodde aga famma goda vårkningskraft och intet de ledfamheter fom man tillägger barken, at forordfaka forftopp- ningar &c: Man har val århållit af denna balfam men fom man ej blifvit forvnTad on* tilgången deraf, fynes detta forilag näppeligen kunna antagas, -r- KtKA.Handl. L Qö> B 3 8 i8oo, £fan. Febr. Mar t. Utaf det Americanfka trådflaget, fom i fy [lem et blef af LiNNé kalladt Cinchona, åro 5 1 fpecies befkrifna, och graverade af v. Prefi- denten i Linn. Soc. i London, Herr Lam- bert , hvaraf 9 åro tagne utur ProfelTor Vahls af handling, nemligen: 1. Cinchona officin. Lin Ne. Syft. Nat. Ed. Prior. Gen. pl. ed. b. 1. C. pubefcens (qvinqviaa. Condamine in Ad„ Paris 1738 c. tab.) V ahl in Ad. Havn. I. 1. p. 19. t. 2. Torde vara den fom Condamine på ofvan- nåmde ftålle fåger finnas i Bergstraden af Peru. 3. C. macrocarpa. (C, offic. LiNNé Syft. N. Ed. 12. Suppl. p. 144.) Denna finnes ej i Peru: kommer ifrån Granada , och Sanda Fé f hvarifrån Mutis fånde den til LiNNé, fom då på fin ålderdom förblandade den med det fpecies , af hvilket han fordom hade formerade carader generis. g) Barken af denna år hvitare och beflkare ån af den officinela: och Spanfka Mcdici bruka den fom annan vanlig bark. 4. C caribcea Lin Ne. Qamaicenfis Whight.) Barken af denna har jag fått af Prof Swartz, fom fjelf famlat den på Jamaica, och finner jag dåraf, at den på intet fatt liknar barken af Floribunda, fom af mifstag allmänt blifvit kallad Caribeilk bark. 5. C. Floribunda. SwartZ. Denna g) I bref från Hert Prof. Swartz. x$oo 9 £?an* Febr. Mar t. 19 Denna forfåljes under åtfkilliga namn, fåfom: a) C* SanUce Lucice* > b) C. Montana. Roziers journal. c) C. Caribcea. Kentifh. Fahlberg. d) C Piton. Allmånnaft. > Troligen år det denna, fom Herr Prof. FourcröY få fortråffeiigen och på få iåro- rikt fått underfokt, i jåmnforelfe med derv roda Kinan./z) 6. C. Corymbifera. Förster. Ada nova Upfah T. III. p. 17& 7. C. Brachycarpct. Swartz. Flor. Ind. occid. p. 378. Liknar C» Flo- ribunda til blad och blommor , men capfehi har rått upftående kanter, (coftata) och år åggrundad: då den på Floribunda år eylin* drifk, oval och flat i) 8- C Anguflifotia* Swårtz. Flor. Ind* occid» Ad» Holmiae 1787» p» 117-123. 9. C. Lineäta. Vahu Liknar Floribunda; men år ftnåbladig» med tydeliga nerver på dem. 10. C. Longiflora. Lamsert. Defcript p. 38^ t 12. Åfven kallad C* earibea i journ» d» phyf» 0&» 1790» b 2 u. a A) Ånalyfe du quinquina de Saint Domingue 8cc» par M. Fourcroy. Annaks.de Chetuie JfoL $*> i) I bref frän Prof. Swarts, 20 iSoOy °fan. Febr. Man. II. C. Spinofa. Lambert. Defcript. p. 38. t. 13. Vavaffeur i journal de phyf. Od. 1790. Hit kunna flera fpecies ånnu foras, fom af Botanici cj ånnu blifvit kånda, belkrifna och i fyftemet uptagna, fåfom: i. Tecamez Kina: h varom Herr Lambert feck bref från en Chirurgus Brown, under det han fkref fin Monographie. Brown kom- mer til ftaden Tecamez, i Provinccn Qvito, 46 mil n. om j£qv. 80 gr. w. longit. ; hvar- åft han får hora, at Medici berömma en ny bark, (ifrån Qyito fås den vanliga Peruvianfka) fom dår kallades Tecamez bark. Den fom togs af unga tråd 2 år gamla, var mycket tunn, fprod, aromatifk och ftråf: den af gamla tråd år tjockare: torr blir den fvar tagtig, famt rod midt uti. Den yngre år blekare, och torkad får den Canel-fårg. Brown fandt den mycket ftarkare ån den vanliga, och den botade åfven froflbr fnarare. Kall infufion dåraf blef mycket beik. Som han kom dit i Augufli månad, få fant han h var- ken blommor eller fron. Trädet våxte vid en bergfida, i en mager jordmån af rodagtig ftenblandad mylla, cj ofver 3 fot djup. Flera af trädets rötter fågos i ytan. Trådet hade ej ofver en aln i omkrets, och ej ofver 12 alnars hojd. Prifet dår och i Guajaquil var I fk. 3 d. p. fkålpund, då den Peruvianfka låljes til en ik. Den nyttjades i alla fall, dår vanlig 1 8oo, ®fan. Febr. Mar t. si vanlig Kina gifves; men berömdes for mera fåkerhet. Den anfes for vårkfam och fåker emot fvag mage, klen confhtution, mortifica- tioner, och i fynnerhet for Gteet, (Gonorrhoea benigna), hvaraf de mycket befvåras i S* America. Brown lårde af en berömd läkare på Hållet, at infundera et unce groft pulver i 1 6 unce vatten, fom lämnades at draga i 4 timmar, hvarefter det kokades i 10 minuter på fakta eld, då det affilades och tilhåldes 2 unce Spir. Vini, och gafs 2 matfkedar i fen» der. Oftafi nyttjades kalla infuflonen. 2. Den råda Kinan, år ånnu okånd til fit fpecies. Det år ovift om den fås til flera flag. Troligaft gor åldren och flållet, hvar- åfl den våxer, måfla fkilnaden.^) Et flag fom kom hit på 80 talet, var nog befk, mera adflringent, och altid fåkrare ån den Peruvianlka. Et fåmre flag håraf, fom kommer i myc- ket tjocka nycken, år nåftan aldeles kraftlos. 3. Den Gula, Kungs Kina, fom år åmnet for denna af handling, kommer nåra i flågt- fkap med den goda roda. 4. Brafilianfli Kina, kommer från G o n ver- ncmentet Bahia i Brafilien. Portugifiika Mi- niftern i Stockholm Ridd. Correa har dåraf gifvit något til Herr AfTefF. Gahn, fom med- delat mig denfamma til underfokning ocb jåmnforelfe. B 3 Denna A) Se foregående bref från Cadix. &2 xgöo, £fan. Febr, Mar t. Denna år förut befkrifven af Herr Com- fARETTi j fora fåger, at den kom 1793 til Venedig ifrån Portugall, under namn af Bra- iilianfk Kina. Den kommer i i| qvarters långa fkifvor, til en del ihoprullade: ytterfta hinnan år ljusgrå och hvitagtig, mera flåt: nåft innom denfamma år den ljusbrun, och innerfl cäilaniebrun , flåcktals dragande åt vio- lett. Knappaft mera ån 2 linier tjock, hård i brottet: har kådagtigt utfeende, och då den fkåres blir den glatt efteråt, likfom en kåda. Den år högeligen befk, mera ån C. Flo- ribunda; men icke få äcklig, Uplofes nåftan helt och hållit, då den tuggas, Har en egen lukt, fom år något vidrig. 5. Ny Bark, orått kallad Brafilianfk Kina, har kommit hit i if alns långa ftycken, af f tums tjocklek til 2 tums bred, något rullad. Ytterfla hinnan år grå, hvarpå fatt mycket af L. pallefcens; dårpå blir den mörkare, röd- brun , och inuti år den ljufare; men mera rod ån Kungs Kinan. År trådig i brottet, men ej få mycket fom den nyfsnåmda, mera kåd- aktig til utfeendet och hårdare. Luktar något aromatifk åt Perfico, Smakar ej fårdeles befk. Troligen år detta bark af korsbårs tråd, fom jnan funnit åfven hafva något af Kinans vårk- ningskraft. 6. Jifricanjk Bark, Denna fick jag 1797, land ifrån min Bror, fom då var i Tunis, fom fåger den nyttjas dårftådes, och frågar, om j a g igoo, <£fan. Febr. Man. 23 jag tror den kunna gagnas hår, då han ville forfkaffa en myckenhet dåraf for godt kop„ Den kom i långa hoprullade flycken, en tuni breda, 2 linier tjocka. Yttre hinnan var fkråflig, ojåmn och gråbrun: inuti år den ljusbrun åt gult, och af trådig och hård fam- manfåttning, nåflan fom den Peruvianifca; men år dock mera grof, och ljusgul til får- gen. Den fmakar och luktar nåftan fom den Peruvianfka. Trådet år obekandt. DefTe 2:ne åro vål icke kånda, fåfom Kina flag; men fom de i fin vårkfamhet komma nåra i flågtfkap, har jag uptagit dem åfven til jåmnforelfe imellan de andra. Utaf deffe upråknade flag, har jag haft tilfålle at jåmnfora följande: 1. Den Peruvianfka officinela af flera för- ändringar, fådan fom den kommer ågta ifrån Loxa och fedan ofta vanligen olika på Apo- thek och i Köpmans bodar. Merendels har den från olika flållen olika utfeende och for- hållande. Ofta torde orfaken dårtil vara den v fom Gen. Conful Gahn upger i fit bref, Men då den i England fåljes til mycket oli- ka prifer, och fom befynnerligt år, det finafte pulvret ibland til lågre pris ån den grofva barken, får man billig anledning at mifstånka varans renhet. 2- Rod Kina bark, af det båfla flaget, fom år något befkare ån den Peruvianfka, 3. Grof, j?4 i$oo 3 gfan. Febr. Mart. 3. Grof, råd Kina, fom kommer i flora, 5 tums tjocka fly eken, och har foga fmak och vårkningskraft. 4. C. Floribunda, fom nåfl den Brafilianfka år befkafl af alla. Fårfk tåles fållan öfver cn half fcrupel deraf; ty i florre dofis gor den både upkafining och utfot. Då den legat längre, tåles en fcrupel deraf; men den gor en flark fokning i hela kroppen. Sållan vill den fjuke fortfara dermed. Då den år fårfk, år den i Andags froffor et formonligt medel; ty man behofver ej nyttja andra medel förut. Dodor Kentish/3 har befkrifvit denna; men under orått namn af C. Caribcea. Ar 1797 botade jag flera Andags froflbr med denna; men i år hade den ingen kraftig vårkan. Den var redan for gammal; ty det var af den, fom Hr. Fahlberg fånde hem år 179 ifrån Barthelemy, under namn af Caribsea. I den Augufti feber, (Tebris remitt. autumn.) fom i år fparfamt varit gångfe, gorde den intet gagn, oagtadt behöriga medel förut blifvit nyttjade. 5. C. Conjmbifera. Defs bark liknar något G. Floribunda: år mindre trådig, mera brun- aktig och mork: mörkare åt epidemis: och fynes, då den Ikåres, mera kådaktig och compacl. Den kommer från oarne Tonga- tabu och Eaooave i Mare Pacificum, imellan vånd- f) Experiments & Obfervations on a new fpecies of bark. iSoo y $ an. Febr. Mar t. 25 våndkretfarne. Forster fager, at fmaken liknar den Peruvianfka; men den år mycket mera befk, och har i början en fotagtig fmak, fom ej den Peruvianfka har. Utaf Hr. Prof. Swartz har jag bekommit denna til mina förf ok, likfom flere af de fållfyntare flagen, h vadan jag år fåker på deras godhet, och dårfore förklarar Defs vånfkap en hogtidelig tackfågelfe. 6. C. Caribcea. Jag har fått den i fmå tunna, fvartbruna, ihoprullade bitar. Den har en myckenhet fkinande gniftror ofver alt i fin fammanfåttning, fom i Solen glimra, likfom metall gniftror, hvarmed den ock lått fkiljes från alla andra. Den har en fot imak, fom kommer befk efter. 7. C. Angufiifolia , ockfå gifven af Prof. Swartz. Den kommer den foregående nåra i likhet; men har dock eget olika forhållande. g. Brafilianjka Kinan. 9. Ny bark. 10. Afri* canjka barken och n, Gula Kinan, hvarmed alla defTe upråknade, efter det nya readionsmedlet blifvit jåmnforda. Då jag i 9 år med framgång och tilfreds- flållelfe nyttjadt den Gula Kinan, och lika långe funnit, at den blifvit berömd i andra lånder och nu fluteligen i America foredrages for fm vårkfamhet framfor alla andra flag; tror jag det icke vara utan nytta, for unge Läkare åtminflone, at få del af min årfaren- het , for at dels jåmnfora detta medlets vårkan B 5 hos (É iSoo, £fan. Febr. Matt. hos ofs med det i andra lånder: dels ock for at jåmnfora fina Pradifka anmårkningar med •mina. Min af vidlöftig pradique uptagna tid, har ej tillåtit mig, at få fullkomligen under- foka alt, fom det både fåkrare och beqvåm- ligare kunnat fke af dem, fom mera Chemice åro ofvade at forfka; men jag hoppas dock, at mine ron och anmårkningar kunna hår och dar gifva anledning at ån längre fortfåtta forfkningen for dem, fom hafva mera tid och ikickelighet dårtil ån jag. Den nya Chemiens många uptåckter och redigare Clave, at utreda åmnen, h vårföre de Franfka Chemici vunnit en ododelig åra, har i fednare tider gifvit ofs flera medel til faker- nas närmare kännedom. Bevis derpå låmnar Herr Prof. Fourcroy i fin fortråffeliga af- handling om Kina från Domingo, jåmnford med Rod Kina. Han tror Kinans vårkfam- het ligga i den bruna marfan, det refino ex- tradiva åmnet, hvilket enfamt tyckes hafva vårkan på Oeconomia Animalis; ty h varken kan defs mucilago och det åmnet, fom Chemici kalla Albumine, ej eller år det roda pulvret, fom praecipiteras, utan at kunna uplöfas hvar- ken i vatten eller i fpir. vini, eller det ringa qvantum faltåmne, fom dårutur kan dragas, åfiadkomma någon fådan betydelig vårkfam- het, fom god Kina vanligen har. Sednare tiders reagentia , fom då ånnu ej voro tekandta, låtta ganfka mycket underlokningen, och i8oo, Q?an. Febr. Mar t. 2? och gifva ofs medel, at utan mycket befvår och vidloftighet, nårmare komma til känne- domen dåraf, och med famma få redigare be- grep om naturen af vårkningskraften. De ron och forfok, fom jag anftålt chemice med Gula Kinan, och comparative med flera flags bark, åro ock af medicinfk årfarenhet til det måfta clinice bekräftade: och hafva alla for- foken tilråckligen och med ftorita granlagen- het blifvit omgorde. Det nya Reagens , hvarmedelft Kinans vårknings kraft, den kraften fom i förening med några andra utgör, efter min tanka, råtta principen til den Antifebrila och Tonifka värkan, år en uplösning i vatten af Gluten Animale, eller vanligt Animalifkt Lim, fom har en befynnerlig egenfkap at förena fig med detta principium; hvarefter det praecipiteras fom en iedermera i vatten ouploslig marTa. H. H. Seguin och Pelletier hafva irptåckt, och af vidloftig årfarenhet funnit, detta vara et fåkert profmedel til at uptåcka Garfåmnet hos Vegetabilier. Herr Pelletier gaf mig anledning m) at anvånda detta prof- medlet på Kina: och har jag altfedan altid med framgång och fåkerhet funnit detta re- a&ionsmedel kunna uptåcka Kinans vårknings- hraft och fålunda dymedelft fnart finna fkill- nadea m) Memoires & Obfervations de Chimie de Ber- trand Pelletier. T, IL Paris 1798* a 8 xgoo, £fan. Febr. Mar t. nåden på Kinans godhet: h varigenom jag ock fått tilfålle at anmårka hvilka åmnen mer el- ler mindre bidraga til at utveckla och oka denna kraften hos Kina. Med detta medlet, jåmte bitråde af några andra, kunna vi na komma til den långe faknade och mycket efterlängtade konflen at uptåcka bedrågeri med Kinans utblandningar. En konn fom nu tyc- kes vara hogft nådig, då egennyttan begagnar fig få mycket af et få vårkfamt och dyrbart medels forfalfkningar. Det gifves ock en an- visning på fått et, at omfider kunna upfinna et inhemfkt medel, fom torde kunna blifva fuccedaneum for Kinan, och gjora detta dyra medlet umbårligt for Europa. Jag har jåmnfordt vanlig officinel Kina ifrån flera Apothek och Kopmansbodar, och merendels altid funnit den vara af olika for- hållande. En flor del af deffa Hagen hålla föga eller ingen vårkningskraft. I allmänhet har jag funnit den mån fina Engelfka vara den fvagafte. Den fåljes dock til högre pris for fin finhet i Kopmansbodarne. Något be~ fynnerligt får jag ock hår anmårka, at jag tyckt mig finna den finafte eller båft fiktade Gula Kinan reagera for mindre kraft ån den vanliga, fom har en del af fin fibra oorticalis i behåll. Detta bor dock underfokas clinice, Jivartil jag ej haft tilfålle, fedan jag gorde denna smmårkningen. Något måtte vara i de grofre Jbark particlarne fom okar vårkfamheten? Månne i8oo> sfan» Febr. Man. 29 Månne Oxigene i et fixeradt tilftånd, kan ut- göra detta, då det år bekant, at Kinan har en llark adtraélion dårtil ? Dod. Percival omtalar en Patient, fom blef botad for en Qyotidian feber medelft Kina pulver, hvilket var genom kokning och extraétion få utlakadt, at det ej hade någon fmak, då dåraf gafs endaft 2 qvintin hvar dag, två timmar for Paroxyfmen. n) ( Då Kina pulver år til fit forhållande få olika, fom viflerligen til en del beror af bar- kens ålder, flållet dår trådet våxer, tiden då den affkalas, famt forvaringsfåttet , m. m. men oftaft af utblandningar, vore det hogft nod- våndigt, at all inforfel af målen eller pulve- riferad bark blefve ftrångeligen forbuden, h var- igenom icke allenaft mycken befparing vun- nes for riket, utan åfven mera fåkerhet for varans godhet. I Norrköping har i 20 år en fådan ri) An ingenious friend of mine informs me, that he reduced the bark by extraöion 8c decoétion to an infipid powder, which was given in a dofe of two drachms to a patient labouring under a qvotidian fever, an hour or two be- fore the accesfion of the paroxyfme, He was of opinion, that it mitigated the fits by de- grees, changed the qvotidian into a Tertian, and then intirely removed the difeafe. Med, Obf. & Inqv. Vol. I. pag. 90. SP *8<>0) ffi n - Febr. Man. fådan Kinaqvarn varit i gång o) och borde- alla Apothekare ålåggas at fårfe fig med en fådan, hålft den ej år af någon fardeles koft- nad. Kinans forfalfkningar år et vigtigt åmne for Låkares underfökning. Jag tånkte myc- ket hårpå for 14 år fedan, då jag fkref til vår Scheele hårom, fom i fit fvar til mig, trodde ingen fak er controll kunna upfinnas for vegetabililka forfalfkningar. Nu mera, fe- dan Kinans verkningskraft blifvit både genom Chemifka och Clinifka ron någorlunda upda- gat, blir denna konften begripelig. Jag kallar Kinans vårkningsåmne for Spän* kraft 9 til utbyte for garfningsåmne, fom låter illa i medicinfk ful; hvarmed jag menar det åmnet, fom fålles af Gluten animale, eller fom forenar fig därmed, hvaraf fibra mufcu- laris, fom ihopfåttes af geléeaktiga particlar, blir faflare och får mera fpånftighet. Denna kraften har altid blifvit kallad den Toni/ka hos Kinan, hvilken troligen år fkild ifrån den Adftringenta, fom år llarkare ån SpAnkraften. Den år dock icke enfamt det vårkfamma hos Kinan; ty åtfkilliga åmnen gifvas, fom hafva garfåmne, fåfom Uva urfi, Rad. bitti Ekbark, m. fl. utan at dårfore kunna bota intermit- tcnta febrar enfamne. Detta åmnet, (Garf- åmnet) o) Hof-Apothek. Hoffler anlade denna for något mera ån 20 år fedan igoo, £fan. Febr. Mart. åmnet) ingår förening med andra, hvaraf et nytt upkommer, fom utgör råtta vårknings- kraften i Kina, hvarom framdeles mera på fit flåUc. Spånkraften, likfom garfåmnet tyckes vål til det måfta bero på det adftringerande åmnet; men deffe åro ockfå åtfkilda; ty många åmnen gifvas, fom hafva krympningsåmnet, (Princi- pium adftringens) utan at hafva fpånkraften eller garfåmnet. Sålunda hafva: Fungus meli- tenfiSy (Cynomorium), Kim kådan, och många flera den adftringerande, men dårfore icke denna fpånkraften eller garfåmnet. De vårka mera på folida, ån på fluida. Likaledes tyc- kes krympningsåmnet (Principium adftringens) åfven vara et fammanfart åmne, fom icke al- tid uptåckes, fom man hittils trcdt, med jårnfalt. Det man kallat principium adfirin- gens tyckes vara ihopfatt af krympnings - och fuärt-dmne. Sålunda reagerar Canelbark flarkt for fvårt-åmnet; men har ingen fpånkraft, och år ej eller fårdeles kånd for flarkt principium adftringens. Ockfå kan fvårtåmnet vara hos vegetabilier, fom icke adfbringera. Sådane åro til ex. Folia Malvce, Ruta, Flor ef Urticce, Sent. Phellandrii, Rad. Nymphcece, Lich. Islandic m. fl. Alla defla fvårta med jårnfalt, utan at dår- fore adftringera; hvarom mera längre fram på fit ftålle. Denna 3^ i8oo, g? an. Febr. Mar t Denna fpånkraften, då den förhåller fig olika efter Kinans {torre eller mindre feber- flillande och ftyrkande egenikap, tyckes få- lunda utgöra en betydelig del af Kinans for- nåmfta vårkningsåmne ; ty Gula Kinan, fom år fåkrare antifebrile och mera dyrkande ån de andra alla kånda flagen, har denna kraf- ten i högre grad, ån alla de andra: och de fom komma den i vårkningskraften nårmare, hafva ock mera af fpånkraften: åfvenfom dc medel, fom oka denna kraften, eller bidraga til defs flarkare utvecklande, oka åfven denna vårkningskraften. Oxigene (Syre) fom har fiark adtra&ion til Gluten Animalej?), fora dåraf tjocknar och blir hård, tyckes måft br- draga til fammanfåttningen af hvad fom kal- las fpånkraft: hvartil mina forfök gifva an- ledning at vidloftigare yttra mig långre fram. Det år fålunda en uptåckt af hogfta vigt, at hafva et rea&ions-medel, fom vifar denna kraftens nårvaro i Kinan. Sådan har jag fun- nit Limfolution vara, efter otroligt många for- fok. Man uplofer rent lim i varmt vatten, få at folutionen blir tunn, och af denna dry- pas endaft 2 a 3 droppar uti Kina infufion, då Se Annales de Chimie for 1779, N:o 84» hvareft Prof. Fourcroy tror det vara Oxigene i luften fom bidrager til farfoter af Snufva, Rheumatifnier och kanike Inflam. febrar. *8oo, °fan. Febr. Mar t. 33 då den firax grumlas, om den år god, och får et bottenfålle mer eller mindre omnigt el- ler hårdt, alt efter Kinans olika ftyrka. Jag får dårfore nu meddela mina forfok efter den ordning, med rea&ions-medel och andra up- losningar, fom de blifvit gorda: och fedan den flutfats, fom jag dåraf kunnat gora.*) Mjolke och Komm utur en och famme. Lake, M. D. och ProfdTor vid Kongl. Acad. i Abo. x\nnu torde ej den frågan med vifshet vara befvarad, om verkligen, då några få afSnåck- flågtet undantagas, tvekonige djur blifvit fundne, fådane, menar jag, fom kunnat fjelfve blifva frucktfamme och åfven förmått bringa andre af famme flågte i frucktfamt tilftånd. Det man hittils med fåkerhet hårom inhämtat år, at belkrifne af JOSEPH G. PIPPING, fodflc- *) Fortfåttning af denna Af handling kommer I nåfla och följande Qyartaler. K, V. A* Handl. L Q?. C 34 *8oo s $ an. Febr. Man. fodfledelarne hos djuren underfmndom varit til låget få ändrade, i fammanfåttningen få vanfkaplige och fins emellan få fammanblan- dade, at man vid forfla påfeendet trott dem vara tvekonige; men vid nogare anftåld un- derfokning, har det blifvit utredt, at delarnc til et kon endaft varit fuliflåndige och at en eller flere faknats til det andras fullkomnande. Sådana afvikningar från det naturliga forhål- landet åro ej fållfynte i fynnerhet hos dåg- gande djur; de finnas åfven af flere Natur- kunnige aftecknade och befkrifne. Når de inträffa anfer jag dem, fåfom bidragande til någon uplysning i Naturens märkvärdige Hus- hållning, altid fortjena upmårkfamhet. Det år i anledning håraf jag aftecknat en Mjolke hämtad tillika med en Rommftock ur en Lake. Tab. I. Fig. i. Vid inelfvor- nas uttagning på den famma, anfåg Hushål- lerfkan, fom renfade den, det befynnerligt, at Mjolke och Romm funnos i en och famma Fifk 9 och fom Hon ej anmärkt fådant til for- ene, blefvo de lagde på fårlkildt kåril. Efter förrättad rensning, blefvo de til mig infkicka- de at af mig underfökas. Så ovanlig för- eningen af Mjolke och Romm innom en Fifk föreföll mig, få mifsnojd blef jag, då mig, på tilfrågan, berättades at fjelfva Laken redan var (lyckad och defs ofrige innanmåten med andras fammanblandade. Mig berofvades der- igenom t.ilfållet at på denna Fifk anuålla den granlie* ?8oo 9 £fan. Febr. Matt. 35 gränfkning närvarande Mndelfe fordrat» Jag år fåleds utur ftånd bragt, at om denna La- kens yttre utfeende, och defs inelfvors be* fkaffenhet, gifva någon uplysning. Ehuru de£ få förhåller fig, torde det dock ej vara utan, nytta, at befkrifva dennas Mjolke och den dervid hängande Rommen, hvilkai Fig* i* i naturlig florlek frailnftåller, A. A* utvifa fjelfva Mjölken, fom var af en ganfka blekgul färg och platt på fidorna» B. år Romm-ftöcken* den var cylindrilk af ljusröd färg och fall- häftad vid Mjölken med en kårt hals D> fom beftod af hinnor och åtfkilliga blad kåril* famt lymphatiika ror. Midt på Mjölken fågs en ränna C. C*> hvaruti låg en hop ror» af hvilka en del med fina utfpridda grenar ftråckte fig ofver ytan af Mjölken, och en del gick til Romm-flocken och ofvef. defs hinnor for* fvann. Så val denna Mjolke fom Romm järn» förde jag med dylika delar tagne af ändra Lakar, i affikt at utröna om någon fkiinad eller något fjukligt på dem fkulie kunna tip» täckas; men forhållandet var til alla delat fullkomligen lika, Denna Romm var båda til utfeende och inre fammanfåttning aldeles lika med Romm tagen ur andre Lakar, endaft at den var mindFe; få förhöll fig åfven Mjölken* efter anflåld jåmforelfe, utom den lkilnaderi at dennes utikott K var florre och fpitfigare, C 2 Fort- 36 i8oo, gfan. Febr. Mar t. Fortfåttning af För/Sk til Uplysning om Uleäåorgs Climat, af JOHAN JULIN. Sedan Kongl. Vetenfkaps Academien uti An- dra Qvartalet af Defs Handlingar for år 1789 behagat låta infora bor an af mina Meteoro- logica, torde Kongl. Academien lika benågit emottaga fortfåttningen dåraf, i fammandrag af 10 års dageliga anmärkningar, til utrönan- de af Luftkretfens Natur och Barometerns förhål- lande i Uleåborg. Tab. t. i8oo, *fan. Febr. Man. Ti a c s u a > J2 *o ers é3 u •O c: G U O n ■a as • O lif*» f>« t>» i^» I i^. 52 d cl l 5 cv . fls cJ cl 00 t*? oo | Ä d dl | O i/*- O t/"- O O O O O OO t^. *: ONt>t>t>o ON<^oot^t> t-*, o I 5 " cl d d d a Sommar. W SC o^^oooooo v-oovo t> t> <3^ d / d ci 1 — ^ 1^- »_ v % Ä /""\ »_ f\ » Ä » Ä tr^ Vr^ Va* *^ :^ sCvC ^J*sO sO *r^SO sO ''frw SO cl d d 4.^* K^* V*/ */^> •-; tNQOSCsO t>.OOsOSC t^SC SO OO ^ cl et d > sJ w C*> OJ C| V** Ct^ o o o t^sc oosc ir» o> oo o 5 V-» sO V-v SO *^ d d d d d o o d t^* 1 o *^ o o*> u OOC^O N SO V-vSO ^dd dd dd d d 4—» C • —I > t^i^^t-" d U-^O O O ly^ sC l^\0 I/S d d d d O ^ O rj-»r\5^«^0 O o so OO^C l> 00 « t> opc SO V-v d d so v-> d d cl C OO O O t)^ m ooo O 00 QNt» c^oooooo so v> d d rc OO d V^OV^di^O O O O SO O>O>0O O G^OO t> cr\ 0> d SO d d o CO d CO O n p| fftt)- «/>s0 CO 00 C^CT^O^O^G^OOO S£? c ii sO el sq ca o vO d JO 38 igoo, *fan. Febr. Mar t. Tab. 2. Barometerns florfla Hogd i hvar Månad, Vit ter. Vår. J- Sommar, H&ft. 1788 26 ro 25 90 25 75 25 90 89 *5 90 90 75 90 07 26 03 55 70 9 r 07 25 70 85 7ö 92 ©5 65 86 26 05 93 13 85 85 25 90 94 15 62 65 50 ii 72 80 80 96 £5 95 75 65 70 97 95 90 70 70 Medium 26 c8 25? 80 25 76 25 78 Högft 26 03 %£ 9° 26 c5 Tab, 3. i8oo, gfan. Febr. Mart. os B B o C/5 ectf > a > t>» :rt N-i i Med. 1 tö c-O 0) C/5 Uu Q OO O O Vv Ö O »rs O O cl OO OOOO sC t> t> t^^C ^ ff\OOdcftOOVNOO hh OO t>sD 00 O h OOSO O d cl d Cl tr- O V^V^sO O O O tJ- ^ c] cl cl cl :s d d o o o o^^^^qn cl cl O O tr-O »rs m \r* O ^ O O Cl OCM OO0OCC 0ON e7 cl cl cl ct cl d 3 cl cl c l o O OO ^ */- O *£ o d Cl Cl cl C rc^C d GO ^ r> t-^ cl cl Cl 3" O^rcOdciOVsOQ VsVO ^m\C\C O d cc <3* Cl cl oo O cc, v- O jr«j;0 cl d cl sr 39 8 d l> OO ess - CO OO t}- rfr cl d OO "O SC cl cl a CJ CO d cl d OO Q d d d d co v-v d d o o dso o o o o o £ oo o co rf o v^«r>g^ d d d , oo so o Ti* rf rf» d di OO O v O *-* d rr\ rj- £*JD JN 2 4© i8oo> O <-* Cl ^'tSNM t> O ta* 1-4 W Q f« O CN 0 1-4 s e o 00 5 fin i^v ^ Q 1-* rj- o O «r-* O li-^ O SO U~ O c) CO sC v»C GO t> Cl «rVvVvt^ O O-OOSD ~ O Os O cc3 > O O N (a «r t^sO O O O c l 00 CO cl as M O OO CL» G > cö O sC cl t> O OOO t-t O o o O*"- 1-1 M M O ci i> o so o t>» t/-> 1/-N CX) CO Cl Cl M H M O O NN^O rrwO Tt" G*- M O «aO O OO m tJ- ci cl m (r O cl m O W 1^ d Cf\CO SO cc CO CO O h 00 O tA O H d CC Tj- 1^ ,0 OO CO OOSCNS^^O^G^CS CO 00 VO CO '< 42 i8oo 7 £fan. Febr Mar t. Tab. 6. Barometerns hela Ändring de 4 Årstiderna. Vinter. Var. Sommar. Höft. 1788 1 60 0 93 0 77 0 77 07 1 00 — 90 1 67 0 77 , I OO 91 i 97 -6? 1 10 I 14 92 1 90 —95 0 81 I 22 93 1 87 1 20 1 29 O 90 94 2 15 0 87 0 95T —40 95 1 90 —82 r 00 —95 96 1 6* 1 20 0 go 1 10 97 1 9? 1 00 —75 0 70 Medium 1 87 0 94 0 87 0 91 Störfta Ändr. 2 15 1 4S 1 34 1 45 Tab. 7. zgoo, Q?an. Febr. Man. t3 s O VD rft O Ovo V>^CO m T}" CA CA r A CA Cl d Cl W CA Cl d v-, d OO O^sfi O CA trs ^ jm4 ^f*^ CA |^ d CA O C/5 ».O cl V-> Cl bh C] d re, O OO OO «r> «aOO O ^J"sO CA CA CA *"* K^" CA CA V* 3 \0 t> CAQO »/^ O t» l/"*» Cl CA ^J" Cl M cl cl CA CA SOITJ "a i—. Ö| * C* 'c 0> t>. CVCAl^vCACACOO ^ NT CA>C CA CA Cl M CA O CA t—, t/v Cl d '^J »^ 0^ CA cl cl ^ CA ^ ^i* CA > cl d f\l l& fs^k iM ^vl *s»v ■ 1_ t t*\ v * cr> rt^ CM CO d Cf% Sv oo CA < cl d Mars Cl Cl O C^OO t> ca CA ^■^O CAd CA d O CACA d CA CA d OO O OO CA "3- d O d CA O H CAd o t- 00 •h d o t> ^ o ^ CA O t-t d t>« o *^ o o o VD O CA Q O O CA d d CAOO d *H IM ON OO OO ca d IN »AN CA tm d CA d CA CA CA vv d o o o a- OO OO QO o <-« d CA rj- Q\ &s Q\ QfS QrV d d d d oo d Oj 2 44 i8oo, £an. Febr. Man. Tab. 8- Barometerns Medelhogd de 4 Årstiderna. Vinter. ITU Var. bommar. I Hoft. Med. 1788 25 34 25 4? 25 48 ö9 33 5i 53 90 33 58 3° 9? 23 37 4? 92 ' 24 27 43 93 24 25 25 94 26 19 22 9? 17 31 3i 96 ié 15 2? 97 16 3? Med. 22 25 [35 3?l 25 36 Tab. 9. i8oo, gfan. Febr. Matt. 45 Får A ref !S S *» • m ns ö ett *ö X a* C/i v- o v> O sO rf NO rf ** d d • bn s s o >-> O V-n sO !>• GN V-s rf O cl d hogd '5 :S N» V> O Ias OO 00 O rf M c» d linfla > 'ra 1 SS O V-n ^f SO rf M d d >ch fl M OO CO G rf lr> so rf m cl Cl >rfla c (fl v* CTsSO t> m d oo SO rf m cl cl •ns flc Ht oo t> m d oo SO rf M d d Barometei CD -t—» C i> c rt MO NI SO rf d d d Q m § i? sO rf e| d d ö\ > © O CO ^o SO rf M d d Tal O lr O 4rs O rf sO SC rf M d d N< CD HD 5 O sO sO rf ni d d O SO s OS SO rf i d d o M O NI sO •£> rf d d rt O 50 (±5 *3 '» Kn3 < 4^ fåoo, £?an. Febr. Man. 3 a- a- 3 S-S •^1 t» oo •o oo 4* OO O sO 4* « O O CO tO sO M Q O sOsO 4-> VM O 00 h O O co av o oo o o ^ 4*. SO ON o o Cnsk> VJJ to O Oj> 00^ *j 0 4* l " O O o >-s o* »t p o> Co PU O p < p rs P P H p cr 3 •n Högft Lågft Hela M to to 4* O "o O X to to H> 4* 0^ --3 o O «-i co CO O M to to ^4 ON VO O sO •<} 4> O O *4 "O to to 4* Ov •>! sö ^ O O ^ N M tO N> 4». CN M 4v~ o sk» ■o to to to 4* os O ♦k to to 4* Os ^0 o to w O' ^ to to 4^. SM \C O o M to N> 4* SC O sO O ^ \3 i8oo, sfan. Mart. Al d 3/°s O O m Sommar. Tj- O '3" CO m O O H Var. 00 O OO \£> CO -ef O O f» Vinter. C v> Cl »-< Om el Öfver Under Hela Ändring i u -o G S-i -O n3 •O to CJ u s o ctS pq s»0 ON V\ OO Cl M O M Cl Cs esl cr\ V\ •O m cn Om m VO Cs i> t> GO V> i>00 SO O O M c3 oo o CNCO CN O O M O tr O C] M M 1 Q M C* Cs r- CO CO t>. O O M r» Cs r> V- Irv O O M CN Om m> Os t- t> O r-» t> Cl 0> Om mi O Cs J> M rrs t>» t> Cs VO O O M Cs 00 r> 000 !>• t> d O OM C? 00 00 t-. O O o t> C^ so O O M v, -5 -2 S och de nedfalla i form af fno. Under deffa omflåndigheter utvikläS den af molnen infupna luft* Liiftkretfens maffa okes fåledes *, och i följe deraf tiltager $fveii defs tyngd, få at Qyitkfilfver- pdareii mera tryckes * fåledes måfte deii (liga. I April och de följande inänådef blifvä VI?» Sydliga och S.V* Vindar mera rådande och varma* de Nord - och N. Öftligä Ödemärker af Soleri upvårmde* Liiftkretfens mäffa okas* och defs jåmnare fpånfiighet håller Qyick- filfret närmare omkring Medelhogdeii^ fåledes kan Barometern hvarkeri fligå få högt* eller falla få lågt om Sömmani fom hån gor öiii lÉtmm Vintern* 1 Augufti dä luft och ån£ör äf Solvarmen hs*t tätfpåfrnas om dagen , men af nu infallande D £ Batt* 52 igco, £fan. Febr. Mar t. nattfrofter, ymnigare och kallare regn con- denferas, begynner åter Barometern vibrera med tiltagande ändringar. Barometerns Medelhogd år vanligen lågre om Vintern ån i de följande Årstiderna, hvar- til orfaken ifynnerhet bor fokas i Luftmas- fans mindre utvidgning och fpånflighet, den kalla Årstiden framfor den andra; hårtil kom- mer ånnu en betydelig omftåndighet fom bi- drager at hoja Barometern den varmare Års- tiden. Sommarvårman okar våtfkornas om- lopp, och utdunftning hos djur och växter, åftadkommer gåsningar, uplosningar och ro- reifer i naturens flora Laboratorie, på och under jordens yta, h varigenom en omåtelig mångd luftfyra utvecklas ifrån kropparna, denna fpånftiga och tunga luftart, ofta af 100 gångor florre volum ån den kropp hvarutur den blifvit frambringad, okar den athmolphå- rifka luftens mafla; Luftkrctfen på detta lätt både til tyngd och fpånflighet okad, trycker mera på Qyickfilf v er-pelaren , hvilken fåledes måtte ttiga högre om Sommaren, Vatten har flor benägenhet at upfupa denna luftart, hvil- ken benägenhet tiltager med vårmens for- minfkning i vatnet, fåledes utdunftar vatten litet vid mindre ån 15 gr. vånna: men up- fuper luftfyra. Denna upfupmng Iker med begårlighet fedan ångorna börjat condenferas til moln och fjunka djupare i Atmofphårn. Luftkretfens matta blir då minfkad, och fom luftens iRoo, £fan. Febr. Mart. 53 luftens tyngd år i forhållande emot defs mafla, få måfte med maffans förminskning Luftkret- fens hela tyngd emot Höften blifva mindre och Barometern foljakteligen falla, fåfom min- dre trykt utaf den på honom h vi lande luft- pelaren. Obfervationer gorde i Utsjoki Lappmarks Vreftgarcly under 6p Gr. $g M. Polhogd, är j^pS oc h I 797<> a f $ AM - Castrcn *) fammandragne och inf ände af JOHAN JULIN, D 3 i:m6 Kyrkoherde i Utsjoki, fom på min anmodan åtog fig at gora Obfervationer i Lappmarken, flyttade til Utsjoki i December 1794. Dog den 30 Nov. 1797, 33 år gammal» Han ål- Ikade Natural-hiftorien i fynnerhet Botaniken. Defs Broder Proften Magift. CASTRéN i Kemi ållkare af famma Vetenfkap , har nyligen be- hagat låmna mig del af fin afl. Broders an- teckningar. 1796 viftades Obfervator i Kemi, hvarfore inga Obfervationer kunde göras det året. 54 igoo, £fan. Febr. Mart. 179? 1797 21 Jan. *Zl Jan, 25 Mart. 10 Apr. 30 Apr. 5 Maj, 7 Apr. 6 Dito, T 3 Jun. 5 Ju n - 8 Dito. 11 Dito. 28 Dito. 19 Dito. 1 5 Jul. I 2 Ucfc. Ig Utt. 20 Dito. 25 Dito, 3 Nov, 20 Nov, 18 Dito. i;mo Meteorologica. Solens halfva Diameter fyn- tes ofvér horizonten den Takdropp emot Solen - - - Förf a Vår- regn - ^ ^ - Backarna blifva bara emot Söder - * - * ^ Is g ang i Tan a Elf - - Hogfla vatten i Tråfken*) - Sifta is i Trallen * , 4 fan hördes for Ra gången - Nattfroferna infinna fig * ^ Jr färja i Elfvarna ^ ^ - Tråjken islagde - ^ - ffi&rkm ofveralt betåckt med Sno - - - Solen fyntes ej mer * * * Våder^ *) Tråfk, feallai i 63erbotten en florre^ eller mindre Infjo, *8oo, *fan. Febr. Man. 55 Väderlekens forhållande for hvar månad år 1797 i Utsjoki Lappmark. Klara dagar voro Regndagar Snö - och Hageld. N.och N". O. blåfle Q^SO. . . , 8-SV. - - . V -NV. - - - Helftormsdagar - Halfftortnsdagar Lugnadagar - Afkdagar Urvädersdagar - & > «~» ebr. lars "G »-t w Ö 12 IO 7 2 IO 2 i 3 5 8 8 8 3 2 11 20 8 19 2 4 i 1 4 1 7 11 7 6 8 2 7 3 4 9 2 1 3 4 5" 1 2 1 2 6 1 7 5 3 3 3 — 2 O; 3 fp £ — Ijf IöjlO 7 2 •5 I 7 5 I. 20 2 3 I Anm. Hela forleden (1797) Vinter var mulit våder med lindrig koid. Våren dåremot var nog fen och kall, med ftarka nattfrofter til den 4:de Junii. Några rått varma dagar efter Midfommar lockade likväl en hop väx- ter i blomma några dagar tidigare ån år 1 79 5. Sommaren var i almenhet kali, få at rummen behofde dageligen eldas ända til Midfommarn, med tidiga och ftarka nattfrofter, hvaraf den forfta natten emot den 16 Julii fkadade Pota- toes- bladen. Ho växten var nog fvag, och Laxfifket i Tana Elf hindrades af högt vatten. Den 20, 21 och 25 Maji foll 3 alnars djup Sno med Urväder. D 4 2tdo Ca* Då Obfer vätor fjuknade. $ § 1 8oo, *fan. Febr. Mar t. 2;do Calcndarinm Faunae & Florae Utsjokcnfis for år 1795 och 1797, Följande Flyttfoglar ankomma. Svan. An Cygnus - den Snofparfuen, Em b. Nivalis - Anm, Sjunger filtande på fnån, örn. F, Chryfaetos Anm, Kommer med de forfia , och dröjer långft qvar af alla Flyttfoglar, vårper medio April C 2 ågg) d, i:fia Maji voro ungar i aggen. Falk. F. Gentilis - - - Anm. Spänner fnorypa i flygten, åter fogeln ur fnaror, Gdfs. An Anfer - Sädes-Arlan. Mot. Alba - - Skrakan. Merg. Merganf. - - Anm. Vårpte - «■ - Knipan. A, Clangula Anm. Vårpte #- . » Akerhons. Ch. Apricarius - - Kråkan. Corv. Cornix - - Anm. Sållfynt fogel i l/tsjoki , men al mån vid Nordkap, I79f 1797 4 Apr. 14 Apr. 4 Dito. II Dito. 4 Dito, il Dito, - 4 Dito, 1 1 Dito, 12 Maj, 8 Maj. 6 Dito. 9 Dito. U JL/1LU. TO "DitO 16 Jun. 6 Maj. II Dito. 6 Jun. 19 Maj. 12 Dito. 18 Dito, Lourrncn, igoo, $an. Febr. Mart. 57 Lommen. Cok Ar&ic - den Bofinken. Fr. Ccelebs - - - Anm. Honan flyttar; men hanen år qvar 6f- ver vintern. Guldkan. M. Flava - - - Gräsänder. An. Bofchas - - Svartan. A. Fufca - Anm. Värpte - Strandpipen. Ch. Hiaticola - Man, Alia Alla - Artan. A. Crecia - Anm. Värpte - - Strandtippan. Sc. Glottis - - Göken. Cuc. Canor. gal. - - Svalan. Hirundo? Brushanar. Tr. P ugn ax - Fijk-Måfen. Lar. Can. - Tärnan. Sterna Hirundo - - Anm. Flyttade bort - Fjäll - rypan. T. Lagopus värpte - - - Grodan R. Temporar. lekte Laxen ftiger i Elfvarna - - Följande Växter blommade: Vide-knopparna. Spricka ut den blommade Draba alpina 8c fairta. Sandris D 5 1795 20 Maj. 20 Dito. 1797 24 Maj. 25 Dito. jL\J JL/1HJ. 3 jun. 20 iviaj» 29 iviaj . 2y uno. 25 Jun. I Jun. 27 uito. 29 Maj. 30 Dito. 30 Dito, IO Jun. 29 iviaj. 4 Jun. 30 Dito. 2 Ditoi I Jun. 4 Dito. I Dito. 1 5 Dito, 2 Dito. I Dito. ^2 JL-/1LU. *9 Aug. 10 Dito. 14 Dito. 16 Jun. 14 Dito. 28 Dito. 7 J un * 19 Dito. 8 Jun. \i6 Dito. 27 Dito. Rubus 58 iSoo, gfan. Febr. Mar t. Rubus Chamamorus. Hjor- tron ----- den Loffprickningen - - - - Azalea procumbens krepling Andrömeda polifolia kråkia Carex dioica. Såfftarr - - Arbutas uva urfi. Mjolon rif. A. Alpina - Salix Caprea. Sålg - Caltha paluftris. Kalneka - Cornus Svecicus Honfbn - Rubus ÄréHcus. Åkerbår - Anm. TråfFades ofta med flere ån 20 kronblad. Potentilla verna Finger-ort - Carex Csefpitoft Tuföarr - Eriophorum pölyflachyon. Ängull - - - - - Trollius Europaeug. Buller- blomma - Viola biflora Fjållfjoler e - Aflragalus Alpina. Lapp Ar- ter Ceraftium Vifcofum. Hons- tarmar - Alfme Media. Narf - Viola Canina. Skogsfjoler - Andrömeda Ccerulea. Blå- kråkla ------ Pedicularis Lappon. Lappftaf 1795 1 797 16 Jun. 23 Dito. 25 Dito. Dito. 26 Jun. 2^ LJlXAJp 17 Dito. 21 Dito. 26 Dito. Dito. 27 Dito. 30 Dito. i Jul. I 16 Dito. 25 Dito. 25 Dito. 28 Dito. 29 Dito. XJ1CO. Duo. T Till 1 JUL Dito. J_^'lLO. n T~^ i f- r\ 2 JL/xLU» 4 LJllö. 6 Dito. UllU, 26 Jun. Dito. 29 Dito. Dito. Dito. 10 Duo. Dito. 9 Jul. 25 Jun. Dito. Dito. 26 Dito. I Jul. Vaccinn» i8oo, gfäri. Febr. Matt. 59 Vaccinn. Uliginof. Odon den 5795 10 ful. 1797 3 Tul. Pinguccula Alpina - Dito. 9 Dito. Polygonum vivipar. Ståmm- nåfva -v -■*-""* - 1 1 Dito. a Dito TLumex di^vnus. Fiållfvra - jDito, 1 Dito Diapenfia Lapp. Pol-ort - - Dito. to Dito. X v JL-/ 1 tv/» !Ranunculus Acris. Sötnioja - Dito. 1 1 Dito. Le dum paluftre. Sqvattram - Stellaria Gram. Stjernort 12 Dito. 12 Dito. Dito. t % Dito. Alchemilla AId - T -2 DitO. Leontodon Taraxacum. Le- 14 Dito. 2Q Tun, PnmpY AcetoTella Rerpfvra Dito. v1 Till Rhodiola Rofea. Rofenrot » Dito. 7 Dito, Anm. Var altid herma- Dhrodit med 3 -a pi- fliller. Matricaria inodora. Dåfma- tram * * » - - Dito. Chryfanth. inodor. Kullor - Dito. 12 Dito, Rubus faxatilis. Stenbär - - Dito. Vaccinn.V, Idea. Hallon * - 17 Dito. 7 Dito. V. Mvrtillus - . Dito, 7 Dito. Thlafpi B Paftor Nåldvnor 17 Dito. 16 Dito. Alchemilla vuly. TCånort - - 1 8^Dito. 12 Dito. Myofotis fcorpifides. Förlåt mig ej - - . , . - 20 Dito. 10 Dito. Prunus padus. Hågg Dito. 17 Ditq. Saxifraga flellaris, Stenbråcka 22 Dito, 22 Dito, Phaca Alp. Fake • * - 14 Dito, Thymu§ i8oo s £fan. Febr, Matt. Thymus ferpill. Backtimian den Anthericnm calycul. Hvitrik Linnea Bor. Linnei ort - Pinguicula vulg. Påtort - - Lychnis Alp. Fjåll Lyft - - Anm. Med 3-4 almån- naft 5 piit. och 6 bladig Corolla. Polemonium Coerul - - Geranium Sylvat. Storknåf G. Alpinum - - - Hjeracium Alp. Fjållnacke - Melampyr. fylvat. - - Ranuncul. Lapp. Moja - - Geranium pratenfe - - Silene acaulis. Fjållfilen - - Melampyr. pratenfe - - - - Vaccinn. Oxycoecos. Tranbår Rubus faxatil - Menyanthes 3 foliata. Vatten våpling - - - - - Paris Qyadrifol. Trollort - Campanula rotundif. Kloc- kor, parvifl. - - - - Comarum paluftr. - Solidago Virg. aurea. Jungfru- Ris - - Euphrafia odontites. Röd- kulla 1795 1 1797 23 Jul 16 Jul. Dito. 17 Dito. 24 Dito. 8 Dito. 26 Dito. 9. Dito. 27 Dito. 10 Dito. Dito. 13 Dito. Dito. Dito. Dito. 20 Dito. Duo. 13 Dito. Dito. Dito. Dito. 20 Dito. 28 Dito. Dito. Dito. 23 Dito. Dito. Dito. 29 Dito. Dito. Dito. Dito. Dito. 25 Dito. Dito. 26 Dito. 30 Dito. 18 Dito. Dito. 27 Dito. 3 Aug. 31 Dito. 4 Dito. 12 Dito. Sorbus *8oo 7 qfan. Febr . MciYt. 61 * 17^7 Sorbus Aucupar. Rönn den ^ Au?. 16 ful. Galium Uliginos - - Dito. 10 Dito* G. Boreale. Måra - - Dito. c. j Au?. Rhinant crifta G. Holkalra - 7 Dito. Dito. Cardamine prat. Bråsma - - Dito. Dito. Epilobium tetraeon. Miolke Dito. 27 Jul. Pyrola rotundif 8c fecunda - i o Dito. A T" Aug. Epilobium Anguftif - II Dito. 27 Jul. Veronica Maritima Veka - Dito. 6 Au?. Thalidxum flav. Torrverks- ort - - - - ~ Dito. 25 Jul. Cherophyll. fylv. Hundloke Dito. 8 Au?. Pedicular Sc. Car. Kongsfpira Dito. Q Dito. Parnasfia paluftr. Slotter- 12 Dito. 27 Jul. Achillea millefolium. Rolleka Dito. 22 Dito. Carex veficaria, blåfe flarr utblommad - 20 Dito. 10 Au?» Anm. Bultas til mjuk, torkas, bindes i knip- por och forvaras af Lapparna til fkoerås, vårmer fortråfFelieen. Leontodon Autumn. 21 Dito. Dito. Hieracium Muror - - Dito, £0 Dito. Euphrafia officin. Ogontroft 22 DitO. 2 Dito. Serratula Alpina - 29 Dito. 2Q Dito. Bjorkikogen gulnar - - - 12 Sept. Erica vulgaris. Ljung - - 16 Sept. IO Dito. Loffallet - - m - - 29 Dito. Dito. Om- 02 rg$q, $m* Febr. Mari* OmMndeligare anmärkningar cm denna, af alla Sverges befittningar ä långft up i Nop- cicn belåtne Lappmark. defs folkmängd, fe der och lefnadsfAtc, finnes i Abo Tidningar for år 1772 p. 93? 169, fkmi 1791 N:a z -3. Skilnaden emellan Climatet i Uleåborg (uti* der 65° l| Min. Polhogd) och Utsjoki, kan fes af följande iåmfdrelfe ofver några Flytt- fbglatj h vilka hafva en mera béftåmd tid til fin ankomft ärligen, ån växternas blomning. Dir- af tinnes at Climat-fkildnaden år vid pafs 3 veckor, fom Pan blåfer fin pipa, och Flora opnar fm a lundar tidigare omkring Uleåborg ån i Utsjoki Fjällmark, Följande Fluttfoglar ån \dk 10 i År 1 -97. Til Uleåborg. Til Utsjoki Således fc-r.are til Utsjöki. Snöfparfven d. 8 April 1 1 April* 3 Dagar* Kråkan - - - Dito. D:::. 18 Maji 39 Viligafi , . . 11 Dite. S Dito. Gr as- Andär - 20 Dito. 26 Dito. 36 Bofinken - - - 30 Dito. : 5 Dito. 25 SådeS-Arlan - - 1 Maji 9 Dito. 8 Lommen - 8 Dito. . 24 Dito. 16 Gokeri gal . - 20 Dite. 2 Junii 13 Islosning i Elfven 15 Dito. 4 Dito. 20- 29 Får. i8oo* £fan. Febr. Matt. 63 FSrfék rörande Mctnifkokroppens egna fritt verkande pofttiva eller negativa Elektricitet, af C. G. SJÖSTEN, Långe har man förmodat, ät månifkan fkulle hafva en egen på de finare Eleclrofcoper märkbar Ele&ricitet. Man liar ifolerat fig, gnidit händer, armar och flere kroppsdelar, gifvit fig mångfaldiga ftarkare och fvagare ro- relfer och därigenom verkeligen funnit, at I Ele&ricitet blifvit upvåckt. Men utom detta experiment, hvilket i likhet med Eledrifka phenomenerna af hårets kamning och filkes- flrumpors brukande verkeligen år en effec~b af Eledrifka åmnets fordelning genom gnidningen emellan månifkokroppen och kläderna, har jag mig icke ånnu något af Naturforfkare anfört forfok bekant, h varigenom man direele kan bevifa, at månifkan hyfer eller år omgifven af en egen inneboende fin Eledficitet. I Efterföljande ron, fom jag hårmedclft får åran underkafta K. V. Academiens granfkning, torde åtminftone nårmare uplyfa detta åmne ? om de icke fullkomligen kunna fylla det fom j brifter uti denna delen af låran om Eledlri* citetcn. Under 1 64 igoo, £fan. Febr. Matt. Under det jag roade mig at eftergöra nå- gra forfok med Bennets Eledrometer, fåll det mig in, at underfoka, huru mycket den med vanlig guldfernifla ftrukne masfmgsfkif- van A. (Tab. i. Fig. 2.) borde gnidas med handen for at genom guldbladens B. B. ät- fkilljande tilkånnagifva Eledrifka åmnets när- varo. Jag ftrok dårfore med undra delen af knutna handen helt fakta ofver måsfingsfkif- van, hvarigenom en få ftark Eledricitet up- våcktes, at guldbladen flogo till fidorna af gla- fet, likafom de hade fått en fvag gnida af en Eledricitets - machin. Genom flrykningens minfkande minfkades ock Eledriciten, dock icke få at den tillika med ftrykningen alde- les uphorde. Tvärtom åtfkiljdes guldbladen betydeligen, når man blott lade undra delen af knutna handen på fkifvan och lyftadc den häftigt dårifrån. Med flata handen lyckades forfoket icke få lått och Eledricite- ten blef därigenom ofta omårkelig: men når blotta armen up emot armbogen lades på fkifvan och utan at férorfaka minda gnidning häftigt uplyftades, åtfkiljdes guldbladen altid med negativ Eledricitet och det ofta få flarkt, at de flogo till fidorna af glafet, i fynnerhet om fkifvan och armen på en gång vidrördes af andra handen, förr ån armen uplyftades. I allmänhet tycktes Eledriciteten härigenom blifva betydeligen forfterkt. i8oo, ffan. Febr. Mar t. 65 §. 1. For at fe om någon förändring uti deffa phenomener fkulle inträffa då jag var ifolerad, ftållde jag mig på en ifolerpall och omgjorde deifa forfok med fa min a framgång fom tillforene det enda undantagit , a t Elektri- citeten , hvilken åfven nu var negativ, tyck- tes blifva något fvagare. §. 3* Med Alcohol aftvåttade jag den omtalte ferniffan. hvilken jag anfåg fåibm hufvadfakeligen bidragande till deffa verknin- gar, och omgjorde deffa forfok, hvilka blotC lyckades når armen lades på fkifvan och häftigt uplyftades. Genom gnidning med han- den kunde icke minfta tecken till Ele&ricitet frambringas och genom gnidning med armen uträttades icke betydeligen mer ån genom defs påläggande och häftiga uplyftande. Ele- öxiciteten var åfven nu negativ och tycktes icke få mycket förökas fl fom tillforene, då cn ledande förening gjordes emellan måsftngen och armen. $. 4» Emedan klädernas gnidning emot kroppen mojeligtvis kunde fororfaka denna verkan, afklådde jag mig helt och hållit for at utröna om denna mifstanka var grundad eller icke. Jag vidrörde flere delar äf krop- pen med åtfkillige ledare, på det all genom gnidning upvåkt Ele&ricitet fkulle afledas* och når jag federmera både med och utan ifolering omgjorde forföken, voro Ele&rifka verkningarne aldeles lika med dem, fom uti K. K A. Handl. L Qv. E fore* 66 igoo, £fan. Febr. Matt, foregående § blifvit befkrifne. Forgåfvcs for- fokte jag åfven at genom flere kroppsdelars vidrörande med måsfingsfkifvan uptåcka nå- gon Eledlricitetens foråndring ifrån negativ till pofitiv: och at genom armarnes gnidning ined ylle, linne och filke upvåcka en ftarkare Eledlricitet; tvårtom tycktes den genom den- na gnidning forfvagas; emedan utdunftningen uti de gnidna kroppsdelarne därigenom fot- ok tes. Det enda jag trodde mig finna, var, at de kroppsdelar, fom hafva en ftark ut- dunftning icke lemna minfla fpår till Eledlri- citet; ty af hånder och fötter, under arm- hålorna och knävecken Scc. kunde defTa phe- nomener aldeles icke frambringas , då de tvårt- om ganfka tydeligen vifade fig når forfoken anftålltes med vådorna, låren och armarne Scc. §. 5. Når armen flere gångor fördes emot en på måsfingsfkifvan fållad metallfpets få den rörde vid armen uti flere åtfkilda punkter, vifade guldbladen icke något tecken till Ele- dlricitet; men då en måsfingskula af vid pafs I tums diameter lades på mastingsfkifvan och armen fördes till den famma blef en ganfka fvag negativ Eledlricitet ibland mårkelig. §. 6. Flere perfoner hafva i min närvaro omgjordt de måfta af defTa forfok och funnit refultaterna fådane fom jag ofvanfore befkrif- vit. Alla hafva upvåkt negativ Eledlricitet Utom en enda fom en dag genom armens på- laggning och häftiga uplyftning frambrakte pofitiv i8oo 9 £fan. Febr, Mart. 67 po fi tiv Eledricitet. Samma perfon har dock hläc t ill (orene och federmera genom famma forloks omgorande lem 11 a t Eledrometern ne- gativ Eledricitet. Det fortjenar ock anmär- kas at man ibland efter iiere på forefkrifne fatt anftålte fortok förlorar förmögenheten a t frambringa de ila Eledrifka phenomener. §. 7. I anledning af det foregående tyc- kes det vara otvifvelaktigt at niånilko krop- pen hyfer et egit fritt Eledrifkt negativt eller pofitivt åmne, fom val år ganfka fvagt men dock tillråckeligt at famla fig på en ftårre yta och gifva fin nårvaro tillkänna uti de dårvid fållade guldblad. At man icke genom en metallfpets kan communicera denna Ele- ktricitet med guldbladen tyckes bora härröra dåraf at Eledricitetens attradion till kroppen år få flor at den icke förmår upvåcka den flridiga Eiedriciteten uti fpctfen, h vilken om- ftåndighet år aldeies nödvändig till Eledrici- tetens communicerande med fpetfar. Når åter armen lågges på måsfingsfkifvari eller måsfings- kulan, får den fvaga men fria Eiedriciteten tillfälle at omedelbarligeii fordela fig lika emel- lan metallen och armen, men kan dock icke vid armens häftiga borttagande få fnart ofver- vinna den attradion fom den har till metal- len at den följer med armen: den flannar dårfore qvar och frambringar ofvanåmde phe- nomener. At denna Eledricitet verkeligen finnes uti et fritt tillflånd hos månifkan tyc- E 2 kes CS 1800, $an. Febr. Man. kes i fynnerhet vara klart dåraf at man (iik- fom i 4-.de och 5:te $ nårnt år) icke genom gnidning kan upvåcka den och at den endaft mårkes på det i anförde §. §. befkrjfne fått. §. g. For at med fåkerhet eftergöra cella forfok fordras at man 1:0 icke år for varm eller fvettig, och 2:do at Bennets Eledro- meter har genom vårmning på en kakelugn blifvit fä val befriad från fuktighet at defs inflytande icke på något fått kan förvirra forfoken. Förgiftning af Arfenik, lyckligen botad af G. SWEDELIUS, M. D. T^jenflpigan Brita Andersdctter 25 år gam- mal, iom uti ett hederligt hus hår i Falun ofta brukade Imaka på det fom ofverblef i bouteiller, fann d. 1 1 Junii 1796" en icke full halfftops bouteille med nyfs håmtadt flugvattn, trodde at det var mjod och drack deraf nå- gra goda klunkar kl. 2. eftermiddagen. Knap- paÖ hann hon til lin förrättning i kryddgården £åxx ån hon dar befans liggande, plågad af kråk- i8oo 5 gfan. Febr. Mart, fö ^rakning och de våldfammäfie flitningar. Jag feck bud kl. 3, då hon redan blifvit inburen, afklådd och bekånt at hon drukit af flug- vattnet, hvaraf på h varje qvarter innehålies få mycket, fom kan löfas af 2 lod Arfenic och 2 lod Cobolt. Vid min ankomft hade man redan gifvit henne mycket ljum mjölk och några matlkcdar olja. Hon var ganfka matt, kall om nåfan, händer och fötter, hade likfårg i anfigtet, en knapt mårklig puls, torr tunga och de fvå- rafle knipningar. Mitt råd var at continuera med de nåmde drycker och lågga en varm oljeduk på magen til defs jag feck tilred Svafvellefver, beftående af en del fkarpt Al- kali och 2 delar flott Svafv el, hvaraf et qvin- tin uploftes i fex uns demlleradt vatten och deraf gafs henne en matflced hvar half timma. I början fororfakades kråkning, fom dock ef- ter den fjerde intagningen uphorde, då den fjuke omfider emot morgonen fick fofva, men vaknade följande dagen med hog puls, fvett- ning och flark rådnad i anfigtet. Hon intog Svafvel och Salpeter 2 fcrupel af hvardera, hålften om morgonen och det ofriga om af- tonen. Emellan åt draks ymnigt tjock haf- verfoppa. Pulvret aftorde tilfåckligen. Tredje morgon febern, ångeflen och refven lindrade, men en fådan atonie och tomhet uti tubus inteftinalis, at ryggknotorna kunde kannas frammanfore på magen, ii vilket iymptom jag K 5 åfven 7o t#oö 3 °fan. Febr. UTart. åfven i Hectik några dagar for döden efter {rar k a uttömningar fett forutgå. Pigan blef Ijulperi med en liten matfked . tvånne gånger Gfåi dagen , af Infufum Rhei et un?. Spirit. Mxhf. vitriol. en drachmä och pomerants-iirup en half uns: därefter fick hon krafterna ken, oberåknädt tidtals återkommande magplågor och år nu frifk, gift och har barn. Således år nrHåshingen af Svafvellefver i vatten, enl. Herr Nä vi ers upgift, beftyrkt, ar vara et fnållt och Cikerr medel emot Arfenie. Baron vax Swietev beråttar i i Tornen af fina Commentarier, p. 19,6, at et qvintin Svafvet (om på lindrig eld bopfinåltes med lika myc- ket Arienik få forfvagar den fkadliga verkan af Arfenicum, at hundar utan fara kunna duka det. Herr Hufeland har i No v. A ef. Nat. Curiöfor. for år 1 791 anfört den hån- delfen, at 60 droppar Lixivium Tartari, gifne hvar timma, botat förgiftning. Emot den på- följande Åtonien nyttjade han Infuf. Qiiasfias med Eleofacchar. Anif. men påfiår at Svafvel- lefver år et få hetfigt och ftarkt läkemedel, at det kan påfkynda Inflammation. I alla fall om hjelpen användes for fent, om Arfe- niken kommit i en tom mage och den blifvit inflammerad, lura alla medel vara otilråck*. liga. 77/- i8oo y £fan. Febr. Mar t. 71 Tillåggning til föregående Håndel/e af HENRIC GAHN. Ehuru jag håller före at en enda eller få håndelfer i Låkarekonflen, då de fkola be- vifa någon vifs fats eller faftflålla något vift Läkemedels verkningar, kr o oftaft foga gag- nande och kunna åfven mifsleda til forka- flande af förut antagna upgifter, i fy n ner het då man få fållan beräknar Naturens egen he- lande kraft; få anfer jag dock foregående hån- delfe, dår Giftets verkan år få beftåmd och botemedlen få få, vara af den vigt at den bor komma til allmänhetens kunfkap for at i no- dens ftund gifva åfven den o forfarna ett me- del till råddning. Och fom jag åfven en gång haft tilfålle at anvånda famma medel, ehuru med mindre utmärkt verkan, torde mig til- låtas at i korthet anföra det. En man, nåra 60 år gammal var under det hetafte af fommaren 1797 på landet hos en van, dår han om natten af mifstag flög fvagdricka i ett glas och utdrack det utan at veta, at en folution af Arfenic dåri varit ut- ftåld til flugors dödande, men fom nu var uttorkad. Glafet var långt och fmalt mot botten, af det flaget fom brukas til Engelfk 7 1 i$oo, £?an. Febr. Mar t. öl, hvarigenom ytan for den häftiga uplos- ningen af drickat blef lyckligen minfkad. Det dröjde åndock icke långe forån oro, hetta och magplågor infunno fig, fom varade hela natten. Då man om morgon blef varfe mifs- taget och inga medicamenter voro at tilgå, drack den fjuka mycket ljumt vattn, hvari ågg varit kokade, hvilket gjorde flera upkaft- ningar, hvarefter mycket fot mjölk nyttjades. Som ett prof af Arfenic förgiftningen, fade man mig fedan, at flugorna ymnogt dodt om- kring det kärlet, fom vid upkaflningen blifvit brukadt. Magplågorna lindrades vål, men hettan och oron, formodeligen med feber, fortforo hela dagen och natten dårpå. Som den fjuka dagen förut gjort en fjorefa i blåft, få trodde man nu at någon förkylning vållat fjukdomen och låt optfa ådern, dock utan förbättring. På tredje dagen låt den fjuka gifva fig tjenlig mat och fann fig deraf något lindrad famt refle hit til Raden. Jag låt ho- nom nu 4 til 5 gånger om dagen taga io gran af Hepar Sulphuris (af Oftronfkal och Svafvel calcinerade tilfammans i io minuter) och der- på dricka flitigt af fvagt Thée med citronfaft. Den fjuka forbåttrades (hart, men magplågorna infunno fig åter 2 gångor, 8 dagar emellan, dock ej få ivåra fom forila gången. Sådana periodiika recidiver af plågorna åro vanliga verkningar af Arfenik-giftet. Med Hepar Sulphuris, utan annat medel, fortfors någon tid igooy £f an. Febr. Mar t. 7 g tid och den fjuka har alt fedan haft en god hålfa. Ehuru litet bevifande denna håndelfe år, ger den mig dock anledning at tillägga at vid olyckan af en Arfenik-forgiftning bor man forft med fådana medel fom ej oka retningen foka upvåcka kråkning och bortfkaffa giftet, fedan betåcka defs retande kraft fornåmligaft med mycket mjölk och grådda, eller efter Hahn.emann's upgift med en tjock uplosning af tvål i vatten, och fift fortaga defs påföljder med de motgift vi tro ofs kånna, Hepar Sulphuris och Alcali vegetabile fixura (renad pottafka). — FÖRTEKNING På de Ron, fom är o införde uti detta Quartals Handlingar. 1. Om Tabell-Verkets Ti lift and i Sverige och Finland ifrån 1772 till och med 1795. j:e Af handlingen, angående Folk-Nunfern i Stader ne; 0/ Henr. Nicander - - t 2. Af handling om Gula Kinan , och et nytt Re- nbJions-medel, hvarmedelft defs värkningskraft uptäckes; tillika med jämnfor elfe imellan flera Kina fllag; af Joh. P. Westring - 7 3. Mjolke och Roimu utitr en och famme Lake; yjfkrjfm af Josefh G. Piffing - - 33 4. Författning af Forfok til Uplysning om Uleåborgs Climat; af Johan Julin - - 3-6 5. Obfervationer gorde i Utsjoki Lappmarks Preftgurd, nnder 69 Gr. 33 M. Polhogd, år iypj och 1797, af Sam. Castrcn; famman- dragne och inf än de af Johan Julin - - 53 6. Forfok rörande Mänifkokroppens egna fritt verkande pofitiva eller negativa EleBricitet ; af C. G. SjösTeN - - - - 63 7. Förgiftning af Arfenik; lyckligen botad af G. Swfd^lius - - - 6g Tilbiggning til foregående Händelfe; af Henric Gahn - - - • • 71 TaJ>.It Lué fa,* rvth Musa niny på övick Sifc. flclaren. ni tu/n- •J "ICongi.. Vetenskaps ACADEMIENS , ^TYA HANDLINGAR, För Månaderhe 1PRIL1S> MAJUS, JUNlUS, Å k 18 0 o. 6«rf MAtHIAS ROSENBLAD, Stats-Secreterare , och Commendor af Kongi. Nordft. Orden. Om ThbelUVårkets Tillfiänd i Sverige och Finland ifrån iffå till och med i?9S* 4: de ^(/handlingen , angående 'Befolkningen i Länen* Uti den bifogade Tabellen M år det för« nåmfta hithörande anfordt, nåmligen huru K* F. A. Handl. IL Qv> F myc- 76 igoo, Jpr. Maj. £fim. mycket Folkflocken i hvart Län okat iig fe» dan 1772, då de Me Tabellerne ofver Lånen, efter det ålfta Reglementet, författades; jämväl i hvad proportion "Folkökningen gått; huru många Perfoner finnas på Qyadrat-Milen, famt i hvad forhållande Städernes Invånare och Hus- håll åro till Landets; — Men vid underfok- ningen af défla ämnen •> hafva mot t viffa brifter, fom icke kunna fortigas. Ofver Blekinge Lån finnes ingen Folk-Numer- Tabeil ifrån 1795 bakvårts råknadt till 1763, och det fenare året var Folkmängden dårftådes 40459; men uti deftfäinma Var Carlskrona Stads Folk- mängd icke intagen, hvilken likväl år 1772 ut- gjorde omkring 12000 perfoner. — - I anfeende hårtill åfven fom hvad Folkhopen i Lånet för ofritt kunnat oka fig ifrån 1763 till 1772, har man på fannolika grunder antagit hvad uti Tabellen M år anfårdr, h vilket något fkiljer fig ifrån det £dm framl. Secreieraren Wargentin antecknat uti fin jåmforelfe imellan Folkmångder- ne i Lånen for åren 1751 och 1772, hvilken år införd i Kongl. Academiens Handlingar for 1782; åfven fkiljer hg Folkhopen i Hernofands och Geneborgs Lån for 1772 något ifrån hans uppgift, emedan han tagit denfamma for bägge Lånen tillhopa ifrån i 769 års Tabeller; men fom Tabellen for Hernofands Lån 1772 år att tillgå, få har man hår éndåfl, hvad Gefle- borgs Lån angår, hämtat Folkhopens ilorlék ifrån 1769 års Tabell. Uti 1800, Äpr. Maj* *fun. 11 Uti Tabellen for 1772 och Vehnérsböfgä liån år vål Fdlkhopcn räknad till 125982, feien ett hett Profteri af omkring 1 2000 per-» toner år dårilådes förbigånget och derfåré hat Summan hår få mycket blifvit okad» Uti inteckningen af Hushållen i Jönköpings Lån for år 1772, då Tabellerna ännu famman- drogos af Aere hånder 'och på flere orter, dår *dc primitive icke kunde rådfrågas , låréf ockfå någon felaktighet hafva inlmugit Fig; ty då mar* jåmförer denfamme med de for åren 1763 > 6&>69, befinnes Folkmängden i dem allåhåfiån lika ftof* lien att Hushållen ifrån 1769 till 1772 okat fig med ett antal af i §96, hvilket icke år likligt. — * Orimligheten, Tom finnes i Tabellen M, att föf- tainfkrimgén afHushållen på Landet i Jönköpings Lån iMri 1772 ? till 1795 utgör nåftåri lika Surnm* "xned forrhihTkningen af folkhopen dårft ådes* kan fåledes icke hafva tillkommit annorlunda åri af* iniisråknihg^ hVilken lik vål år gänfkä Möjlig i ^Tabellernes närvarande Ikick, i ätifeeride dertill iatt beräkningen afHushållen icke har någon får* deles måttstock. — Förelkfiften fåger endau% ätt ifrån denna Beräkning degémene äf Krigsfolket fänit Utfattige och Eländige Jkolä ufidantägät, iiien gråtitert imellan Fattige och Utfattige år icke gifveli, och den eriél^abell-Forfattarenkäriidendel^ i fitt omdöme ganfkä mycket långre åri den andre* *** På derinä övifla grund kunna tvärtom mindre åntal af Hushåll vara antecknade för år 17^ 5 art Vtderbort, få att fkillriaden ifrån 1772 år$ Mus* F å häll 78 igöo-, Apr. Maj. *fuih hkll åfven derigenom blifvit ttorrei håndelfev fom icke år otrolig och fom icke kan märkas. Huru frågan vidare fkall befvaras* hvar- lfrån fårminfkningen af Folkhopen i Jonköpings Lån ifrån 1772 til 1 795 , då intet fel i räk- ningen kan upptäckas, hårrorer* blifver fvårare att utfinna, om man icke får antaga, att en hop Månnifkjor, och kan hånda många Hus- håll, for båttre utkomfl, ofverflyttat till de håfte grånfande Provinferna, och att många Hemman blifvit afhyfle och lagde under Stsmgodfen till ågornes förökande, men Folkhopens märkliga forminfkning. Denna förklaring år åtminflone fannolikare, ån att antaga, det Jönköpings Lån, fom ligger midt 1 landet, genom krig och ut- vandring til främmande orter, fkulie mer hafva blifvit utpumpadt ån de ömkringliggände^ I Stockholms Lån befinnes vål ock få nå- gon forminfkning i Folkhopen och Hu> hallen, men den kommer deraf, att i defs Tabell for 1772, Morko, Holö, Öfver- och Ytter^Jårna Socknar, fom hora till Nyköpings Lån, blif- vit inräknade, h varigenom Stockholms Lån fått for mycket Inbyggare och Nyköpings for litet. — Om det oflverflodiga, fom kan uptagas till 5000 Perfoner, afdrages ifrån Folk-Numern af år 1772 i Stockholms Lån, åtcrftår en Rett, fom icke fårdeles fkiijer hg ifrån Folk-Numern derttådes for 1795. Den lilla britt, fom icke dcfsmindre kan formärkas, hårleder Gg utan tvifvel derifrån, 1 :o) att denne Provins ftarkart al xgöo., Äpr. Maj* £fun. m . af alla befolkar Hufvudftaden icke allenaft med Tjenfthjon utan åfven med fattigare Hushåll, fom inflytta och lefva antingen af arbete eller ko- fkotfel; 2:0) att flere formogne af Stadens In- vånare ån förr nu åga luftgårdar allt omkring, dår endaft ett eller annat Tjånfthjon, fom icke iitgor något Hushåll, och kan bända knapt ibland Landtfolket raknäs* måfta tiden af året enfamt villas. Af den anförde Tillfattfen, fom Stockholms Lån bekommit ifrån Nyköpings, upp flår någon snifs vis ning i alla jämför elfer och uträkningar ^f Folkhopens Til våx t och Numer i bågge defla Lån i men detta kan icke råttas, då man icke fåkert känner Tiilfattfens ftorlek. På famma fått men af andra orfaker upp- kommer en och annan mifs visning armorftådes. Sedan 1772 hafva på fomiiga håll Lånen blii- vit delte, på fomiiga icke allenaft delte utan åfven till fina grånfor ändrade^ For Öre- bro och Carlftads Lån gor vål Skillsmåffan dem imellan irig^n annan rubbning ån att de måfte i en fumma jämföras- med det fordna Nerike och Värmlands; ty bägges omfattning år denfamma, fom det ena ågde fornt. Men detta jåmna forhållande åger icke rum* då man kommer till Finland: Dår åro Uleåborgs ocl* Vafa Lån icke tillhopa detfamma, fom det fordna Ofterbottens; Tavaftehus, Heinola och Kuopio icke detfamma fom de gamla Nylands pch Kymmenegårds, Uleåborgs Lån har å ena F 3 fidan 80 iSoOy 4p$\ £fun>. Cdan fått Kufamo, Socken ifrån Våfterboitéit^ å den andra Vafa Lån några Socknar ifråi\ Björneborgs;. Tavaftehus Lån åfven några Sock« nar ifrån Björneborgs ; Heinola har bekommit Öftra delen af Tava.ftland, famt Södra delea 3.f gavolax jåmte Hojmgårds Lån* Kuopio har- fått Kajelen och Norra delen af Sayolax eller- renen af det fordna Kymmenegårds. I fa fatta c grnftåndigheter kan en riktig jåmforelfe imellaa Folkmångderne i Finfka Lånen for 1772 och 1795 icke vårkftållas annorlunda ån på hoft, fåfom Tabellen M utvifar. Om den fkall gö- ras, bor det fke med hela Finland i mafla, ; och då har man för 1772 en Folkmängd dar af 578145 och fqr^ 1 795, en af 76e>965 Per- fobier, hyarifrån Kufamo Sockens- Invånare^ fom år 1772 hörde til Våfterbott^n, och ut- göra omkring 250c, P^rfoner, bora afdragas. Jleften utgör då en, Summa af 758465, till hvilken Folkflocken får 1772 blifver fom. I03. till 131. Att Suraman 760965 år en god. del mindre- ån 763290, eller Summan af Folkmängden, i Åbo och Borgå Swt iammanlagde, fom Ta- bellerne J och K lUviia, kommer deraf, att Sådankylå, Utsjocki och Enara Socknar, ehuru under Åbo Stift, likvål hora till Våflerbottens^ Lån och kunna derfore icke raknäs till Fin- land, utan måue på fitt nalle upptagas. Defle åro de brin^r, fom förekommit vid iamnianfåtUiingen af Tabellen M> men de åro ick£ i $00 > Apr. Maj. £?um $t |cfee få Ivar a., att de kunna föror fak a mifs- troende till dc märkvärdigheter, fom denne Tabell innehåller, nämligen huru Tillväxten af Folkhopen går med ftarka fteg i Finland och Våfterbotten, dern.åfl i Goteborgs, Skara, Blekinge, Hernofands och Malmö Lån; huru Malmö Lån, då Qyadrat-Milen tages till mått- flock, åger den tåtafte Befolkningen på Lan- det, dernåft Göteborgs och Chri#ia,nfiads ; huru i Blekinge Lån den rara foreteelfen i vårt Rike träffas, att Stadsbperne utgöra entredje- del af hela Provinfens Invånare; att Gott- lands och ; Goteborgs Lån hyfa 7, Malmö, Våflerås och Åbo 8 gånger fl ere Landt- ån StadsfyQ.er, och få vidare. Men i Kuopio fin- ner man endaft en Stads - ibland 571 Landt- boer. Defla märkvärdigheter åro af vigt ; och lära, icke underlåta att xå^|a en om förforg, for de orters, upphjelpande, fom den måft tarfva. — Qm vi icke tro ofs kunna nära. det hoppet, att hinna till 5700 Perfoner på Qyadrat - Milen eller til\ den Befolkning, fom Frankrike äger, torde man åtminftone kunna vänta, att de ofriga Sxänfka Pro vi n- ferne med tiden blifva få folkrika, fom. Skåne nu befinnes. Huruvida fågas, kan, att i viffa. Lån Folk- hopen i Ståderne mmfkas , fåforn anledning fynes af Hushållens forhållande i Columnerne XIII, XIV och XV, måfle i, en framtid upp- dagas ; ty for det närvarande kan den knuten F 4 icke \ 82 i8o$, Åpr, Maj. £fum icke utredas, dels for ovifsheten af grånforna i Hushållens beräknande, fom redan fagdt kr K dels for mindre faker kunlkap om Invånarnes. antal i Ståderne. Siuteiigen får nämnas hvad antalet af Qya-v. drat - Milarne for h varje Provins angår, fom i VI Columnen finnes anfordt, att det år ut-., råknadt nyligen af den bekante Svånfke Geo-, grafen Djurberg efter de icke långefedan utkomne Kartorna, med all den noghet fom Kartorna kunna medgifva, dock derifrån Ven- nern och Vettern utflutne, h vilka utgöra den, förre 52 och den fenare |g Qyadrat - Mil. HENR. NICANDER* i. Forfök pä de upråhiade Kina /lagen at %r genom rifning (trituration) i glasmortel ^ ?ned ojlcikt kalk och vatten uptåcka Sahniacs lukt. Fortfattning af den i föregående Qvartal införda Afhandling, af JOHAN P. WESTRING. 1. Gal Kina i pulver refs i glasmortel med litet oilåkt kalk och deflilieradt vatten, då dår- af upkam en ftark urineufe eller Salmiacs lukt. 2. Ågta Peruvianjk Kina från Loxa ger mera, fådan lukt, ån annan vanlig Kina: och nåuan lika med den foregående, 5. Vanlig i8oo> Apr. Maj. £fun. Vanlig officinet Kina gaf mindre fådan lukt* Den fina Engelfka, fom hår kollade 4 R:dr r pr fkålp., gaf en fådan mycket fl ark % elack och åcklig. Flera flag funnos förhålla lig olika. 4. Råd god Kina, gaf nåftan lika lukt med; N:o 1. 5. Ben gemena röda-, hade den fvagare ån, N:o 3, och foga mårkelig. 6. C. Floribanda feck den flarkafle Salmiacs- lukten af alla. 7. C. Angupfolia luktade ej aldeles få flark. 8. G. Caribcea var nåfian lika med N:o 7. p. Brafitianjka palvrct gaf ingen lukt, utap bibehöll lin egen, fom ej år fårdeles behagelig. jo. C. Corijmbifera, får en fvag urineufe lukt, fom på varmt ftålle blir fiarkare, hvilket hån- ^er med alla. 11. Ny bark* orått kallad Brafil. gaf denn^ lukten något ftarkare. 12. Africanjka barken luktade myoket fiarkfc, nåfian fom dea gula N:o 1. Anmcirkn. På dttta fåttet uptåckes ganfka beqvåmt ikillnaden emellan flera flag, i af- feende på det Volatila falt fom de hålla i ftorre eller mindre grad. Hvaraf ock mårkes, afc de pvårkfammafte flagen åfven kunna hafva* mycket af detta faltet, fom fålunda intet flört* |årer bidraga til deras vårkfamhet, F j a. £fämn^ Hl l8po h 4pr*. Mm £fw*. 2. ;-.\ ofåpfflfSrelfe tmellan den Gula och fler a jlag Kina, efter ?/iångahanda ron, och flera reathons wedeL Gul Kina. Uti 2 unce kallt fjovatten, infunderades et qvintin i tåpt flacka , och lämnades at Rå på ct bord i et rum vintertiden af 19 til 20 gr. varma, då den flera gångor omfqvalpades , hvaraf den fradgades fom tvålvatten. Pulvret foll fnart til botten och infufionen feck ganlka ilar fårg efter et dygn, likfom Mofelvin. Den hade nu en ren befk fmak, med lindrig flråf- het, fedan den blef filad genom gråpapper. Lacmus- papperet rådnade något dåraf, til teckn af litet fri fyra. Med kalk vatt en blef den orangerod; och af jårnfaltet fvartblå, dock icke mörkt. Då några droppar af lim-folution påhåldes, grumlades den ftrax och blef hyit, ibm fedan praecipiterade mycket, hvilket blef kårdt och olosligit i vatten. Det klara ofv^n- flående fom nu nåftan var fårgloft, och lika befkt, fvartnade nu efteråt ftarkare af jårn- faltet. Det torkade pulvret, refiduum efter in- fufionen, fom fiadnade på filtrum, lades at torka i en kakelugns niche, fom vanligt underholts vid 70 a 80 grad. vårma til defTa forfoken, fetvaråft innom et dygn efter anilåldta forfök, |ula Kinan förlorar 6 gran, hade nu förlorat 19 Apr. Maj. $m K | 1 gran,. och fålunda voro 13 uplofte då de © gran borttagas, fom innom dygnet minfkas genom torkning på detta ftållet. Kallt vatten lofer fålunda m§ra ån §, blott efter et dygns infufion. Efter 3 dygn tycktes befka fmakca yara litet okad;, likfpm färgen och lukten. Anm. t. China infufion tiltager mera i fl yrka, lukt och fmak, fedan den år affilad, i fynner-j tet i öppen luft: då däremot Becoéfe eller varm Infufton aftager. Troligen ^t^raheras Oxi^enc ur- luften, hvartil Kina har fiark attra&ion. Anm. 2. Den gula Kina fom kom från ffa^burg 1 796, jåmnfordes med denna fom yar fand 1790 från Cadix, och yifade i alt lika förhållande. Anm. 3. Denna China reagerar fiarkafl: af allsk kända flag for lim-folution. Den har ock måfla fpånkra$t§n och a^tiperiodifka eller anti- febrila vårkan^ Anm. 4. Kalkvatten UDtåcker ock garf- åmne eller fpånj^raften; då den grumlar och uphöjer fårgen, famt pr^ipiterar fcdermera cn del af det fom var uplofl» 3, Lika mycket pulver refs i en glasmortel, tmder det at lit^t kallt vatten påhålcles i fen- der, anda til 2 unce. D.en fraggades mycket, pch (ilades. Den fmakade beik med ftråfheto Lacmus-pappcreUrådnade litet: med jårnfaltet J)lef den fvartblå, och kalk vatten goxde den $rangeråd, hvilket omfider praecipiterade något fom 86 igoo, Apr. Maj. gfun. fom altid hånder, då fpånkraften år närvarande. Lim-folution goi^e mycken fällning, lik fom hos foregående. Infufionen hade uploft inemot 14 gran : hvadan oekfå denna kåndes litet ftråfvare. Anm. 1. Efter 3 dygns infufion i öppet glas får den redig Kina, lukt, fom den icke har förut. Anm. 2. Trituration i «rent kallt vatten tyckes uplofa på |:dels timma mera, ån infufion efter et helt dygn. Percivals forfok intyga ock detfamma. Med. Eff. & ObC Vol. L Anm. 3. Alia befka faker hafva ofverfkolt på fri fyra, hvilket Scheele påftår i et bref til mig några veckor for defs häftiga död. De flåfla Kinaflag vifa detta. Några gora dock .undantag. % Efter 4 dygns infufion i tåpt flafka, voro 14 gran uplofle; men fmakade och reagerade foga ftarkare ån de foregående. Anm. i. Uti tåpt äaflca okas kraften icke få mårkeligen, fom i öppen: hvilket ockiå vittnar om Oxigens tilkomft. Anm. 2. Vid alla eller de flåfla forfoken, ékr mått och vigt icke åro utfatte, år pro- portion af pulver och vatten hka fom N:o 2, 5. Pulver refs i kallt ftromvatten | timma. Håldes fedan i tåpt flafka, och ftåldes i den varma kakelugns nitchen, fom til alla detta for- foken holts vid lika vårma. Efter 3 timmars tid affilades infufionen , fom nu var mera färgad ock zgoD, Apr* Maj. gfun* %ch grumlig. Den hade befkare fmak och var åfven ftråfvare: reagerade ock mera for fri fyra och f vårtämne. Lim-folutioncn fälde ock mera. Hår voro 17 gran uplofte, fedan de 6, fom intorka, blifvit afdragne, fom hädanefter al tid ifrån tagas. ■Anm. r. På detta fättet utdrages fnaraft och kraftigaft Kinans yårkfamma delar, då nåftafi |:del äf Kinan uplofes. Anm. 2. In praxi medica har ock dett& mttét varit fårmånligafi Uti kekhett vatten tritureräd blir den fä ■grumlig', at den näppeligen kan filks genom gråpapper. Under rifningen fkummär den fig ock mera än alla andra, Infufioh filad hlef oklar, likfom blekt fvagdricka, och Kade fadA fmak. JDen reagerade mera Tor fri fyra, ärt ae foregående, och mindre for jårrifalt. Fåldé %iåftän lika med Lim-fölution fom 3c ändrad Uplofie endaft 1 1 gran,, Anm. i. Gallåple- fältet lofés rbrtärfe och pmriigare i värmt ån kallt , hvilket åfven befk- ämnets fyra tyckes gora. ■Anm. 2. Albumine år ét -eget mucofuni Ve* jjétabile, fom kommer nära i likhet med öft- åmnet, och fom finnes mail i alla vegetabilier faft mera i djurens kroppar, hvaraf flbra fan- gvinis, ånnu mera animaiicerad tyckes beftå; 'hvarfore ockfå Frahfka Chemici kalla den: h matkye vegeio-animale. Det år detta uranet,. 8é *8o6, Apr. Maj. £fun. fom grumlar varm infufion och Decoct; vf det hårdnar och flelnar vid mindre grad åii vattens kokhettä : och det var troligen det ämnet, fom Hr Fourcroy feck utur Kina från Domingo i fmå plättar. Detta ämnet or- lakar troligen den fadda fmaken, och brfakar lat fådan Kina vanligen blir mera ftoppande. Anm. 3. Gummofum finnes i flor mycken* het hos gula Kinan, och orfakar at under rifning, fqvalphing, och åfven då man fkurar tånderna med denna Kina , den få mycket låddrar fig fom eh tvål. Anm. 4. D» Per civ al, likfoni D.Kentisä, frö adftringénta kraften hos , all Kina fitta i Gummi-, och dell befka Princip ium i Refina. l,E'wis och flere äldre Chemifter hafva trodt tvårtöm. Jag trör at deffa årnnen åro indelta tåmmeligen jämnt ofver alt, och at de ård i håra förening parade med h varandra. 7. Kokad i 4 uhce vatten til hålften, en Mlf timme vid pafs, blef DecoÄen ganlka ijöck och grumlig, fom oklart fvagdricka. Smakeri Vår ej få befk^ fom infufion med kallt vatten, Öth var ock något äcklig. Jårnfaltet mörknade den ej la ftärkt förri efter infufion: öch fåll* silhgen med Lirn-folution blef ej eller få flark* DecöcTen löfte knapt.mera ån 6 gran* Anm. z. F Det refinofum fom Alkali uploft» Var troligen praecipiteradt* och okade fålunda pulvrets vigt» Då den trituréråS med Alkali i ÖromVatten» fräggas den mycket och fråfer något * fornt låfeir inemot i 4 gran. Anm. Hår hinner ej refinofiim ät praseipitetä^: 14, : Ihfufiön med kökhett vatten fom fått flå i 5 dygn, under det den flera gåtigör om** Iqvalpades, var efter affilningen mera blek* och blef ej rått klar. Den vår åfven mindre fofeflc* Den hade OCkfå endaft uplöft 9 graru Anm, Albumine* fom hår fällts-, okar pul* Vtets Vigt (fe N:ö f, Afem. ä'») likfom åfven Refinöfum. Albumine tyckes ock medtaga nå» got af det reflno extråcldva åmnet Med % gran Magnefiä älbå blef Infufiöit mera orangerod ; men hade knapt kånbar beika* öch fmaken var fadd. Den läddrade fig mått af alla. Med jårnfältet blef den ftrax mork* Violette, likfom pontac. Med kalkvatten blef den flrax mera orangefårgadl men grumliga och fatte, efter et dygn, et blekrodt praecipitat, då ofvanftående Infiifion blef åldeles vatten» klar, och utan all (mak. v Hår voro knappad 9 gran uplofte, dä raagnefians vigt afdrages* Med Lim^folution ikédde ingen fällning: dock likvål reagerade jårnfältet ganfka mycket» K. V% A> HandU IL Qxt. G AnM> 92 igoo, Jpr. Maj. $un. Anm. i. Oagtadt fpånkraften förhindras ät vi fa fig, emedan Magnefia alba uplofer mera reiinofum, lbm hindrar , har dock denna bland- ning fin fpånkraft i behåll > fom cfimfkä for* foken vittna. Magnefiä alba har ock något ad- öringens; ty den fåller jårnfaltet åt fvartgront. Den okar fålunda adftri&ion hos Kina; få at de fom hafVa fvagt broft, eller åro befvårade af obflrudion , icke tåla denna blandningen. Anm. 2. Detta experiment, likfom N:o iö, kunde lått forleda til falfk flutfats i Medicine, neml. den, at Magnefia forftör Kinans vårknings- kraft. Men mina Clinifka forfok vittna om annat. År 1782 blef jag anmodad at komma til en BarnfångsfrU) fom hade våldfamma Convulfiö** ner under paroxyfmen af Quartan* andra dagen efter forlofsningen. Defs Läkare hade icke kunnat med vanlig Kina bota denna Quartan. Jag gaf henne på nåfla 2:ne goda dagar en flark Infufion af den goda roda Kinan i vatten med Magnefia alba, fom fattes på varmt ftålle at draga några timmar. Nåfla paroxyfme blef omårkelig; och fedan återkom ej froffan mera» Anm. 3. Kalk vatten fåller fpånkraften lik- fom Lim-folution: och fålunda, då Magnefia ej har flark attraclion til fpånkraften , fålles den fullkomligt af kalkvattnet, hvadan In- fufion blir aldeles vattenklar. 16. Uti gammalt Rhenfkt vin, (af 1730 års vin- bårgning) efter et dygns Infufion, feck den foga fårg. *8oo, Åpt. Maj. gfun. m fårg» Silad fmakade den högeligen befk; meft ej aldeles få ftråf fom efter kalt vatten. Med jårnfalt grumlades Infufion, blef tjock och feck et gråagtigt utfeende. Åfvenfå med TinéL Martin Då den fattes i flarkare vårma, mörknade den ej mera dårafi Men dä litet Alkali tilblandades, blef den ftrax morkviolette, och mycket tjock» Kälkvätten örfakade en tjock > hvit Iky, fom fålldes på botten omfider; men Infufion ändrade ej fårg. Vinet hade uplofi ofver 14 gran» Lim* folution fållde mycket* och fedan reagerade jårn* faltet litet mera mårkeligen. Anm. t. Denna Infufion tyckes vara ganfka kraftig , emedan den utvecklar mycket af Kinans vårkningskraft^ dock utan at oka den ädftrin- gerande kraften, hvilket oek Clinifka förfoken vittna, Håraf kan ock et godt ikål tagas til at bevifa fpånkraften vara fkild ifrån den ad*, firingerande j hvilket ock ofverensfiåmmer med foregående forfoken, fom vifa> at fedan Lim* folution fållt fpånkraften» få reagerar Infufioit flarkare for adftrigenta värkan» Afvenvål får; man hår ock et bevis til den tankan* at Oxigene til en god del bidrager til fpånkraften» Ärnn* 2. Syran uti Vinet hindrar fvart* åmnet at värka på jårnet» hvadan då Alkali fortager fyran > fa reagerar Infufionen fedan något for princ. adftringens» 17» Uti 2 unce kall fot fkummad mjölk tri* turerades Kinan. Det tunna afhåldes; ty den G 2 kunde 94 1800, Jpr. Maj. ^fiin* kunde ej filas. Mjölken Ikar fig icke fårdeleS? dock vifade Gg mycket ofl-åmne, ehuru mjölken ej liknade den fom yftas. Den fmakade beikare ån alla andra Infufioner. Med jårnfalt blef. den, firax blyfårgad, och drog ftrax mycket åt fvart. Det torkade pulvret vog inimot 15 gran ofver en drachma, hvilket hårrordc af oft-åmnet, glutinofum, h varmed Kinans fpån«* kraft ingeck förening, och fälldes, hvaraf vigten okades. Det torra pulvret hade förlorat nåftan all fin befka. Men då det extraherades af kallt vatten reagerade det lika flarkt for fvart-åmne. Med Lim-folution kan hår intet utf åttas; ty albumine år redan fåldt, fom borttagit fpån- kraften. Anm. Mjölk extraherar fålundä ganfka kraf- tigt Kinans vårkfamma delar; men blir dåraf mycket flark, hettande och obftruerande, hva- dan den icke tåles af Lungfigtige. For dem, fom hafva habituel Diarrhée, år detta troligen en vårkfam Medicine. 18. Med 3 gran Magneiia alba calcinata, efter et dygns Infuilon, blef fårgen ftarkaft, höge* ligen rödbrun. Den fkummade fig ock mera ån N:o 15: var ock mera tjock och grumlig. Hade en fadd och foga befk fmak; men var nog flråf. Blef fvartare med jårnfaltet, ån alla andra. Kalkvattnet forftörde fårg-åmnet, och Infufion blef vattenklar. Den gaf et botten* fålle af 3 liniers höjd, fom en iiemmig ikv. Den i8oö, Apr. Maj. £fun. §0 Den reagerade intet mårkeligen for Lim-folu- tiön. Denna löfte minft af alla : knappaft 8 gran. Anm. Denna lofer mycket Mucofum vegetabile, hvilket okar pulvrets vigt. Fårg-åmnet, fom tro- ligen til det måfta beror af Oxigene,forftordes; ty dåRefmofum var mera uploft afMagnefia, kände kalkvattnet fnarare drifva Oxigene därifrån. 19. Kall Infufton med 3 gran Alk. Veg. VitrioL uplåfte 14 gran efter et dygn. Den fraggades cj; ty hår lofes ej Mucofum vegetabile eiler Gummofum. Den reagerade ej få mycket for jårnfaltet, fom enfamt i vatten ; men med Lan- folution fålldes mera. Anm. Med detta medelfalt okas Blunda vårkningskraften hos Kina. In praxi C i in i ca har jag ock dårfore nu med förmån blandat detta falt til gula Kinan, altid med forman emot fråfla. Efter en fjerdedels timmas rifning med fam- ma falt i kalt flrom vatten, affilades den ftrax. Den var ej aldeies få befk, fom med vatten enfamt. Blef ej eller ftrax få mor k af jårn- faltet; men val efter en flund. Med kalk- vatten orangeröd. Uplofte 14 gran. Lim- folutionen reagerade li k fom i foregående 'Anm. Om InfuQon fqvalpas ofta, och vattnet år mycket rent, tyckes den blifva litet krafti- gare; men får den triturerade ftå fedan i Infufion några timmar, blir den mycket ftarkare. G 3 21, §6 i$oo> Apr< Maj, ffum 21. Tages Alk« Veg. Tartarif., få lofts litet mindre både af fvart-åmnet och fpånkraften* Den lofer vid pafs 14 gran af pulvret. Med Lim-folution fkedde vål mycken fällning; men den blef ej få hård, fom efter förra faltet. Anm. Med denna blandning blifver Kinan ej få adflrigent, fom med en del andra tilfatfer, dock något mera ån med Rhenfkt vin och åttika, Mycket kommer an på proportion af faltet; ty med mera blir den naturligtvis mera lofande, 22. Saltpeter 3 gran i kall Infufion gorde den Har, befk och flråf; men litet mindre färgad, Uplofte 12 gran. Jårnfajtet gorde den lika; fvart fom med vatten enfamt. Med kalk- vatten blef den orangerod Med Lim-folution reagerade den ock någorlunda mycket. Med kokfalt och faltpeter, 2 gran af hvar-» dera, blef Infufion litet fvagare, Uplofte 12 gran, Rea&ionerna lika. Anm. Håraf kan flutas, huru angeläget det år, at hafva rent vatten til Infufion erna; ty båda defla falterna hindra Extra&ion, 24. Då 25 droppar Spir, iEth, Vitriol. tages til Infufion med kalt vatten, får den befkare fmak, ån med vatten enfamt, Med jårnfalt förhöll den fig lika. Lim-folution fällde hår lika mycket fom med vatten enfamt; dock mera xSoo, Jpr. Maj. £fun. $7 mera hårdt. Hår nplofles 15 gran. Denna blef något flarkare efter 2 dygns Infufion. Anm. Efter D.Irvings forfok år Spir.iEth. Vitriol. det ftarkafte menftruum for Kinan. Men Kinans famnianfåttning var då ej få noga kand. 25. Lika mycket Spir, Nitr. dulc. gaf Infufio- lien nåflan belkare fmak och den reagerade ock litet mera for fri fyra; men mörknade ej ftrax få mycket for jårnfaltet, fom de andra. Denna hade ftark färg. Var ej få ftråf. Med Lim-folution upkom litet mera fällning, ån med den förra. Hår voro litet ofver 14 gran uplofte. Anm. 1. Ånnu har jag ej in praxi Mc di ca forfokt defta; men de lofva mycket. Den med Spir. Nitr. dulc, tyckes vara förmånligare, fåfom mera oxy generad, och mindre aditrigent. Anm* 2. Troligen har mera Qxigene, fom Spiritus Nitri meddelar, fållt något refmofum, hvadan denna ej löfte få mycket, fom den förra. Anm. Sedan denna Infufion ftådt i tåpt ilafka några dagar, förlorade den mera fin fårg, och blef ljufare ån den förra: hvilket ock tyc- kes gifva ftyrka åt foregående anmärkning, 26, Med 25 droppar Lixiv. Sapon. uplöftes éndaft 14 gran. Den feck ej mycken fårg: en fadd fmak, och ingen befka. Med jårn- fäit blef den ftrax fvart, fom blåck. Med Lim- folution fkedde ingen fällning. G 4 Anm, 68 f8öo> Apr. Maj- gfuiu Anm, x. Lixiv. Såpan, år fålunda et otjånKgl menflruum for Kinans vårkningskraft f och fora det tyckes,, det fåmfla. Anm. 2,, CaufKcurn tager Oxigene til Gg, hvaraf Kinans fpånkraft förloras.. Anm. 5. Då Caufticum Sap. okar fvårU 4m.net,. måfle val gallåplefyran ej vara en rea fyra.. Den bevifar fig ock vid flera tilfållen vara et fammanfatt falt, fom tyckes vara fa- ttireradt med brånbara ämnen % hvilka utgöra fvårt-årnnet. Med rodt Portvin lo fes 16 gran. Denna Infufion reagerar ock flarkare for Lim-folution, åix alla andra. Anm, i. Intet lösningsmedel utdrager kraf- tigare Kinans vårkningsåmne , ån rodt PorU vin. Arfarenheten har ock befannat detta; ty clen rygtbara Empiricus Talbot gorde båra£ en hemlighet, h varmed han fåkrare, ån alla #ndra, botade FroiTor; hvarfore ock Konung Ludvig XIV köpte detta are an um af ho- nom for högt pris. Anm. 2,. Uti detta vin år åfven något af clet åmnet, fom faller Lim-folutionqn , hvilket ej finnes i RhenUct vin: hvadan ockfå det fa mycket okar Kinans kraft. Troligen år det mera oxigeneradt ån alla andra:, hvilket för- tjänar nårmare underfökning; hvarfore det ock- få altid varit få välgörande for dem fom faafva JUen, coufiitution.. t&oot Jpr. Maj. £fnn. m 28. Då Acid. Salis dephlog, hålles til kall In* fufion, andras icke fårgen; men Kina -lukten blir flarkare» och fmaken befkare. Den reagerar ftarkt for Lam-iolution, famt fedan ånnu flår* kare for jårnfaltet. Anm. i.. Haraf tycken Oxigenfe updaga fin, vårkan, då den hår bidrog både til lukt, fmak och fpånkraft, lom i betydelig grad dåraf okades. Anm. 2. D. F0RnYCE's förfåk, at oxigenera Kinan i ehka febrar, då defs vårkfamhet okades vittna ockiå hårom. 29. Til 2 unce af den klara Infufion med Spir. JEtk Vitriol. (efter 24 forfoket) blandades lika mycket kallt vatten , hvaraf den blef mork caftaniebrun. Denna Infufion, forn flådt förut affilad, i ta.pt flafka en hel månad, hade ånnu ej förlorat fin befka fmak, ej eller fällt något på botten. Hade ock ånnu någon lukt af HofE. mans hvita droppar i behåll. Sedan denna blandning fått flå et dygn, feck den et loft Sediment af en half tums tjocklek > och del ofvanftående var rödbrunt. Den förlorade ock nu all fin befka af kalkvattnet. Anm. r, Håraf fes, at Kalk, få vål fora Alkali* vårka pä fårg-.åmnet, hvilket inne-* hålles i det bruna extractiva ämnet Anm. 2. Kalkvattnet kunde ej praecipitera al'U ty Infufion bibehåll flark fårg: forn vifar at Spu\ iEth, Yitx. har flark adtraction til fpånkraften, Q § 30* ioo igoo, Apr. Maj. °?wh 30. På et qvintin pulver håldes 2 unce Alcohol Vini, och lämnades at flå 4 dygn i täpt flafka.. Et unce affilades, fom ej fmakade mycket belkt: och dårtil blandades ct gran jårnfalt af Flor. Sal. Amm. Mart. Tincturen mörknade ej furrån efter 2 timmar, och var grumlig, och en hvit- mork fky flot up i Tin&uren. Nu tillades s gran jårnfalt, hvaraf den innom en half timma blef mycket fvartagtig: et tjockt åmne til en half tum, fom var fvartagtigt, flot nu ofvanpå, fom foll ner efter et par timmar. Praecipitatet var lika tjockt och mycket fvart, -Lim-folution fållde ock mycket. Anm. r. Alcohol lofer gallåplefaltet mera ån vatten : och gallåplefaltet volatiliferar metallerna; ty hår höll det järnet uppe ofver vattnet en god ftund. I vårma vifar fig detta fortare. Anm. 2. Med Lim-folution Ikedde fällning, fom be vifar, at uti gula Kinan ej finnes någon fullkommen refina, Infufion med gammalt Franfkt brånvin fma- kade befkare ån foregående. Med Flor. Sak Amm. Mart. ändrades den icke. Med jårn- falt blef den fvagare förändrad: praecipitatet var ej eller få flarkt eller tjockt. Lim-folution fållde mycket. 32. Med lika mycket kalt vatten och Franfkt brånvin blef den ånnu ftarkare i fmaken. Af Flor. igoo, ApYn Maj. £fm« xoi Flor. Sal. Amm,Mart blef den något grumlig och tjock, famt mork. Efter lika forhållande med den förra blef den {vagare och prsecipitatet endaft 2 linier, Lim-folution fällde mera ån i de förra.' Anm, Håraf kan flutas, at då adftringenta ämnet löfes flarkare af Sp. Vini, få lofes befk- åmnet ftarkare af vatten: tvårt emot hvad D. Ken t is h och flere hafva trodt. 33. Pulver, fom blifvit 30 gångor infunderadfc i 3 unce kalt vatten, et dygn hvar gång i tåpt flafka, förlorade fluteligen all fin befka, och rner ån hälften af fin vigt; men hade ånnu något gallåplefalt i behåll; ty den fifia Infu- fionen blef ånnu afkgrå af jårnfaltet. Detta torkade pulver fattes nu med if unce Spir* Vini RedificatifT. i digeftion ofver 5 dygn: af- filades, och gaf ingen befk frnak åt Spiritus. Med Flor. Sal. Amm, Mart. fe,ck den en afk- grå fårg, fom mörknade då den fattes i mera vår ma. Med jårnfalt blef Tinduren ej få mork. Anm, Håraf fynes ockfå, huru princip, ad- flringens har mera adtradion til det åmnet > fom kommer Rcfina närmare, 34. Til et unce af famma Tindur med Alcohol, efter forfok, dröps 8 droppar Tind. Martis; hvaraf den endaft blef något mork, men icke fvart. Då 3 unce vatten tilhåldes blef den, högeligen fvart. Anm fos tSoo, Apr. Maj. °fun. Anm. Spir. Vini håller jårnet i förening med gallåplefaltet uploft; men når vatten til- kommer, få falks jårnkalken, fom vanligen blir fvartare af mera vatten. 3S5- Uti 2 unce kalt flromvatten uplofles en fcrupel Extradum Aquofum. Solutionen blef klar, ljusbrun och mycket befk. Något foll på botten, hvilket fedan uplofles i god Cognac, och hade åfven befk fmak. Den reagerade något på Lacmus- papperet for fri fyra, och med jårnfaltet blef den fvart Lim-folutionen fålde ock något. Då Alkali uploftes i folution, grumlades den ftrax, blef tjock, fatte fediment och defs befka förlorades. Når det återfående af folutionen, fom var något tjockare, om- fqvalpades, och häftigt omrördes med en fjäder» låddrade den % fom et fiarkt tvålvatten, och altfammans blef nåflan fom et fkum» Anm. i. Extr. Aquofum, hvaraf vanligen fås 2 drachmer efter et unce pulver, innehåller fålunda mindre vårkfamma delar af pulvret > ån kalla Infufionen. Ej eller åro Extra&er i allmänhet mycket påliteliga ; ty efter den van- liga methoden at tillaga dem på Apotheken, blifva de merendels odugeliga och lkadeliga. Anm. 2. Många fkuile tro detta vara et Ex- ' j traetum Saponaceum ; men utan alt annat fkål, ån / , defs låddrande egenikap, fom orfakas af gummi. Hvad fom menas med Extraclum Saponaceum» tefkrifves af Hr Fourcroy i defs Opufcula PhyfiCQ-Chcmica. 36* WK&i ' v ••• i ' . -i ' ■ i t. ' . ; >•• flRpj' ri ' 'v ' - . ' . • '■ <• •'■■'■/*' * ;v ?:' r r - , " • , " i ■^iC'*^ ■ ' jr^oo, ^r. i% 4 . 105 35. t Jti en flen-mortel triturerades en half fcrupel Extract. Spirit. med et unce vatten, fom ble£ grumligt och mörkbrunt Detta fmakade nå- got beikare ån det förra, fom formodeligen til en del orfakades af den firåfhet fom Spi- rltus ger. Med jårnfalt blef den fvartbruu innom en timma, dock fvägare ån den förra* Efter $4 timmar hade praecipitåtet en Ikon Lacmus-fårg, då det omfqvalpades» Med Lim- folution ingen fällning. Anm. t. Refina hindrar fpånkräfteri b eller :Lim*folution at vårkä. Anm. 2. Gul Kina ger ifråri § til | Extr* Aquofum, och ej flört mer ån t *ö Extr. Spirit» Det förra fmakar mindre beikt; ty det inne- håller mycket mucofum vegetabile, fom for* täger fmaken: då dåremöt Extr* Spirit. kånnes mera bittert och ftråft af Refmae och Sp» Vini retelfe på fibra viva» 37* Extr. C. Plaväs tillagadt i America (med* deladt af Hr Prof Thxjnberg) hade mork half. klar fårg, likfom confonium, var fprodt och val belkt. Deflilleradt vatten löfte en del dar*» afj och feck en ren god belka* och folution blef fvartgrå af jårnfaltet. Lim*fölutiori fällde ock något dåraf. Det ofriga löftes af Sp. Vini, och blef mindre belkt; men reagerade mera for adftringens. Detta var fålunda et Extr. Gummofo - relinofum* Anm* 104 t8oo, Jpr. Maj. ^un. Anm. Håraf fynes åfven , at Principiurn äd* flringens år utdeladt och uploft ofver alt. Fårg» åmnet år dock måft i Refinofum* sa. Perumanjk Kina. Agta Peruvianfk Kina, ifrån Loxa, har: mera gul fårg ån den vanliga officinela, dock icke få flarkt ät brunt» fom den gula eller: Kungs-Kinan. Den år fprod i brottet, har en ren och bitter fmak , och mera aromatifk lukt Pulvret dåraf blir blekare, ån den gula. Efter 7 qvintin bark, fom puiveriferades , blef måft ct qvintin fä kallad Remanens. Mortons befkrifning inträffade på denfamrna. q) In* fulionen dåraf i kalt firomvatten blef mera belk ån af annan officinel Kina. Med jårnfalt blef den fvart: Kalkvattnet gorde den ej aldeles få flark i fårgen , fom den gula* och med Lim* folution reagerade den nårmaft til gul Kina* Dåraf uploftes 10 gran af en drachma. Anm* Denna Kina-bark år ganfka fallfynt, och kommer ivårkfamhet nårmaft til gulaKinan. 39* Då den infunderas i rodt Portvin, upléfef dåraf 1 2 gran: och denna Infufion reagerade ftarkt for Lim-folution. tf) Genuinus Cortex Sapore fatis grato ex aro- matico amaro eft, odorem fpirat peculiari modo mucidum , attamen fvavem, gratum, aromati- cum 8cc. Mom on Libr. L p. 66. igoo, Apr. Maj. £fun. 10$ 40. Öm kokhett vatten hålles på denna och lämnas fedan en half timma at draga, få blir den ganfka befk och får mycken fpånkraft. 41. Vanlig god officinel Kina triturerad i kalt vatten gaf en blek Infufion, fom Thévatten, mindre befk ån den förra» dock ren fmak. Den har fri fyra, hvadan den effervefcerar då den rifves med Alcali. Jårnfaltet vårkar ej ftrax mycket dårpå; men efter 24 timmar blir den dåraf fjogron» Med Lim-folution fker ingen fällning, och den grumlas ej mårkeligen; men om jårnfalt fedan lågges dåruti, blir den dåraf nog fvartgron. Den uplofte inemot 1 o gran. Anm, Anfkont denna Kina reagerar for principium adftringens, vifar den dock icke något tecken til fpånkraft: hvaraf ockfå fynes, at defla 2:ne principia åro åtfkilda. 42. Infunderad i kalt ftrömvatten lofes mindre dåraf, knappaft 8 gran. Den reagerar ock mindre pä alla fått. Men får Infufion flå i flera dagar , få utvecklas något af fpån- kraften, krympnings-åmnet och befka fmaken. I öppet kåril blir detta mårkeligare. Anm. Officinel Kina har mera Refina, ehuru troligen icke aldeles fullkomnad, ån den gula; hvadan ock genom trituration mera uplofes; ty Gummi kan då båttre lofa Refina. Låter |man den fedan flå på varmt ftålle i Infufion. några 1 ' ■ " roS iSoo, Apr. Maj. £fwL några timmar, få utvecklas fpånkraften, då Lirn* folution fålier något. Troligen drager den Oxigené til figj då den får flå i öppet kåril, och blir ddraf mera vårkfam. Pr. Fourcroy tror, a t Kina for-* lorar fin kraft i öppna kåril; men detta experiment och medicinfka årfarenheten bevifa motiatfen* Flera flag af Köpmäns- Kina ui derföktes* föm nåflan alla voro olika, i mer och mindre grad. Et flag fraggade fig ganfka mycket och kunde intet klarna under Infufion, och holt mera fri fyra, ån alla andra. Infufion feck dunkel gråbrun fårg och fvag befka med mycken flråfhet* Den luktade mycket unken* Mtd Liiii-fölution gaf den ingen fällning, och med jårnfaltet blef den fvartgrå. Efter några dagars Infufion föll pulvret til botten , då en grå* agtig flem fiot ofvanpå, mycket klibbig fom ej mårktes hos andra Kiila-flag, och tycktes forråda tilfats af något mjoi-åmne. Et annat flag gaf mycket blåför ifrån fig under Infufionen, och den kom i gåsnirig inn* om 4:de dygnet > och luktade ganfka illa. Fin Engelfk Kina i glas, fom fåldes fot 4 R:dr fkålp. ändrades intet af Lim* folution* Den hade ock foga befk frnäk* Rodt Port* vin kunde ej extrahera något af fpånkraften * få framt den icke fåttes på Varmt ftålle. Ét annat flag, fom koftade 3 R:dr 16 Skill. fkålp» var vårkfammare; ty kalt Portvin utdrog fpån* kraften och mycken befka, iSoo, Jpr. Maj. $um iöf Anm. Det år fålanda med (kål, fom Medici klaga öfver Ririahs forfalfknirigar; Man har trodt, at Afkbarken nyttjades til utblandning; då fmaken ökades med Oiiaffia. Såmre bark; övärfam fkotfel ofch mycket in era kan bi- draga tit denna myckna ikillriäden; : ;■" - . \ 44. , _ , ; ./ / Uti Rhenfkt viti löfes mera ån i kallt Vatten; inemot 10 gran; öcli Infåfiöheå får hvarken fårdeles fårg eller befka. Jårnfaltet reagerade intet; men val Liih-fölutibii någon Anm. r. Efter 2 ä 3 da£ar blir den dock flärkäreo Rodt Pdrtviri titdfäger mycket rnera defs kraft, bch år troligen det förda lösnings- medlet fot Kiriäm And. 2. Peruvianfk kinä fordrar längre titk at flå infunderäd ån den gula; Om den tri- tureras förft och fedari ftålleå på varmt fiållé fet par timmar; extraheras den fnaräft öcli braftigäfl; ; ' ^3:, ...... ,,.,,,31 , . t , <: r . ; Med kokhéti vatten triturerad blef IrifhficU hen tjock och grumlig öcli kunde med möda filas. Den fmäkade mindre befk ån den förra; Reagerade mera för fri fyra, något för jårn- falt; dch med Lini-foiutioh fälldes litet ftrax bch något mera efter 5 timmar. Den hade up- . löft 8 grän. Efter 2 dygn blef den fvägare. Anm. Ar den god, få fålles något efter ' varm Xnfulion med Lim-foiutiori, likföm åfvent tfter kokning. Men den tål ej at förvara fe- Ml fl A. Handh IT. C$i H | ic8 1800 , Apr. Maj. £fun. dan; ty den förlorar fnart fin kraft, då dåf* emot kali infufion tiltager i dyrka. 46. Rifves den med 2 gran Alkali, blir deri tjock, och kan fvårligen filas. Den fmakar beikare och får mera fårg. Med jårnfalt får den fvartare fårg. Lim-folution kunde ej falla något. Hår voro 1 1 gran uplofle. Anm. Alkali lofer mera af Refinofum, hvar-* af vigten okas, då den flrax filas: och efter Cli- nifka forfoken okas ockfå vårkningskraften hos Kinan; ty Alkali decomponeras fedan i kroppen. e 47. Rifves den med åttika och vatten , få ex-* traheras båttre defs vårknings - åmne : h vadan ock Lim-folution faller något. Detta ofverens- flåmmer ockfå med medicinfka årfarenheten. 48. Med Acidum Salis dephlogiflicati ändrades ej fårgen: ej eller okades lukten och fmaken. Til detta forfok togs hälften af denna fyra emot vatten ; men med mindre okas vårknings- kraften. 49. Groft flott Kina -bark kokades en timma i öppen panna. Den affilades, och med Lim- folution lkedde flrax fållning. Decocten hade ock befkare fmak. Anm. Kokning i öppen panna minfkar få- lunda icke Kinans vårkningskraft, fom Prof. Fourcroy påftår. Den utvecklas kraftigare hår* i8oo, Épf. Maj. $un. I6§ uårigenörri; Men den bor icke långe koka* ej eller fedåii långe förvaras; ty den förlorar lig fnårt: efter et dygn år den rriårkeligen ior- fvagadi då InfUlion tvårtom tiltager. 50. Om den infurideräs i Prof-Spiritus (hålfteii Spif. Vini Redifie. och vatten) få reagerar den rnerä för Lim -folution och blir åfveii mera fvartgron for jårnfaltét; . 51* Éxträd äf Peruvianik Kina, fom i Arriéricä kokas af fmårre barkbitar och fpåri, formode- ligen äf den båfta 5 eller Loxa - Kinän , hade flark befk fmakj ftfartbrun fårg, och var hårdt och fprodt. Det ioftés både i vatteri och vin* och reagerade för Lim-folution. Anm. De Extra&ér^ fom hår tillagas, likna icke detta 5 fom troligen käri med varkfamheC ganfkå beqvåmt nyttjas emot FröfTör. Schctelé fkref mig til 17865 ät häri fåg på et Apöthek, hurii ovarfämt China-ExtracTs tillagades; Det kokades i öfortent koppar* panna, då jårnfpaden, h varmed det omrördes, blef aldeles öfverdragéri med en köpparhinna. r) H fi Alla V) Jag kommer ihåg Extr„ Chinae, fom koktes i kopparkittel, och då Decoclen hade Svrups* Confiftence, flögs den uti eh liten måtfings- panna, at eväporetä ad ficcum: då pannan blef aldeles forri koppar, och mållin gen eller zink löftes i defs ftålle i Extraäet: och blef jårnfpaden fom koppar. i to 1800, Apr. Maj. £ftm. Alla befka faker hafva merendels fri fyra, och. dl gallåplefaltet får vårka i flarkare vårma, an- gripes Metallen. Belka faker borde dårforc extraheras i glas eller ftenkårik 52. Cinchona Floribundä. Når den infunderas i kallt deftilleradt vatten och omfqvalpas , fraggar den fig ganfka mycket, lifter et dygn blir Infufion mycket mörkbrun, får-, en grufligt befk fmak, men kånnes icke firåf. Med jårnfalt blir den ej ilrax mörkare ; men vål efter några timmar. Den reagerade ganfka litet for fri fyra. Lim-folution hade ingen vårkan; men fedan den fått flå i öppet kåril i 3 dygn, fålldes helt litet. 12 gran uploftes i vattnet. Anm. Denna har en vidrig belk fmak; men har ej fårdeles vårkningskraft. Defs grufliga bitterhet retar mage och tarm-canal, til rorelfer upföre och neråt. Jag har ej funnit den hafva fyrka at bota Quartan, då den var nyfs hit- kommen ; men vål Tertianer. Sedan den nu blifvit några år gammal, tyckes den hafva för- lorat all fin kraft. Den tyckes fålunda ej for- tiena det beröm, fom D. Kentish gifvit den- famma, uti en af handling dårom, hvareft han orått kallar honom Cinchona caribasa. Af Rhenfkt vin blef Infufion nog fårgad, Jårnfaket mörknade den icke och fmaken var e 1 aldetes få belk, fom den foregående. Med luttn -folution fkedde liten fällning, Hår up- löfles 14 gran. Anm. iSoOy Apr. Maj. $un. m Anm. Hår vifar Rhenfka vinet, likfom vid alla tilfållen, fit företräde framfor vatten, ät utdraga Kinaris vårkfamma delar, 54- Då den tritureras med kall fot mjölk ut- drages all defs belka dåraf, och blir mjölken i högfta grad vidrig, likfom galla och mal- ort. Med jårnfaltet blef den ftrax fvartblå. Sedan den fått flå lommar ti den i flera dagar, loppnade den dock icke. Den hade 4 hvarf af olika fårgor. Det ofverfta var fmalafl och fvart: det andra hvitt, fom utgorde gräddan, Ii vilken ej tog fvårtan åt lig; men vål myc- ket af befk-årrinet : det tredje var mörkt bly-* fårgadt och utgorde fjelfva mjölken: och del* fjerde var Kina-pulvret, Anm. Det torrkade pulvret hade foga befk- åmne; men fvart-åmnet var i behålL 55- Med åttika och vatten infunderad reagerar den for fpånkraften med Lim^folution, Anm. Sålunda torde denna Kina , med åttika nyttjad, kunna blifva vårkfam. Om den for- fåttes med 6 gran Alk. herb. på hvart qvintin, och ofvanpå tages Oxymel, eller Citronfäft, hvarmed jag tilforene gorde fvagare Kina mera vårkfam, torde denna ockfå kunna nyttjas, 56. Med Acid. Salis dephlog-iflie. ändrades ej far- gen: den feck dåraf Kina-lukt och mera ren fmak. Den reagerade ock fedan mera for Liai-Xolutjon. H % dm* Hl i£oö, Apy. Maj. ffun> Anm. i. Dod;. Fordyce har uti Rotfebrar funnit vanlig Kina få mera flyrka genom pxi- genera4 kokfajt - fyra , ibm of van for år fagdt. Detta forfåk bevifar ock huru fom kraften där- igenom utvecklas, och med famma, huru fom Qxigene bidrager at formera fpånkraften. Anm. 2. Spir. Salis dulc. Ph. Dan. har ock den egenfkapen at oka vårkningskraften efter minaforfok: och år detta troligen det beqvåm- ligaite fåttet at använda in praxi medica. Om den infunderas på rodt Portvin, få vinnes ock detfamma» Cinchona Caribcea. InfuQon i kalt vatten får caflaniebrun, fårg: fmakar forft fot, men fedan befk och något flråf. Den reagerar nog for fri fyra; men måft af alla for fyart-åmnet; ty den blir med jårn- faltet fyart fom bleck. Vatten utdrager nåftan all defs kraft, få at pulyret efteråt blir fmak- loft: och 1 8 gran upiofas af et qvintin. Den år fålimda den niåft losliga af alla. Med Lim- folution yifar den ingen fpånkraft. Anm. i. Ehuru denna reagerar flarkafl af alla kånda Kina-flag for fvart-åmnet, år den likvål icke kand for lika ftark adflringerande egenfkap; hyaraf åter et bevis kan tagas, at ^iet fvårtande åmnet uti Vegetabilier år fkildt ifrån krympnings-åmnet. Anm. 2. Uti det torrkade pulvret fyntes en jnyckenhet glimrande gniftor, likfom de fynas i fjelf- i $oo, Apv. Maj* £fim* 113 i fjelfva barken, då man håller den for fölen, hvilka icke kunna uplofas af något mig be- kant menftruum; ty hvarken Lixiv. Saponac. eller Spir. Nitri fumans vårka dårpå. Defia åro ock et fåkert kännemärke på den råtta Caribeifka barken, 58» Med varmt vatten infunderad, vifar den ingen rea&ion for fpånkraften, 59, e Acid. Salis dephlog. ändrar ej fårgen: den får dåraf foga Kina-lukt men vål mera befk fmak. Dymedelft får den ock någon fpånkraft, 60, Med rodt Portvin i varm Infufion utvecklas mycken fpånkraft, då Lim-folution fåtter myc- ket bottenfålle, fom blir nog hårdt, 6U Cinchona Angujlifolia* Kall Infufion i vatten blir morkaft af alla foregående, och fmaken blir mera fot ån befk. Den reagerar ock litet mer for fri fyra, ån den förra. Med jårn^faltet blef den mycket fvartbrun. Kalkvattnet mörknade den något; men Lim-folution gorde ingen ändring dårpå. Hår uploftes inimot 18. gran 0 . Anm. Denna kommer nårmafl i kraft och flågtfkap med den foregående,. 62. Med kokhett vatten infunderad blef den 4nnu mörkare, fmaken fotare och mera befk H 4 efter^ 1 14 igoo, Apr. Maj. gfim. efteråt. Mera {vårta upkom ock med jårn- falt. Ändrades ej af Lim-folution. Den för- lorade fig ock innqm et dvgn. ' • " " " 63, Med Acid. Sal. dephl. feck den en fvag Kina- lukt; men foga befka. Grumlades ock fedan litet af Lim-folution, 64. Spir. Mtho Vitriol. utdrager intet af fpån- kraften. 65. Med rödt Portvin infunderad kallt, fålles Lim- folution' något; men mera efter varm Infufion. 66- Cinchonn Corymbifera* Infufion med kalt ftromvatten fraggas myc- ket under omfq varpning. Den får ljufare fårg ån både Floribunda och Anguftifolia. Med Lacmus-papper reagerar den icke for fri- fyra. Kalk vatten grumlar den icke, utan okar blott fårgen til en del. Jårnfaltet gör den lika fvart- brun, fpm den föregående; men med Lim-fplu- tion. h varken den grumlas eller ger någon fällning. Vatten uplofer dåraf 15 gran på en drachma. T 67, ^ ' ; ' *■ Då derr (åttes på varmt (lålle infunderad I Rhenfkt vin, grumlas den något for Lim- folution men fåtter intet bottenfålle. Det famma, hånder ock med den föregående. (5\ovtC af denna AfhandJ. kommer i i$fla ock -5-j. Oyarh). i8qo, Jpr. Maj, £fun. n$ 4f handling om Orchidernes Slagter 'och deras Syftemat i/ka indelning, af O. SwARTZ. 0 rchiderne hafva ånda fedan Rob. MorisonS tid blifvit anfedde fåfom horande til en egen naturlig famille, lått kånnbare af fine odelte blad, ej fållan med nåt-like ådror forfedde, af fin ofvanfore frudktåmnet fittande merendels flerbladiga blomma, på hvilken et af bladen 1 oftaft åger en olika bildning mot de ofrige; af fin enrummiga fruckt, fom mogen, imellan fogningarne af fine tre valvulse, utflåpper de ftofftlika fröna; och åndtligen af en egen från lukt, fom antingen rotterne eller blommornes inre delar fprida; men om urfkiljandet och be- fiåmrnandet af de flerfaldige flågterne fins imellan,, hafva Forfattarne af Botanilke Syflemer varit ganfka fkiljacktige, TouRNEFOrtT gjorde forfta forfoket. Det var icke af blommans egentliga figur eller des anatomie, utan af den yttre fkapnaden af vax- terne, fom han fokte at åtfkilja fin Nidus avu, Limodorum , Ophrys , Orchis , Hellebprine och - Calceolus från hvarannao. Raj, Rivin och Boerhaave folgde åfven famma method. C. Knaut och Kr a mer fokte chara&ererne, ehuru med ringa framgång, af blommans fporrc och andra yttre delar, åfven fom til en del af roten, Wedelius gaf Orchiderne fexblom- H 5 bla^ H6 igeoy Apr. Maj. gfnn. blad, tre af h vilka han kallade Catijx, och indelte fine flågter efter låppens forhållande. C. G. Ludwig åtfkilde på lika fatt fom Haller i borian, egentligen efter rotens fkapnad, hvil- ket Micheli ockfå iackttog vid beftåmman- det af någre fine flågter af famma naturliga ordning. LiNNJEtrs , mån at finna båttre kånnemårken ån dem andre fore honom lämnat, forfokte mer ån en gång at göra det. Den tjugonde ClafTen af fit Syftem, hvilken han kallade Gijnandria, hade han beftåmt ifrån de ofrige, medelft Hannarnes fäte på fjelfya ftylus, eller på et denfamma likt, utdragit receptaculum , bårande piftillerne tillika med flamina. Alla flågter af den forfla ordningen, hvartil hans Orchider borde hora, fkulle åga två Hannar. DefTe ttågters fkiljemårken fins imellan, togos derpå af blommans yttre delar, dels af den få kallade Honingshus-Jåppen , (Labium nedarii) (hvilken han ock ibland benåmde Neffarhm}, dels af Sporren, i håndelfe blomman ågde en fådan. Uti Genera plantarum förekomma defTe chara&erer for forfta gången. I en fednare up- laga tillades ånnu ytterligare fkiljeteckn, och i den 5:te derefter följande, ändrades få val en del af chara&ererne, fom någre af de förut antagne flågter indrogos, och deras arter blefvo til de ofrige flågterne hånforde. Det var åf- ven nu fom han upgaf et hufvudkånnemårke fyr alla Orchiderne, neml. Fitamenta femper duo brevis- igoo, Jpr, Maj\ *fun, ni breuisfima> flylus vipc diflinUus ; Åntherce bina? nuda? p tunica carentes , celluiis; tetlce qu$ deorfum apenuntur> &c. Sednare tiders årfarenhet hafva dock feder? mera vifat huru qfakert detta var. Under defTe dels ombyten dels förbättrin- gar, hade Häller genom trågna forfkningar och underfokningar af mer ån 50 våxande arter af Orchider på hans hemort, blifvit i ftånd fatt at kunna vifa, en i hans tanka, fåkrare ofyerens- .llåmmelfe de fårfkilde flågterne imellan. Utaf Labelli och Calcaris förunderlighet fokte han, kanfke ej utan fkål, at bevifa ofåkerheten af det Linnceiflm indelningsfattet af Orchiderne, och grundade fitt egit på de til befrodningen egentligen hörande delar, eller på det forh han kallade Mackina flaminijera r in qua fovea ungvinofa efl, qua? ad ouaria videtur ducere. a) Hans method blef dock ej få allmänt antagen fom den LinnceijJia. Crantz har dock ytter- ligare velat gifva den Ityrka, och Scqpoli up- ftålde i fin Flora de Crainfka Orchiderne, åfven fom Allioni de Piemontefifke på lika fått. Emedlertid hade ockfå Adanson upgifvit en honom egen indelning, fom innefattade fju af de LinnceiJJie g flågterne. Men grundad på få ofåkra mårken fom t. e. Petala convoluta, pendentia m. m, fortjente den val icke at an- foras, om ej for författarens förft yppade for- modan, at Orchiderne aga blott en enda anthera bilocularis, h varom jag fnait får nåmna mera. Andre, a) A<3. Hel v. t. 4. p. 91. H8 i8oo> Apv. Maj. gfun. Andre, fåfom Gleditsch m. fl., ehuru För- fattare af Syftemer olika det Linnmjka, behollo dock de våfendtlige rnårken fom Linnet/s hade tillagt fine flågter af oftanåmde naturliga ordning. Jussieu har vål i fine förträfflige Genera plantarum fecimdum Ord. Nat. dispofita, vid an- forande af Orchiderne ibland Monocotyledones Stam. epigynis, beflåmt denna ordning på et mot förra grunder olika fått, men vid up* räknandet af Genera, antagit merendels famma fkiljemårken fom Linn^lus, neml. Comu och habelluniy eller fom han kallar det Lacinia in* ferior Calycis. Thunberg fom med mycken ifver gran- fkat de många, fnart fagt mera ån de Europeifke ,befynnerlige- arter från Goda Hopps Udden, med hvilka han okat antalet af fine mångfaldige uptåckter, har uti des Afhandling i K. V. A. Handlingar år 1786 p. 254 jåmte anmärknin- gar ofver hela den naturliga familien, åfven upflållt fin indelning af de derunder horande genera, h vilken ockfå liknar den Linnceijka fåfom dels af Comu neEfarii, dels af Labellwn eller Cörollce egenfkap tagen. Gsrtner och Necker bora icke heller förbigås. Fruckterne åro i den förres maka- lofa Verck vål egentliga foremålet, men fom han vid h varje antagit flågte åfven upgifvér $en generifke chara&eren, få fynes han vid Epdendrum och Serapias (de ende genera ibland Or. i $00) Apr. Maj, *fun, 119. Orchideae , af hvilka någre arter blifvit af ho* nom fåfom granfkade anförde) hafva hämtat hufvud-kånnetecknen ej mindre af blommans inre delar ån af fruckten. Håruti liknar han Haller, ehuru de i anfeende til de nåmde delarne fynas om dem aga olika begrepp. Den fednare, eller den alt förändrande För- fattaren af Phytozoologia Philofophica, har der- emot upftållt fine få kallade Species naturales Synarmophytce b), få vål efter Läppens och Spor- j rens olikhet (tillhopa kallade med en fårdeles 1 term % , Produfåum) famt frohufets fkapnad, fora efter blomningsfåttet och rotens forhållande. Af det nu anförda fynes fåledes, at man lallmånnaft haft affeende på de yttre delarne äf blomman. Jag tror ockfå, at kännemärken af de delar fom falla lättad i ögonen bora janvåndas, då de åro fåkra. Men fom deflfe j yttre märken hos Grchiderne, ej altid förena de naturlige arterne, torde blifva nödigt at foka andre, fom med florre vifshet utvifa de- ras ofverensftåmmelfe; famt om möjeligt, para deffe med de forftnåmde. Det år for detta ändamål fom jag fore- tagit mig at framlägga et Utkaft til en ny jSyftematilk indelning af hela ordo Orchidearum. : Jag har trodt mig bora få mycket fnarare [ våga det, fom jag haft en icke allmän förmån, at betrackta et flört antal af defle fålfama väx- ter i et på dem ganfka bördigt Climat, Vefl- b) Elem, bot. t. 3. p 8 125.» X2ö xSoo, Äpr. Maj. £?un. indien; famt gynnad af miné Vänner, Herrarné T.hunberg, SparrMan och A. AFzÉLius,fått onfkadt tilfålle at noga grahfka det icke obe- tydliga antal af Africanfke Orchider De fråri di .ma verldsdel hemfört; Jag må ock icke fortiga tilgången, at underfoka flörre delen af dem fom for Europeifke anfes. Med et ord; efter at hafva med grannlagenhet befedt mer ån Tvåhundrade fårfkilte arter, håller jag mig v trä Vetenskapens Idkare redo fkyldig for mma fbrfkriirigäf. I följe af defTe, fkola flågternes gamla cha- ra&érer ofta finnas ändrade, och i fynnerhet 2 ter, andre ilågter fornt bifogade, på mycket olika Hållen infatte, denfrån de, efter miri tanka ej böra fkiljas. Man fkulle, kan hånda, förebrå mig, at hafva ofver hofvan okat flåg- ternes antal, då t. e. Haller och Crantz^ tj utari (Kal, minflkat åfven det fom Lixnxus antagit, men da de arter jag lårt kanna, ofver- fiigä fijra gånger den mångd fom defTe Natur- for ikare ågt, lårer jäg icke aldeles fa knä deras bifall, h vilka veta, at, ehuru man ej bor fondra de flågtérs arter fom fijnas vara naturligt for- enaae, det dock ofta blifver nödigt i et arti- fic .lc Syfiem, når goda fkiljemårkeri kunna titftakas, på det at lättheten at igenkänna må befordras och förvirring förekomma?. Annu égonfkenligare blir detta då vi årfara huru Jnångdcn fördubblas under fortfarande up- täckte*. Forfattarne af den nya Flora Peru- vianä i $oo 3 Äpt. Maj. £?un. ibk viana & Chilenfis kalla trackterne af Andes- bergen i Södra America for Orchidernes fä- dernesland, och påftå at mer ån tufende olika arter af dem fköla finnas blott innom en liten flråcka af defTe negder. c) Innan jag nu foreflår mine ändringar äf flågternes kännemärken, år nödigt at något nämna om det befrodningsiatt foiii hos deiTe växter föregår, fämt om de på flera fått bil- dade delar, hvilka hårtil tjena. Såfbm én örchideriies blommors tilhorig- het förekommer under hvarje blommas fruckt- åmne et florre eller mindre vidfittande blad, vanligen af tunnare {ammanfåttning ån de ofrige på ortftåndet. LiNNMvs kallade deffa Spathw, åfven fom han benåmde hela blomaxet Spädix. Jåmnforde med andre växter, årö deffe bladen i fjelfva värk et ej annat ån hraUece , hviiket namn Linn^lus fjelf vid befkrifningen af flere Orchider tillägger 1 dem. Blommans fkapnad år irrégulier och mång* faldig, men äger detta oacktadt, hos alla Orchider et egit ofverensflårnmande utfeende. d) Den år et ofvanfore frucktåmnet fittande Blomfoder^ (Calyx) vanligen kalladt Blomkrona, benående af flere blad. Två* tre eller fem af defle fitta likfonl utom, och tvånne finnas beftåridigt fåftade innom de ej Syfl. vcg. fl. peruv. 8c chil. t. i. p. 249. d) Detta har gifvit anledning til en ny term* Flos orchidsur, Orchislik. 122 igoo, Apr. Maj. *fun. de yttre, med h vilka de på fidorne alternera. På någre få åro de yttre bladen nedantil För- enade, de inre deremot åro aldeles frånfkildeo (Stelis, Lepantes.) Hos andre fammanhånga både de yttre och inre vid bafen (SatyriumTh.), åfven fom Blomfodret åger en vårkelig Pip på Orchis burmannianu L. I defTe fednare håndelfer kunde Blomfodret med fkål kallas femdelt, meri detta år et fålfamare forhållande, ån fom den . vanligare vifär fig, fembladig. Ån år blomman aldeles open, ån tilfluten och likfom gapande (ringens) eller hvalflik (fornicatus), då det bak- om fliftets rygg fittande bladet af Blomfodret, merendels bredare, antingen enfamt, eller til— fa m mans med de tvånne inre på fidorne, til- lkapa en hjelm dier et hvalf, under hvilket fort- plant mngsdelarne befinna fig. DefTe blad åro vanligen fårga de. i fynnerhet de inre, h vårföre man, utan tvifvel oricktigt, tillagt Orehiderne eå fembladig Blomkrona. Andra hafva, likfom fördöm Wedelius, gifvit dem en Calyx triphyllus och en Corolla tripetala, då de fågö dr de yttre bladen, vanligen florre, oftafl tjockare c utanpå något mindre färgade, åfvenfom efter blommans befrodning långre befuende, omfattade de tvånne inre i h vilka tillika med ei tredje, eller det få kallade Honingshufet eller des Lapp, åro fpådare, tunnare, och hos vifTe fl er helt olika til fkapnadeh, mera lyfande c r - olika färgade. Men denna charadter, Ungt ifrån at tilhöra alla, iyntes blott kunna lampas o i8oo 9 Jpr. Maj. gftm. 123 på några. Merendels finner man de blaå y hvaraf blommorne i fynnerhet utgöras, vara Cutkulct germinu continua f. adnata, h vilket år et Blom» foders ovilkorliga fkiljemårke från Blomkronan. De tvånne inre fidobladen hafva vål ej fållaa en närmare förening med Blommans födelfe- delar, men åro på yttre ildan med de yttre bladen til en del eller aldeles faftvåxte. De kunna fåledes icke for åckta blomblad anfes, om icke hos någre få, på hvilka de, åfven fom Labellum, endaft hafva gemenfkap med Stylus ; ja åro på des kropp fittande (Difa melaleuca); men detta billigar vål icke genan* beftåmmandet af et nytt flågte. DefTe anförde forånderligheter gora åfven den ftore Franlke Ortkånnarens gifne hufvud- cha rader på Orchidece: Calyx 6-partitus, laciniis 5 fuperioribus, 6:ta inferiori majori 8c disfimili, icke antagelig; ty bladens antal på Blomfodret år ombyteligt, åfven fom Situs, hos fårfkilte flågter, och det få kallade [jette anfer jag få- fom Blomkronan i deffe på få egit fått bildade blommor. Mine fkål får jag ftraxt nedanfore anföra. Jag anfer imedlertid detta förhållande hos Orchiderne fåfom et undantag ibland Mo- nocotijledones, hvilka eljeft fakna Blomkrona, Det nederft, imellan och innanföre de både yttre bladen af Blomfodret befintelige tredje inre bladet, fåftadt midt emot det ofverfla yttre vid någon del af Styli kropp» antingen des nedre eller des ofre ånda, har biifvit, Fom tf. V. A. Handl. //, fiv. I förut 124 i8°o> ^pr* Maj. £fim. förut fades, kalladt ån fjelfva Honingshufet , ån des nedra Låpp (labium inferius neftarif), eller anfedt fåfom en til Blomkronan egente- ligen hörande del. e) Jag har ockfå fallit på lika ranka, fedan jag funnit denfamma på Or- chidernes blommor åga lika vidfåflning mot de andre bladen, famt likt en Blomkrona flå i nårmare forbindelfe med blommans fodelfe- delar, och icke kunna anfes för en fortfåttning af frucktåmnets hud, at icke nåmna den ut- märkta olikhet fom den vanligen åger både I Ikapnad och fammanfåttning. Det gifves val flågter hos hvilkaden liknar aldeles Blom- fodrets blad (Thelymitra), åfven andre, hvars Blomfodersflikar åro med den vid bafen for- enade, och fåledes likfom beftyrka Jussieus påftående af des olkiljacktighet ifrån Blom- fodret; men man urfkiljer dock deras fårfkildte vidfåflning vid bafen. f) Och når åndteligen fådane flågter förekomma, hos h vilka detta blomblad finnes fittande på öfre delen af fjelfva Stylus, utan någon den minfta gemenfkap med frucktåmnet eller Blomfodret (Pterygodium, Corycium}, få år åtfkillnaden ånnu bevisligare. Jag g) Borftkaufen Bot. W5rterb. I. 100. 2. 70. f) På fomlige Ejjipacfidef t. e. Ni dus ovis, fy nes detta blomblad, ehuru enfamt faftadt vid Stylus, med lin undre yta förenas med frucktåmnets hud. Så händer ock med bakre delen af fporren på flere Orchides, Men detta år icke en almån regel. i8oo 9 Apr. Maj. £?un* 125 Jag känner icke mera ån et enda flågte, hos h vilket denna annars få almånna del fak nas, men briften fynes årfåttas genom tvånne fmå blom- blad fåftade vid fodelfedelarnes iidor (Lepantes). Föranlåten af detta Blomblads låge, har jag tillåtit mig at kalla det Blommans läpp (Labellum), hvilket namn likheten ock tyckes råttvifa. Detta, någon gång likformigt med Blomfodrets blad, finnes merendels på många fått annorlunda bil- dadt, flerdelt, infkurit, franfat, upblåft, målat, och utgör icke fållan defla blommors pragt. Vid des bafis, nåra des vidfåftning, eller ganflka fållan vid ofre åndan (Aerides), år det ibland forfedt med något, fom egenteligen kunde for- tjena namn af Honingshus, fkapadt fom en långre eller kortare, hvafs eller trubbig fporre, pung, grop eller dylikt utfkott, g) undertiden aldeles tomt, ibland med någon faft ifyllt. Hos andre flågter felas det helt och hållit, ehuru lappen vål finnes. (Ophrys &c.) Det år fåledes hvarken ricktigt eller rimligt, at gora Låppen til en del af et Honingshus fom man har trott nödvändigt bor tilhora Orchi- derne, eller at hålla Låppen for fjelfva Honings- hufet fom ibland fkedt. Detta bévifes ån ty- deligare deraf, at man finner fådana fporre- eller pung-lika förlängningar, ja åfven dubbla, bakpå det ofre hvålfda bladet af Blomfodret, hvilket fitter midt emot låppen, och hvilken I 2 deraf g) Detta må med en gemen fam term kallas Cahar, i flålld for Cornn, igoo, Apr. Maj. £fim. deraf hos fomlige arter ofverfkygges (Difa, Satyrium Th.). Ibland åter, då deffe utfkott faknas både på Hjelmen och Låppen, träffas fjclfva fidobladen af Blomfodret fåckformige eller concava. (Corycium, Pterygodium, Disperis). At likväl honingsvåtfka på flere af Orchider- ne vid Läppens nedre del affondras, kan icke emotfågas, Så mycken likhet nu träffas imellan deffe yttre delar och blommor af andre naturlige ordningar, få vida flor åtfkilnad uptåckes uti de til befrodningen egenteligen horande, ty könen åro på et egit och fållfamt fått förenade. Frucktdmnet (germen, ovarium) år, fom för- ut fades , altid fittande under Blomkronan , rundt eller af långt, kantigt, merendels något vridit (hvarigenom blommans fiållning år ofta olika fore och efter fin utveckling), almånnaft faMttandc (Teffile), ehuru någon gång med blomftjelk forfedt (Arethufa gentianoides), och ofta, fårdeles fore befrodningen få fmalt, at det fnarare liknar en pedunculus. Ifrån des ofre ända, upfliger inom fjelfva Blomkronan, efter fom det hos olika flågter och arter be- finnes, en längre eller kortare, köttig, tjock, trind, fpetfad eller trubbig, framti! urholkad, rak eller krokig inbogd Stylus vid hvars fidor eller ofverfle anda Hannens delar åro faftadc utan Strängar (Filamenta). Deffa Hannens delar åro Sådesmafforne och den fcetåckning fom gömmer dem. Linnäus fom i §oo, Apr. Maj. §un. fom fåg at Lappen eller hans Läbium inferius Nedarii, var, hos de arter hvilka han under- fokte, med Stylus på inre fidan hopvuxit eller förenat, och tillika med denfamma anfågs for fjelfva ne&arium, kallade den vid ofre andan af ftylus fittande faft våxte eller rörliga lilla delen Labium fuperius, hvars tvånne opningar eller rum , måft fynliga framtil på Orchis- flågtet, belkrefvos af honom fåfpm en dupli* catura bilocutaris bildad af famma Öfverlåpp, for at betacka de dåruti liggande Po//m-maffbr, hvilka han gaf namn af Antherce. Men lika få litet fom det bor heta et Labium fuperius nefåarii, lika få litet kan det benämnas et Labium fuperius af Blomkronan, Cypripedium bulbofum Linn. år den enda af alla Orchider jag hittils kånner, fom vårkeligen åger en fådan ofre lapp, fåftad vid bafen af Stylus å andra fidan mot Blomfodrets ofre blad. Man må endaft betrackta den forftnåmde inbillade ofverlåppens byggnad, vidfåftning, egenfkap at mer eller mindre affalla hos får- Ikildte fiågter, fårdeles de Indilke och Capfkc, for at finna des ändamål; huru den likfom aldeles faknas på t. e. Corycii flågte, dår Anthera i form af en faccus didymus fitter under fjelfva L,abetlum, och vid Styli fidor nåflan fom på Cypripedium Calceolus , hvilken deremot åger tvånne ganika åtfkilde 2-rummige Antherce; och månne deffe utgöra någon Öfverlåpp på det flågtet, eller de kunna nekas at vara des Antherce? I 5 Ella? 128 iSoOy Apr. Maj. £jun. Eller på Lepantes> hvars blomma icke ens har Labelhm, kan vål intet det, knapt med blotta ögonen fynliga och genaft bortfallande hinn- lika plocket fom ofvertåckejr Pollen, åndå vara en Ofverlåpp, når tvånne tydelige blomblad vid ftiftets fidor uptåckas. Denna få kallade Ofverlåpp, år fåledes icke Blomkronans utan råttare Hannens tilhorighet. Den år at anfe fom des egenteliga och enda jlnthera> befintelig hos alla de arter fom jag nedanfore får anföra, Cypnpedii flågte enfamt undantagit, hvilket har tvånne, då deremot alla de ofrige Jlågterne åro* mig vetterligen, endaft monandrce. Ad ans o n var den forfle fom hy- fie denna mening; Jussieu, Schreber och Salisbury hafva beftyrkt denfamma. Utom det oftanåmde, hafva fomlige kallat denna Ånttura, ån fungus, ån glans, cucullus, fqvama, operculum och andre dylike obeftåm- de namn. Man finner den mycket olika hos Orchiderne, få vål til form fom vidfaftning. Hos Orchu och Ophrijs t. e. år den nåftan. upråttftående, faftvåxt vid Styli öfra del, dock år des förening fynbar, baktil köttig, delad likfom i tvånne af långa rum, h vilka h vardera åro på fråmre fidan med hlnnaktige valvulas tåckte, fom omfider långsefter opnas ocia fram- flåppa hvarje fin Pollen-maffa. k) Lika få for- håller h) Vid Bafm framti] undax Anthera ofvanfore Stigma framikjuter en trubbig fpets, fom Crcintz kallat Clitoris, Spreugri Klappchen, Linnaus iSoöy Apr. Maj. £fun. 129 håller det fig med Difa, men dennas Anthem' lutar bakåt, ofta horizontelt liggande, gömd uti Hjelmens horn. På Satijrium (Thunk) liknar den et fcrotum mot andan af den långa flylus. Corycium och Pienjgodmm åga en Anthera didyma, hvars locuti åro likfom i tvånne An- therae åtfkilde vid fly li lidor, men förena % baktil med hvarandra. Dispens har däremot en enkel upråtflående Anthera, men fom år framtil betåckt, och denne betäckning forfedd med et par opningar, for- merade af tvånne brufkacktige fidoflikar fom åro fkruflikt vridne. På Neottia, Cranichis och Diuris år den fåflad på flyli bakre del, uprått och fpetfad, med tvånne rum, emellan hvilka och de motfvarande eoncaviteterne på flylus Po] len -ma florn e finnas. Hos Epipafåis fitter den fåflad endaft något baktil vid åndan af den förlängda flylus. Hos Cijmbidium, Epidendrum och alla de flågter fom jag nedanfore tilågnat en Anthera opercularis mobilis, år flylus merendels förlängd, och An- thera lik et kupigt, köttigt eller hinnacktigt lock , lofl fåfladt fåfom med en ledgång vid den mot ryggen vettande kanten, famt up- I 4 lyftes trodde at det var Stigma. Sä val på flere arter af Orchif fom af Difa, fynes en liten annan fpets framfticka emellan Anthera rum ofvan- fore den nåmde trubbiga. Des ändamål år ©bekant. Haller kallade den Spinula, 130 T8oo, Jpr. Maj. gfun. lyftes och ofta affaller fil fnart pollen lofsnafc utur des enda, tvånne eller fyra rum, hvilka 6pna fig rnidt emot den vid flyli anda va- rande hålighet. Således om en Anthera beflår i det rum eller de hinnor fom innefluta Pollen, eller in- om hvilka den tildanas, få måfle den nu b€- fkrefne for en fådan anfes, och för en enda hos alla kan da Orchider* utom hos Cijpripedium.. Pollen eller det befroande åmnet, fom uti Orchidernes Anthera fy nes likfom utgöra en åcl for, fig fjelfj vifar en undransvård olikhet både i fin fammanfåttning och fåttct at af Anthera gömas hos fårfkildte flågten Hos nere, t, e. Orchis, Ophrys &c. liknar den tvånne klubb- formige ma flor, fom fpetfade nedåt fåflas hvar och en medelfl en fin genomfkinlig trådlik fot r forfedd med en liten klotrund körtel, upofver Stigma vid lidorne af den ofvanfore utfkjutande trubbige fpetfen. Sjelfve mafforne fom til be- haglig tid döljas innom Anthera rum, fynas fammanfatte af en oåndelig mångd aflånga, ned- åt fmalaie blåfor, fom med den hvaflare ån- dan fitta fjållvis emot h varandra. De åro half- gcnomfkinlige, gulacktige, hvita eller gröna, och innehålla en våtfka, til hvilken de ock fynas nåflan upldfas då de komma pa Stigma; våtfkans feghet gör åfven at de likfom kedje- likt fammanhånga, då man föker åtfkilja dem. Märkvärdig år ock den fpånftighet fom maflan åger, fårdeles på Orchis-ai terne, at kunna ut- draga» i goo, dpr. Maj. £fnn+ 13* dragas til 3-4 gånger fin långd och famman;- draga fig åter fom förut i). Hos någre flågter (foirilige Epipadis) tyckas maflbrne vara om- klådde med en tunn bud, kanfke af rummens inre yta, hviikcn de fedan förlora, eller blir qvarfittande, och kunna då delas långsefter i två eller flere delar , fom vid den fmalare andan hophånga, famt genom den dår fittande, i början til utfecndet torra, rnen fedan faftiga körteln lått fåfta fig tilfammans eller ockfå på andre blommans delar, fedan ma {Torne af fig fjelfve eller genom någon utvårtes retelfe, fpån» ftigt utträngt utur fine rum på Anthera. Detta år hvad Naumburg och Schkuhr kallat Hannarnes utvandring eller månnernes otrohet mot huftrurne hos Orchiderne k). Nau&tburg fager fig endaft fedt det på Orchis bifotia; jag har iackttagit det åfven på 0. maculata, på den* vackra 0. hahenaria, åfven fom på någre arter af Epidendrum. Di/a och Corycium hafva, åfven fom någre andre flågter, pollen-maflbr, liknande dem på Orchis; men bos Thehjmitra, Cranichis, Neottia, Dhiris, Aretlmfa, 8cc. fkilja de fig icke få lått ifrån Anthera, och likna mera frömjölet hos våxter i almånhet. Synglafet uptåker dock at det beftår af oråknelige fmå genomfkinlige kulor, Hos Epidendrum och des famflågtingar förenas •leremot maflbrne ganfka tått i enformige a run« I 5 de, i) Schkuhr Handb. t, 271. kj Uftm neue Annal. St. 2. Schkuhr Handb» St, 2 1. im ?$oo, Apr* Maj. gfun. de, något plattade och med en fin hud betåckte kroppar, hvilka åro delbara, men alla delarne likvål på en gemenfam fot förenade. Således finna vi på Limodorum Tankerwillice åtta fådane, på Äérides flos aeris fyra eller tvånne par på en fot, Lepanthes cochlearifolia blott en enda in- om fin Anthera, o. f. v. Då de icke i fit fårfka lynne underfokas, fkulle man lått, i anfeende til de fiftnåmde flågterne, bifalla Gjertners mening; icke der- uti at med honom hålla hvarje fårfkildt pollen- mafTa for en anthera, men at anfe dem for folides. Efter hans tanka fkulie de (hans antherae hos Orchiderne) vara ex uniformi fubjlantia fubcornea t. carnofa format ce. Men de åro det icke, utan vårkeligen af et grynigt (granulofum) våfende, hvilket genom bitråde af hett vatn och fyn- glafet lått utrones. DefTe maflbr fåfom lofe liggande i fine egne rum med egenlkap at fkiljas dårifrån, at kunna uplofas, bevifa at de vifferligen icke bora an- fes for fjelfva Jlnttwce, fom man almånt hit- tils velat, utan for hvad de vårkeligen åro, Genitura , det befroande eller mot Pollen fva- rande åmnet. I anfeende til fkapnaden och den våtfka de innehålla , finner man någon ofverens- {låmmelfe med Afcltpadece, hvars blommors inre delar forråda en lika ovanlig fammanfåttning. Stylus upkommer, (fom förut år fagt) ofvan- fore Germen innom Blomkronan, och åro Han- nens delar dårvid fåflade, eller fammanvuxne, Den igoo, Apr. Maj. gfun. Ill Den år fåledes at anfe fom .en for bågge könen gemenfam kropp, och kunde derfore, få for des fålfamma tjocklek och fkapnad, fom for olikheten och platfen af Stigma i ftållet for Stylus, tilågnas någ£>t fårfkildt namn /). Stigma, Honans likafå vigtiga del fom Germen, har varit foga beftåmt hos Orchiderne. Hvad Linn^us derfore anfåg, lårer i de flåfle fallen, vågar jag fåga, vara mifstag. Han holl den på Orchis, nedanfore Anthera? rum ofvanfor det vårkeliga Stigma, utfkjutande trubbiga fpetfen for denna del. Som den faknades hos andra flågter, tillade han t. e. fin Ophrys, et Stigma obfoletum, o. f. v. Kolreuter gjorde fig et helt annat begrepp hårom, då han trodde at hela inre ytan af de rummen hos Orchis, hvar- uti SådesmafTan befinner fig, var Stigma fom infog Hannfåden, och genom fina vågar förde den til Aggftocken, men denna mening år lika litet användbar fom Linnäi. Sprengel m) och Schkuhr hafva otvifvelacktigt träffat det råtta n). Man kan tydeligen fe det på Orchis nedan- l) Botanici fynas åfven hafva velat det, i anled- ning af de många namn de tillagt denna del, lafom Tuba; Scapus ftamineus, fpermaticus, tubas; machina ftaminea,fru6Hficationis, prolifera, femi» nalis, fcecundans; Colufnna flaminum, ftamini- fera, genitalium, fcecundans; machhmla 8cc. mj Entdeckte Geheimnifs der Natur p. 402. nj Haller och Crantz utmärka det åfven vid någre af dem belkrefne fpecies, under namn af $e£lus ttngventarium eller fovea ungviuafa. 134 igoo, Apr. Maj. £fun. nedanfore anthera bakom opningen til fporre», fåfom en hjertformig uphogning, åfvenfå på Ophrijs, faftån fporren dår faknas. Difa åger det rundt och kulirigt vid bafen af Labellum. MpipaStis vid åndan af Stylus framom anthera. Satijrium Th. åfvanfore och Corycium bakom den. Neottia och Diuris på Styli främre fida mot Labellum. Arethufa, Epidendrum &c. lika- ledes, men framom anthera, tor hånda åfven under denfarnma. I fynnerhet har Cypripedium det tydeligafte af alla vid åndan af Stylus, in- bojdt, urgröpt och nåftan fny tlikt (probofcideum). Den våtfka fom ftigma utfipprar, gor detta IJcinande och lått fynbart. n) Pollens fmå delar, blåfor eller kulor, fåfta fig hårpå hoptals. Jag har fedt dem på flere arters ftigmata af Difa flågtet, och likafå, ymnigt, djupt ned i den ovanliga pip fom Blomfodret åger på Orchis burmanmana L. (O. ptUinata Th. Cap.), h vilken dår har fitt Jligma nåra fruckt-åmnets ofre ånda. På det klibbiga Jligma uplöfas de. Af detta torde hårleda fig den fålfamt fråna lukt, fom åfven de vålluktande Orchidernes frorednings- delar fprida då de vidröras. Ånnu efter flere år, har jag trott mig kånna den hos blommor, fom blifvit i varmt vatn utvecklade. Sjelfva befrodningsfåttet kan intet anfes mindre befynneriigt ån de delar fom forråtta det. Schkuhr och Sprengel hafva redan nåmt något derom hos de arter, fom af dem blifvit underfokte. Hos Orchis och de flågter, hvars igöo, dpr. Maj. £fun. 135 hvars Pollen-maflbr åro med trådlik fot Saik fedde, blifva de vid blommans opnande dragne utur fine rum, och medelft deras fpånflighet, eller, enligt Sprengels intygande, genom In- feckters tilhjelp, nedböjde och befordrade til Jligma. På Epipatlis, Neottia, Craniclm och andren på hvilka pollen år fotloft, klibba maffbrnes fpitfiga ånda vid den midt emot dem på jlylus märkbara körtel, och kunna dymedelft foras på fitt flålle. Men på de flågter fom hafva en öfverftpå ftylus fittande och rörlig anthera fåfom Arethufa , Epidendrum , Cymbidium, &c. uplyftes denna fom et lock bakåt, då pollen-maiTornes; fpitfar, fåflade vid den fråmre och framftående ofre delen af Jlijhs, qvarblifva i den håligheten fom fy nes under anthera, och flytta {ig fåiedes utan fvårighet på det når intil belågne Jligma* På Cypripedium, dår delarné åro ånnu mera åt«* fkilde, böjer fig det vidopna Stigma ned emot Antherce, fom fitta inunder vid fidorne af Jfylur, Hos de arter fom åga Blommornes delar fåf« deles flora , t. e. Limodorum Tanhrvillice , kan man åfven tydeligen fe , då Stylus långsefter. öpnas, fina gångar löpande ifrån ofre åndan och Stigma ned til Gemen; och om et fådant, fom i vatn legat, fakta tryckes, fy nes den in- fupna våtfkan vid Stigma genaft utfippra. Fruckten, fom Gärtner redan fullkomligt belkrifvit, år nåflan lika hos alla Orchider ? florleken och formen blott undantagen. Den år cn cnrummig Capfula, med tre utftående kanter eller 136 i8oo> Apr. Maj. £fun. eller horn, efter hvilka det på flutet opnar fig i tre valvulm fom vid åndarne fammanhånga. Fröna, hvilkas fållen (receptacula) åro en up- hogd luden eller hårig rand på inre fidan af hvarje valmla, befinnas oåndeligen många, fmå, klotrunda och omgifne af en hinnacktig, genom- fkinlig, hvit, ådrtg, rorformig och vid ena ån- dan tilfluten arittus. Vanillce-ftkgLtt åtfkiljer fig dock ifrån de ofrige genom et fröhus, fom ehuru Capfula, til fkapnaden mera liknar en fkida (filiqua), och hyfer uti et faftigt våfende en otalig mångd fina, runda och med et glånfande bräckligt fkal betåckte frön utan hinna (arillus). Håraf år nu bevisligt och otvifvelacktigt , at Froredningsdelarne mårkeligen variera hoj fårfkildte flågter af Orchiderne. Men den lik- formighet fom defle delar åga hos fådane ar- ter, hvilka tyckas vara nårmare beflågtade, har gifvit mig famma anledning fom Haller, at hos defle mindre granfkade foremål föka Hufvud-kånnemårkena flågterne imellan. Jag anfer låledes Anthera vara af alla, få vål yttre fom inre Blommans tilhorigheter den tilforlite- ligafte. Des ftållning och vidfåftning på Stylus , har gifvit mig forfla fkiljetecknet, och blommans yttre delar de ofrige. Af bifogade Clave kan detta inhåmtas oj. Men oj Vid jåmnforande af de tecknade Figurer fom åtfölja flågternes charaöerer, åfVen fom Afhandl. 6fver Epidendrum i A£h No v. Upf. v. 6. blifva mine upgifter tydeligare. i $oo, Apr. Maj. £fun. 137 Men utom den hufvudfkilnad flågterne imel- lan fom Anthera? vidfåftning på Stylus ger gram- fkaren, finnes ånnu en annan hufvudfakelig,^ fom icke bör förbigås, neml. at Pollen-mafForne hos de forfle, hvars Anthera år med Stylus i en kropp fammanvåxt, åro med en lång tråd- lik fot forfedde, famt at fjelfva ni a (Forne fa mm an- få t tas af fmå blåfelika gryn, h vilka fitta tått tilhopa. Hos de med en bakpå Stylus fåftad Anthera åro Pollen-mafforne utan fot och få fin- grynige at de likna mjöl. Och åndteligen hos dem af fifla afdelningen, h vilkas Anthera lått bortfaller, åro mafTorne i runda kulor förenade, ofta delbare, men få aldrig de förres mj oliga utfeende, h vilka, ånnu omogne, ibland likna de fednare, meh fönderfalla fedan. Detta for- hållande fynes gifva en ytterligare ftyrka åt den foreflagne indelningen. Jåmte denna, har jag funnit nödigt om ej oundvikeligt, at utom framftållandet af hela den naturliga ordningens alm ån na kännemär- ken, tillika upgifva h varje (lågtes, i min tanka» våfendtliga och naturliga charadter. Ej mindre angelågit har varit, at anföra de til h vardera horande arter, men hvilkas fpecifika beftåm- mande, ehuru vigtigt, jag har denne gång måft utelämna, utom vid någre nye tilkomne och med dem nåra beflågtade, dår det icke bordt underlåtas. Uti den af handling ofver det Linnmjka genus Epidendrum, h vilken hedrades med et rum uti fjette delen af K:gl. Vet. Soc. A&er 138 i8öo, Åpr. Maj. gfun* A&er i Upfala, har jag redan byggt på dc grunder, fom jag nu vidloftigare anfört. De dår upftålde flågrer utgöra de flåfte af den på Claven gifne tredje afdelning. De blifva hår på nytt up tagne och i fin ordning fom dc foregående beftåmde. Emedan alla deffe flågter åro efter egne tmderfokningar upftålde, få har jag icke ibland dem velat anföra de åtfkillige nye fom i Pro- drom. Flor. Peru v. & Chilenf. förekomma, då utom endaft någre få, de ofrige åro mig blott efter figuren bekante. De hafva derfore icke blifvit på Claven inrymde. Gongora, Mosdevallia och kan hånda Anguloa fynas vara från de af mig upgifne til flågtet fkiljacktige , ehuru alla horande til tredje afdelningen. For de ofrige har jag hvar på fitt ftålle nedanfore foreflagit det låmpeligafte rummet. Orchidka:. ORCHIDEiE. Mo- nan- drae. Antkera fubterminali, fiylo breviffi- mo connata; Calcare floris Anthera ereiäa fiylo parallela, lateri ejus pofiico adfixa. Anthera operculari, margini pofti- co apicis ftyli infena, mobili, Antico Pofiico; Calyce Nullo; Calyce Calyce perfiflente; polline granu- lofo; Calyce plerumque \ decidua; polline glo- bulari; Orchis. refupinato; galea unicalcarata Difa. ringente; galea bicalcarata Satyrium. foliolis lateral. exteriör, horizontalibus concavis Pterygodium.' foliolis lateralibus exteriör, horizontalibus calcaratis .... Disperis. 4-phyIlo, foliolis lateralibus ere&is, bafi ventricofis .... Corycium. foliolis omnibus fubpatentibus Ophrys. foliolis omnibus conniventibus Serapias. {foliolis lateralibus bafi antice produ&is Neottia. 1 refupinato ; labello galeato Cranichis. Jpatente; labello foliol. calyc. conformi Thelymitra. V7-phyllo; foliolis 2 anter. elongatis labello fuppofitis . . . Diuris. Jfubringente Arethufa. |fubpatente . . . Epipaftis. f /refupinato; labello adfcendente Malaxis. I labello concavo Cymbidium. I labello piano Oncidium. I labello ereöo, inferne fiylo connexo Epidendrum. Calyce j kbello f ubcucu n at0 . cap fula ecannata Vanilla. 1patente\ labello lamina faccata . , Aerides. labello bafi calcarato Limodorum labello a foliol. calyc. anter. bafi produöis inclufo Dendrobium. kbello foliol. cal. conformi ; exterioribus bafi coalitis Stelis. Vjabello nullo Lepantes. Diandium Cypripedium. I8oo, Jpr. Maj. £fun. 139 Nytt Bevis för Theorien ovi tvännt Elecirifka ämnen. Af Lars Ekmark. Om orfaken til Eledtrifka phénomener bor til— fkrifvas ofverfkott och brift af et enda åmne, eller ofverfiod af tvånne fårfkilda, har hittils icke med fkålig vifshet, kunnat afgoras. De, fom efter Franklin foka forfvara den förra hypothefen, ftodja fig på åtfkilliga forfok, fom ikola vifa, at Ele&ricum altid utflromar från den Pofitiva fidan af en laddad flafka, til den Negativa. Men Symmers anhängare hafva, genom antagande af tvånne fårfkilda ämnen, förklarat alt på et mer likformigt fått, och til forfvar for fin hypöthefe bevifat, at en ut- ftromning fker lika vål från Negativt, fom från Pofitivt elediricerade fpetfar. Denna hypothefc tyckes ock vinna något flod af de forfok, h vilkas märkvärdiga utflag gifvit anledning at våga närvarande afhandling. Jag företog mig at anftålla några fårfok rörande Eleclxiffca (lags gång ofver ytan af åtfkilliga dåliga ledare. Bland andra forfokte jig glas, beflrodt med metalliflt filfpån, genom hvilken flaget leddes ; fom préfenterade en ganfka vacker löpeld i ziczac: filfpånen undM- plojdes och kallades åt fidome, få at glafet blef bart efter den våg flaget tagit, och 1 denna vågs medlerfta rand fyntes på glansytaft fmä K. V. A. Handl. II. Qp. K glån« *4o igopj Apr. Maj. £fim. glånfandc punkter tått vid hvarandra, fbm, då måfftngsfilfpån nyttjades, voro hvite, och genom intet medel kunde frånfkiljas. Detta, jåmte hvad fom i Svenfka ofverfåttningen af Cavallos afhandling om Ele&riciteten, Andra delen, p. 331, om Prof. Lichtenbergs up- tåckt, finnes anfordt, gaf mig anledning at, i flållet for ledande, nyttja oledande pulver; och blaftd den mångd forfök jag dervid gjorde, fkola de vigtigafle hår anföras. i) En på ena fidan belagd glasfkifVa pudra- des med fvafveiblömma på den obelagda fidan: cn pofitivt laddad flafka af | qv. fots belågg- ning påfattes varfamt, få at pudret ej rubbades: flafkans knäpp vidrördes med en ledare, Pudret på glastaflan fattes i rörelfe från flafkan, och lade fig rundt omkring i form af flikar eller vågor med jemna kanter. Defle voro ftarkare, redigare öth långre utfkjutande, ju flarkare flafkan var laddad. 2>) Samma forfok repeterades, med flalkan negativt laddad» Man kan, utan den dubla jtle&rophorn , ladda flafkor negativt fålunda; flafkan fåttes på Ele&rophorens låck: negativa sjniftan tages: låcket uplyftes, få fås från fla. /kans knapp en Pofitiv gnifta, Orfaken år alt- |$r Jcter. Härmed fortfares, tils flafkan blir la^cjad. Af famma grund kunna flora batterier laddas negativt om de ifoleras: infidan for- en^ med jorden och utfidan pofitiveras. Afven nu pudret i rorelfc från flafkans yttre fida, i8oo 9 Apr. Maj. ^fun. 141 fida, och lacle fig i figurer, fom til vidd och form voro ungefår dylika fom ofvannåmnde vågor, men i ftållet for jemna kanter, vifadé Cg nu utskjutande grenar eller ftrålar. Denna olikhet tyckes härröra af famma orfak fom olikheten af det ljus, hvilket vifar fig, då olika Ele&ricum genom fpetfar utftromar. 3) Glasflufvan tillagades fom förut, och Halkan påfattes med Pofitiv laddning: knappen af en ifolerad urladdare fattes tillika på glas- fkifvan, få långt från flafkan at af laddning ej kunde följa: den andra knappen fördes fil fla* fkans knapp. Pudret kring flafkan lade fig i vågor, och, kring urladdarens knapp, i flrålar; mot hvarandra utflkoto de flarkafl; hunno dock ej til vidrörande. Figurerne härvid undergingo åtfkilliga mindre hufvudfakeliga förändringar i den mon flafkan var mer eller mindre laddad. Nyttjades en ej ifolerad urladdare, inträffade alt det famma; dock tycktes figuren kring ur- laddarens knapp vara något fvagare och kortare. Hade urladdaren fpetfar i flållet får knappar, få at urladdningen fkedde fmåningoi% utgingp likaväl vågor från flafkans utfida. 4) Samma forfok repeterades med flafkaa negativt laddad, och famma refultatcr funnos på mot fått vis. 5) Tredje forfoket omgjordes, «&£fi, ur» laddarens knapp fattes närmare, a a 3* tum från flafkan, få at af laddning kunde fke. Nu hade vågorne från flafkan, och flrålarne från* K 2 ur- 142 i8oo> Apr. Maj. ^un. urladdaren utfkjutit hvarandra til mötes, anda til vidrörande; och flaget hade formerat en våg, i ziczac, mellan flaflcan och urladdaren, genom fvafvelblommans undanplojande; fom, få långt den geck genom vågorne, var mycket fmalare ån genom flrålarne, dar defs bredd var if a 2 linier. Midt i denna våg blef en mycket fma- lare blygrå glånfande rand, formodeligen genom fvafvelblommans fmåltning, hvilken i mötes- punkten mellan vågorne och flrålarne var af- brutcn, eller delad i många fina flrek. Var afflåndet mellan flälkan och urladdarens knapp nog mindre, ån det til af laddning kunnat vara, geck flaget i flere vågar, fom ftundom rått vac- kert delade fig i flere fmårre, alla vifande famma phénomener fom den enda flora. 6) Med negativt laddad flalka erfares alt detfamma, dock på motfatt vis. Det år nöd- vändigt, at glasfkifvan, fom til defle forfok nyttjas, år, på undre fidan, belagd. Eljefl åftad- kommas nåfian inga figurer, hvarken å den pofitiva eller negativa fldan ; och urladdningen fker på foga långre afftånd mellan flafkan och tirladdarens knapp, ån då glafet ej blifvit pu- dradt. Men den undanplojde vågen och defs phénomener åro de famme. Ej eller kan man. på Lichtenbergs vis, få några figurer på cn obelagd harts- eller glas-flufva, ehuru flarkt den ock må ele&riferas. Orfaken år klar: den fldan fom fkall pudras, kan ej, på be- hörigt vis cmottaga nåjot Ele&ricum, om ej xgeo* Apr: Maj. gf un* 143 det af famma (lag på andra iidan varande Ele&ricum finner afledning. Mårkeligt^ år ock, at, til figurers frambringande fordras et ojemnt utdelande af Ele&ricum; ty ehuru ftarkt ert på ena fidan belagd harts - eller glas-fkifva eledriferas, blott det blir jemnt (hvilket kan Ike genom gnidning eller med tilhjelp af en los beläggning) faller dock icke pudret i några figurer. Om en laddad flaflka fåttes på en under- tii belagd glas-fkifva , och en ledare föres til defs knapp, få at fkifvan fåledes blir cleftriferad, och flafkan fedan utan at rora vid /yttre be- läggningen, bortlyftas, famt fkifvan pudras, blifva figurerne aldeles icke få vidftråckte, fom om fkifvan pudras innan flafkan påfattes: men andas man i det famma derpå, fpritter pudret häftigt ut i dylika vågor eller ftrålar, fom då fkifvan forft pudras , men de blifva mindre redige och tydelige. Defla obfervationer | hora väl ej egenteligen til fakenr men tyckas dock vara anmärknings vårdå • « - ! Af ofvan anförda forfok, hvilkas rigtighet, genom fnart fagt otaliga repetitioner, blifvit fatt utom alt tvifvel, följer fåledes oemotfage* ligen, at fvafvelblomman fattes i rorelfe få vä! från den negativa fom från den pofitiva fidan af en laddad flafka. Men denna rorelfe lårer väl aldrig kunna förklaras på annat fått ån genom antagande af et åmnes utftromande lika- väl från den negativa fom från den pofitiva fidan, hvaraf år hogft fannolikfc, om ej full- K 3 " v kom* 144 ijoo, ApY> Maj. £futu komligen afgjordt, at det finnes tvånne Ele&rifka ämnen* och at af dem intetdera år fedentairt, utan at bågge, få ofta en ele&rifk gnida vifar Cg, fara hvarandra til mötes. Detta mote har jag funnit flke efter föl- jande lagar, i) Om ledningen, h varigenom flafkan afladdas, år oafbruten, ehuru dertii ock nyttjades den finafte metalltråd, fynas, på den pudrade glas-fkifvan, inga figurer å någondera fidan. 2) Om urladdande ledningen år på et flålle afbruten, Iker mötet derimellan: midt imellän* om bågge E å båda fidor tråfla lika motftånd, d. å., om ledningens ån dar vid af» brottet, åro, på båda fidor lika trubbiga: el- jeft närmare den trubbigare, och om den ena år fpets men den andra plan, (ker mötet in- vid planen. Alt det famma hånder, om, i ftållet for fulkomligt afbrott, ledningen interpoleras med en dålig ledare; t. e, om filfpån ftrådd på glas £år utgöra en del af ledningen. Mötet fker då på denna iamre ledningen. Men ej i en enda punkt: ty bågge åndarne deraf be- finnas omgifne den ena med vågor och den andre med flrålar, men kring mötespunkten, ligger pudret orubbade. For ofrigt, ju ftarkare laddning och ju ftorre afftånd, ju ftorre åro ock figurerne, fom, hvar på fin fida omgifva de nårmaft af brottet belågne iedningens delar. 3) Om afbrotten åro flere och lika, dela bågge Eledrica dem fig jemnt imellan, ii at, om af brottens an- tal utmårkes med en jemn numer, fker mötet på ledningens medlerfta del, och om de åro udda, i8oö, Jpr. Maj. $utt. 145 udda, i medlerfta af brottet 4) Om afbrotten åro flere och olika, tyckas bågge Ele&rica lik- väl dela dem få fig imellan, at fumman af-de motftånd fom fkola ofvervinnas, blifver å båda fidor lika. Denna omftåndighet kan gifva an- ledning til betydelige uplyfningar, 5} Tredje och fjerde punkten galla endaft då, når led- ningens långd å omfe fidor och imellan de möt- fvarande af brotten, år lika, I agttages ej detta, har jag anmårkt några inéqualiteter, fom tiden ej medgifvit at denna gång närmare underfoka. Det Negativa Eleétricum befinnes fåledes i defia forfok ej aga florre tröghet ån det Pofitiva. Men hvad betyda då de bevis fom for FitANKLiNfka Theorien åberopas? De kunna delas i två Clafler: den f&rftä ianefattar fådäna, fom tagas af det Eleftrifka ljufets phénomener, och defle låra ej åga myc- ken vigt. De flåfta bero på ögats omdöme; och hvad år det underligt at den ene tyckt gniftan gå in och den andre ut vid famme ele&riferadc condu&or, emedan de trott en- dera vara nödvändigt ; då vi nu vete, at intet- dera äger rum, utan at en gnifta går ut, få val från den eleftriferade conduftorn, fom från den ditforde ledaren, få vida ingendera år fpets? Ty hvad i det foregående år bevifl hända vid fläfkors urladdning, gäller i almånhet åfven vid fprakgniftor, emedan de aldrig kunna paflera genom et medium, utan at famma medium förut blifvit laddadt. Defsutöm kan nian ofta vid en fprakgnifia tydeligen fe # at den vid K 4 andar» 146 igoo, Apr. Maj. £fun. åndarne af bagge ledarne år tjockare och midu. på fmalare, ja ftundbm aldeles afbruten, hvilket redan Krazenstein obferverat. Den andra Claflfen af Franklinijiernes bevis tages af ljus- lågans (Gavallos Afhandl.Sv.ofv. 2D.p. 148-) och en kork-kulas (ibidem p. 149) rorelfe, då ct Jlag ledes genom dem. Jag har gjordconi defia förfok, med all den noggranhet, fom varit i min förmåga: men for mig hafva de gifvit et helt annat utflag. Ty ljuslågan, ftålld vid andan af en ele&riferad conductor har gifvit fig tilbaka, lika vål for det Negativa fom for det Pofitiva Eleétricum; och då jag til en fla- fkas urladdning, antingen Pofitiv eller Negativ, formerat ledning med et ^fbrott, famt flållt ljufet derimellan, har vål lågan blifvit fatt i någon dallring, men åt ingendera fidan har jag mårkt den boja fig, utan fnarare har den blifvit tryckt något neråt, få at den utvidgat fig på båda fidor, hvilket ej år underligt, då man betånker, at bågge Ele&rica i den punkten motas, kommande hvar från fin fida om ljus- lågan. Har jag gjort ledningen med två a£* brott, och fatt ljulet mellan det til en Pofitiv t laddad flafkas infida nårmaft belågne, har vål lågan följt det Pofitiva Ele&rici kofa, men den har åfven följt det Negativas, då flafkans in- fida dermed blifvit laddad. .På famma fatt fruktar jag det förhåller fig med kork -kulan, ehuru jag ej haft tilfulle at dermed göra för- fok. De fordra ock mycken tid, emedan de få gerna mifslyckas. Ännu t$öo, Apr. Maj. £fM 14? Ånnu et bevis for det Pofitiva Ele&rici exclufiva rorelfe. I forr nåmnde Afhandling 2 t. p. 203 låfes följande: ?) Når en ganfka lång metall-tråd fmåltes, och {lagets kraft år tiU råckelig ät gora den glödande, marker matt ofta, at glodningen börjar vid den ena åndan, nåmligen vid den, fom flår i förening med den Pofitiva fidan af Batteriet, och löper i fmå« ningom til den andra." Man borde kånna om- flåndigheterne vid detta forfok, for at kunna ftågot ddma: kanfke det famma hade håndt om Batteriet hade blifvit Negativt laddadt, caeteris paribus. Ty jag foreftåller mig en Uti metall-tråd, fom Ele&ricum ej kan paffera utan at glödga den, fåfoni en dålig ledare; faledes kommande under famma prédicament fom den ofvanforc i 2) momentet omtalte filfpån-randen : om fåledes den med Batteriets Negativa fida för- enade andan af metall-tråden varfåflad i någoft ting mycket trubbigare ån den andra åndan, borde det Pofitiva Eleftricum få vandra långrc våg, och i det fallet kunde man vål finna glodgningen börja i den åndan, fom var når- rnaft den Pofitivt laddade fidan. -~ Således lårer det fornåmfla , fom , til bestyrkande af Theorien onl én enda Ele&rifk materia, plå- gar anföras, Vara, om ej vederlagdt, dock fatt i myfcket tvitvd. De chemifke förändringar, fom Ele&rifke gniftor och flag i kropparne fororfaka, låra vål ock aldrig kunna efter Franklins hypothefe på et få tilfredsftållande fatt förklaras, fom efter K 5 den «49 Uöö, Apr. Maj. gun. den SYMMERfka. Denna tillåter ofs antaga, at få val det Pofitiva fom det Negativa Ele- &ricum har til de flefte åmnen ftorre affinitet ån vårmet och månge andre kroppar; at der- fore, då et Eie&rifkt {lag går genom luft- arter, hvardera Eledlricum på fin fida, fonder- delande en portion af denna luft, derigenom at det måttar fig med defs bafis, frigör något ljus och vårme; men at bågge defla Eledrica, då de komma til mötespunkten , hvart för fig måttadt med gas-artens bafis, förenade utgöra vårme, hvarigenom lika ftor myckenhet luft å ny o alftras, fom nyfs forftördes, och at af femma orfak, Eledrifke {lag affkilja luft från månge flytande och fafle kroppar, fåfom vatten, Oljor, fyrfatta metaller, ja, under vifla omftån- digheter, bringa fjelfva metallerne i gasform. Derigenom fkall ock hånda, at, få fnart flaget går genom en luftart, intet vårme i mötespunkten blifver fritt, fåfom i ofvananforde forfok fynes, dcraf, at fvafvelblomman i denna punkt ej gerna fmålte, då deremot, om famma forfok kunde gö- ras i fulkomligen lufttomt rum, fvafvelblomman endafl i mötespunkten fkulle finnas fmålt. Och at en jåmn måttning af bågge Eleftrica utgör vårme, fynes, i följd af många andra forfok vara, åtminftone ej otroligt Det torde vara en tåme- ligen beftåndig regla, at i hvarje punkt, dar det Eledrifka neutral -åmnet, at jag få må (aga, blifvit okadt, dar har ock värmets myckenhet blifvit okad, och tvårt om. Sjögräs ?goo 9 Apr. Maj. £fun. i 49 Sjögräs eller Häfs- tång, med mycken for- del änvånd til Gödning på en Upodling af 22 tunne land vid Got t land, af MATHIAS LYTftBERé. XXpmuntrad af den efterfrågan hvarmed Kongl. Vetenfkaps Academien tåkts hedra mig i an* feende till min upodling, år det med fardeles nöje och högaktning, famt i hopp om en vid- ftråktare nytta för det Svenfka allmänna, jag med beråttelfen om hela forloppet dåraf har den åran at anmårka följande. Då jag for några år fedan var i Stockholm och befåg Kongl. Vet Academiens PJaturaUc- Cabinet, vakte Trumpet-gråfet (et ilags hafs-tång ifrån Cap) bland flere andra Natur-alfter få myc- ket mera min upmårkfamhet, fom Intendenten Hr Prof. Sparrman anförde: at naturen fjelf* genom haftvåxters upvråkande på ftrånderna* godds nya låga uplandningar af fand, hvilkä där- med bereddes, at efterhand frambringa flere oeh frodigare växter, famt omfider därmed bekläda fin forfta nakenhet: och tillade at denna nätu* rens till efterföljd anmanande^iårdom for månni- Ikan vore, ty vårr! mer ån mycket forfummad* Underråttélfen härom och Hr Profeffbrens ytterligare utlåtande upmuntrade mig at an- vånda hafvets erbjudna Ikånk, Hafs-tången, till gjddfel på mina jandelar uti Rohneholmarne, ehuru betydelige fvårigheter och kofinader där- vid fyntes mota. Jag |# igco, Apr. Maj, ^um Jag företog mig fåledes at på deflfe holmar upodla 22 tunncland, hvilket arbete var ganfka fvårt i -änfeende till grås-torfvens feghet, fom fordrade få mycken fnednihg och våndning. at de dragare, hvilka därtill nyttjades, blefvo aldeles utmattade och fordårfvade. *) Forr ån denna upodling ikedde, hade jag af min lott uti nämnde holmar en årlig af- kaflning af 250 Riksd. Capital, .utgörande efter 6 proCent 15 Riksdaler: nu åter kan jag, då ingen mifsvåxt inträffar, råkna afkaflningea till 6 ^proCent af 1600 Riksd. Capital, och hoppas ännu kunna draga ftorre nytta dåraf, då jörden båttre kommit i bruk. Kunde jag undvika det befvåret at utföra de till detta åkerbruk erforderlige dragare på båt, hvilket ofta år farligt och åfventyrligt, få fkulle detta åkerbruk både blifva lått och lönande. Sjogråfet eller hafs-tången, fom hår kallas Siåke-foder, beftår af 3:ne forter, och har fina fårfkilta namn, neml. Anter, Lye och Tange. Det forfta år det båfta, har breda blad och rod- aktig fårg famt våxer i flora bufkar på flora och fmå flenar i hafvet, hvilka fiftnåmdc åf- ven följa med til lands. Lye-gråfet år ock rod- aktigt men fmalare, och blandadt med Autern gifver det et godt gjodningsåmne. Tången åter. fom uti långa ftrån våxer långs efter flrånderna, torkar Om denna upodlings belkaffenhet vitnar det till Kongl. Vet. Academien infande bevis af den 96 Oöobe* 1798. 1 8oo, Jpt. Maj. zftm i st torkar aideles bort och likfom forfvinnér, famt år dårföre otjänlig till godfel. De tvånne forft- nåmde forter upvråkas i myckenhet under fvåra flormar i bugter och vikar, hvaråft de låggå fig i flora högar, fom hår kallas Sldke-dijor. På grunda Milen blifva de beftåndigt qvar- liggande; men dar djupt vatten finnes, gå de fnart till fjös igen, hvarfore de i tid måfle up- koras några alnar ifrån firanden, hvaråfl de låggas uti flora någorlunda hoptrampade högar, hvilka formeras dels fom fåckertoppar, dels af» långa men altid flora och höga. Når detta blife vit gjordt hofletiden (då det ock altid bor fke) och hogarne legat orubbade till fommaren där- på, har jag altid funnit dem till hälften mindre, Sjögråfet fullkomligt brunnit, rutnät, fvart till fårgen och likt fåre-gjodfel. Längre tid ån den nyfsnåmde bor icke Sjögråfet få ligga i hågat forrån det utfores på åkern, emedan det då få fmåningom förvandlas till mull och blifvet till gjodning mindre kraftigt. Några dagar >fåfr- ån laden utfås, har jag låtit utköra denna godfel på åkern, och nedplogt den ibland fore fånings- dagen, ibland fedan fåden blifvit utfådd, h vil- ket fednare jag funnit vara det formonligafle» Ju tjockare man har tilfålle at utbreda denna godfel pä åkern, ju båttre år det. 100 a 120 goda lafs håraf bor minft på tunnelandet an- våndas, och fåden bor då fnarare utfås tunnfc ån tjockt; emedan denna gjodfel vanligen gif- ver jorden tilråckelig fiyrka at frambringa eu ganika fSoo 9 Apr, Maj. ^un. ganlka ymnig våxt. For all flags torr jordmån , till och med den rodafte brånnfand, år detta gjodnings-åmne fortråffeligt , blott man dåraf har tillfälle at anvånda få mycket jorden be- hofvcr. Det tyckes till och med ofvertråffa bolkaps-gjodfel, åtminflone på åkrar vid flrån- derna och på holmar. Detta Sjogrås, fom, då det år fårfkt, aldeles icke göder, får genom for- rutnelfen et flags fur faft, fom bibehåller fuktig- heten i åkern och bidrager at bevara faden både for nattfroft och fommarhettan : men den- na egenfkap gjor det åfven mindre tjenligt på fank och fuktig jord. At blanda detta Sjogrås med bolkaps-gjodfel hat jag aldrig forfokt, men tror dock at om man vårtiden lade obrunnen bofkaps -gjodfel under och forrutnat Sjogrås ofvanpå hvarf for hvarf, få fkulle dåraf blifva et ganfka formon- ligt gjodnings-åmne *). Jordmånen på de åkrar, dår jag anftålt for- fök med detta gjodnings-åmne, beftår af Strandår blandad på några ftållen med fjofand och klapper- flenar, hvaruti fåddes 4 tunnor korn utan annan gjodning ån fondermyllad gråstorf af gammalt rutnät Sjogrås, efter hvilka jag höften dårpå Ikordade 36 tunnor rent och godt korn. Denna ikord hade kunnat blifva ånnu betydeligare, om icke villgåfs (hvilka jag federmera medelft ikjut- *) I Halland brukas det vid fjökuften allmänt at blanda hafs-grås med gjodfel, och i Skåne nyttjas, den till gårdesgårdar. rgoo, Apr. Maj. $un. 153 Skjutning fårdrifvit) flagit fig ned på åkerftycket och rått hårdt befkattat det. Samma år fådde jag -åfven något potatoes, bönor, arter och radicer, och fick dåraf en hårlig fkord, famt blef ofver- tygad at en dylik 6dejord kunde genom detta gjodnings-åmne göras tjenlig at frambringa flere {lags växter. Om fådan torr jord forft gjodes til— i;åckeligen med bofkaps-gjodfel och fedan under- hålles med brunnit Sjågrås, kan man dåruti an- lägga humlegårdar, hvilka gifva en ganfka god och flark humla, Uti någorlunda tjockt och vål ihoptrampat rutnät Sjogrås lönar det fig åfven at fåtta hvit- och rotkåls-plantor, hvilka våxa rått frodigt. Huru vida detta Sjogrås kan gjora ångar bördiga, har jag aldrig forfokt: dock förmodar jag, at om de handteras på famma fatt fom åkrarne och dårpå fås klofverfrö, Ikal det ri- keligen lona mödan. Såden har jag utfått den vanliga tiden, utom forledit år, då jag fådde något fenare ån vanligt Til de 11 tunnor, fom då fåddes, anvåncte jag vid pafs cjoo lafs Sjogrås, och har alt hopp at dåraf i år få en hårlig fkord. Flere pmflåndigheter, hvilka hår blefve for vidloftigt at omtala, hafva foranlåtit mig at alt fedan forfia årets fkord nyttja den med Sjogrås gjodde jorden till höft - eller Rågfåde \ h vilket til$ dato lyckats rått vål. I allmänhet har jag ock anmärkt: at åkrar på holmar och bredevid ftrånder gifva en ren, kårn* 154 *$oo> Apr. Maj. gfm* kårnfull och från qgrås fri fad: at hafsvindarne och vattenångorne freda fadcn både från torka och kold; emedan åkrar på fafta landet fnarare lida håraf ån de fom ligga tått utrned ftranden, på hvilka åfven fåden mognar fednare. Defle upodlingar, hvilka jag förmodar (kola framdeles fullkomligen betala de dårpå använde dryga koflnader, har jag icke allenaft gjort i af- feende på egen formon, utan ock i det hopp, at andre, fom åga fådane ftrånder dår Sjogrås up- kaflas, måtte likafom jag begagna fig dåraf till at gora en ofruktbar åker fruktbar och en bördig ånnu bördigare. Jag känner 2:ne holmar på onra fidan om 6en, Lans och O fler gams kallade, hvil- ka åro af famma befkafFenhet fom mina, och till hvilka flere ioooide lafs Sjogrås årligen upkaftas och gå förlorade, emedan ingen dåraf betjenar lig, ånfkont det med famma lätthet fom hos mig kunde verkftållas. De af Allmogen häromkring, fom hafva torra och magra åkrar vid Gränderna, och tillika god tillgång på upkaftadt Sjogrås, be- gagna (ig nu dåraf på båda fått, hvilket länder dem till mycket beröm och forfkaffar dem en be- tydclig formon. Nåhrs Socken, en mil från 'Rhone hamn, utmärker fig genom nyttjandet af en myc- kenhet Sjogrås, och i fynnerhet har en Bonde vid namn Hans Ondarfue ådragit fig min upmårkfam- het: Han åger en hemmansdei med nog mager jord, men genom et rått användande af Sjogråfet har han till egen vinft och formon betydeligen förbättrat fit åkerbruk. FÖR* FÖRTEKNING Pä de Ron, fom är o införde uti detta Quartals Handlingar. x. Um TabelU V arkets Tillfiånd i Sverige och Finland ifrån 1772 till och med 179$. q:de Af- handlingen, angående Befolkningen i Länen; af Henr. Nicander ------ 75 2. Förf ok på de upräknade Kina Jlagen at, ge- nom rifning (trituration) i glasmortel, med ojläkt kalk och vatten uptäcka Salmiacs lukt; Jämt jämnforelfe imellan den Gula och flera fag Kina, efter mångahanda ron 9 och flera reaclions medel; af Johan P. Westring 82 3. Af handling om Orchidernes flägter och deras Syfematijka indelning; af O. Swartz - 115 4. Nytt Bevis for Theorien om tvänne Elefårijka ämnen; af Lars Ekmark * - - - 139 5 . Sjögräs eller Hafs - tång , med mycken fordel an» vänd till Gödning på en Upodling af 22 tunne* land vid Gottland ; ö/*Mathias Lythberg 149 Litt. M. Befolkningen i Länen. Folkmängden Tillökn. 1772 till >795- Folkmång- dernes För- hållande. Vidden afL i Qyadrat- 1 Perfoner p; Milen 17c Sannplikal mängden i derne 179 Folkmåns påLandsby 1795- 0" °3 S P| 5 '» "° a* • 3 Hushåll i Ståderne Skillnac Hushåll på Landsbygden Skillnac 1772. 1795- 1772 '795 If S = 1772. 1795- 1772. '795- I. II. III. IV. v. VI. VII. VIII. IX. x. XI. XII. XIII. XIV. XV. XVI. XVII. XVIII. Stockholms Stad 72-144 75191 2747 100 103 77469 11141 13207 2066 Stockholms Lån 98631 92768 — 5863 100 94 60 1546 4214 88554 21 1476 975 736 — 239 14921 14269 — 652 Upfala 70285 78404 8121 100 111 52 1503 6976 71428 1 11 1373 936 1094 158 9471 11143 1677 Nyköpings - - 8658I 94424 7343 100 109 66 1430 7041 87383 x 12 1324 1063 1227 164 10915 12493 1533 Linköpings - - 141327 153022 11695 100 103 100 1530 11701 141321 1 '12 1413 2565 1815 — 750 16347 19027 2630 Jönköpings - • 115560 113328 — 2232 100 93 96 1130 5573 107755 1 19 1122 532 687 105 13797 16559 -2233 Kronobergs - - 74219 85767 11548 100 115 80 1072 1323 84439 1 60 1055 247 183 - 64 11156 13126 •" 1970 Calmar - - - - l 1492b 129647 14721 1323 7452 122195 1 16 1247 1206 1138 — 63 14193 17427 3234 Gottlands - - - 27987 29800 1813 100 106 24 1241 3780 26020 1 7 1084 689 600 — 89 3595 4045 450 Blekinge - - - 53000 63824 10824 100 120 25 2553 18282 45542 2 1822 2543 3013 470 4540 6194 1654 Chriöianftads - 99864 113264 13400 100 115 50 2265 3466 109793 1 31 2196 563 431 — 132 13437 15310 2323 Malmö 115861 136776 20915 100 113 40 3419 14757 122019 1 8 3050 1968 2232 264 15165 17342 2177 Hallands - - - 65973 69668 3695 100 105 45 1547 4479 65189 x 14 1446 794 785 - 9 9933 10449 516 Göteborgs - - - 88105 110563 22458 100 125 42 2652 20550 90013 1 4 2144 2336 3615 1279 11534 14319 2785 Wennersborgs 137982 148144 10162 100 107 118 1255 6164 141930 J 22 1203 832 945 113 17943 19114 1166 Skara 110365 134939 24574 100 122 76 1775 4915 130024 1 26 1711 662 789 127 16558 20352 3794 Carlftads - - - Örebro • - - - | 193776 ( 130097 ) \ 94587 \ j 30903 100 115 150 90 867 1051 3858 5024 126239 29563 1 1 52 17 841 990 1821 ( 567 ) 1 722 \ ) >-532 J 26730 j 17230 1 13194 ) > 3744 J Wåflerås - - - 76668 80851 4183 100 105 64 1263 8612 72239 1 8 1123 1474 1567 93 9634 11053 1369 Falu 110484 119083 8604 100 107 233 413 5363 113725 1 21 394 1283 1140 — 143 17487 18912 1425 Gefleborgs - - 66936 81227 14291 100 121 276 294 9373 71349 1 7 260 1628 1747 119 6101 10268 4167 Hernöfands - - 67359 79480 12121 100 118 560 142 4231 75199 17 134 594 811 217 8999 12563 3564 Wåfterbottens - 44185 67890 23705 100 153 1990 34 3833 64007 1 16 52 453 603 150 4979 8251 3272 Lleåborgs - - - Wafa j 123487 f 80395 \ 115746 \ j 70654 157 736 372 109 306 5041 9746 75354 104000 1 1 14 10 102 279 1806 j 303 ^1614 ^ 6ll 11415 J 6348 | 12747 ^ 8180 Abo 168622 183690 15068 100 109 240 765 18591 165099 1 8 679 2602 2363 261 16510 19412 2902 Tavaflehu* - - 143028 164039 21011 100 113 228 719 8337 155202 17 630 1212 1286 74 11793 20666 8868 Heinola- - • - Kuopio . . . • | 143008 f 104690 \ 144405 \ j 76087 100 153 164 48O 633 240 4203 200 100437 114205 1 1 23 571 240 245 j 601 \ 33 | 389 14294 J 11399 | 13467 |i0572 ^ Hela Riket 2610661 3043714 433053 100 116 66 10 458 285164 2758550 1 9 415 42J225 46859 4654 316557 387739 71182 Lift, % Folk-Kla^Ls Storlek. Adelsmän - - - • Prifter - - - • Lärare vid Läroverken - - - ■ Grofforer - - - - - - - - Minut- Handlare ------ Andre Handlande Fabrikörer Handtverkare GeHllsr Lirgåflar Handels- och Fabriks-Betjenter - Förfvars- Karlar-, Fabriks -Arbetare Inhyfes arbetsfordt Folk - - - Tjenfthjon i Städerna - - - - Spinneri-Idkare pä Landet - - - Bönder - Åboer på Xybyggen Torpare --------- Inhyfes arbetsfordt Folk pä Landet TjenShjon på Landet - - - - De 5 nåfl föreg. Arbet. Klaff, tilfam. Inhyres Gamle - Civile Ämbetsmän - - - - . Militäre Ämbetsmän Magifrrats - Perfoner och Betjening Konfinårer - Studerande - Publike Staters mindre Betjäning - Under-Officerare , Soldater , Båtsmän Bruks-Idkare Bruks och Bårgsmån - - - - Pm-ates båttre Betjäning - - - Privates Lakäjer, Jungfrur - - - Skogvaktare, Saltpeterfjudare m. m. Handtverkare på Landet - - Filkare och Skärkarlar - - - - Vanförde, Oduglige - - - - . Bräcklige något Duglige - - . Fattighoj Hjon - - - - - - Wimpt - . y . - •795- Summorna fldllnad. Ogifte åfver 15 år- Bärn under 15 ar. Summa. Hela S:man. till Folkhopen. 1 6rh. i lika tor Folkh. Mank. Mank. Qvink. Mank. Qviak. Mank. Summa. ■78o- 1780- _ J79T 1731 1392 ~T599 1749 5593 6341 11934 474 1114 100:309 100:309 100 100 1931 2011 2791 2796 7634 8618 16252 100 — 134 - 34 100:292 100:506 100 95 261 114 216 236 830 743 1573 — 5 33 33 100:261 100:265 ioo 93 13S 140 175 219 530 646 — 42 ~ 7 - 49 271 291 96 670 725 1123 1240 3585 3794 7179 — 192 — 477 — 669 '263 252 104 895 1057 1577 1791 4553 5244 9797 - 84 3 - 76 231 263 io6 217 211 406 435 1183 1298 2481 — 637 — 756 - 1443 258 '255 101 1354 2522 5598 6166 15412 17649 33061 869 1512 2331 213 '221 99 5133 396 1295 1326 9030 4702 13732 1043 333 1931 322 '291 110 5351 6 1647 6 7046 60 ! 7106 — 250 42 — 203 2333 173 414 254 3102 319 3921 — 130 118 - 12 671 '734 91 1319 1393 2387 3222 '9365 10763 20128 1737 237C 4107 '236 '234 101 1398 1146 3176 3666 9957 H453 21410 — 1592 — 1102 — 2694 204 211 96 794 2109 2216 2531 5993 9276 15274 2825 S637 6462 30C 343 83 3141 23300 1599 2213 11176 27444 38620 — -116 1792 1676 S223 1633 136 86 444 250 526 662 1370 2532 — 847 — I118 — 1965 126606 120196 241017 241907 624339 628263 i,252'507 «*■ 8575 —10114 —13939 243 254 93 3345 3943 9531 9752 22639 23531 46220 10324 1035O .'21174 223 261 35 .19920 20490 66156 63261 166533 170493 50753 50495 101253 208 217 95 11399 19305 34346 36241 93600 i34494 233094 35907 50630 36537 227 255 39 T27206 146393 31543 32954 132607 205412 ooooiy 18440 23732 42172 1539 866 132 233976 310332 333093 336115 1094673 1162203 106354 I25293 232147 293 231 104 2160 3023 2211 2455 39762 63361 io3i23 69i3 10540 17453 207 224 92 2077 13C4 2566 2594 3216 7734 233 - 350 — 112 233 269 93 1456 443 333 907 3747 2319 6566 - io24 613 1637 290 233 100 531 602 723 820 2463 2766 5229 317 353 675 250 271 92 109 66 124 144 417 390 77 73 155 267 263 101 3154 43 3779 151 6379 243' •7007 — U29 97 ^- I032 1626 1424 3491 S804 10231 I0962 21243 - 452 ~ 331 — 1013 214 Ö27 94 13627 4710 32755 33689 83217 85913 174130 5257 6591 11343 299 217 91 1919 1733 3236 3276 3330 goii 17361 — i6l3 - 1333 — 3301 26 i 257 101 4333 5600 9033 9032 24222 2433^ 400^7 2279 237 4516 231 122 189 1434 591 1212 1350 4517 3341 33"8 452 517 969 25! 252 99 2634 4782 755 790 4405 6911 11316 — 2399 - pä — 4101 362 621 53 3337 2737 3120 3363 22.355 22331 449$? 4102 $99 203 229 90 5123 2180 8907 8692 26076 53039 4911,3 4358 Loå 9263 209 214 97 1410 1165 2323 2950 334 l > j 3737 17236 - 1237 - 176 — 2213 211 213 99 3437 4601 1376 1461 13172 1 1890^ j 3203c 774 905 2963 4133 1208 1245 15276 2170I 36977 613 527 1142 1237 2714 865 86p 4304 1142.: 1622- 299 1321 2022 334 262 11 C Bli 1 82i ) m - 51 133 Kongl. Vetenskaps ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MlffADERNE JULIUS, AUGVSTUS, SEPTEMBER, Ar 180 0. P R M SES, Herr NATHANAEL G. SCHULTÉN, Profeffor och Riddare af Kon^l. Nordftjerne Orden. Om Tabell-V 'arkets Tillflånd i Sverige och Finland ifrån 1^2 till och med ijo$. $:te AfhandU angående Folk- Klajfermr Jlorlek och forhållande. T\etta Ämnes utredande år ett af de Hufvud- m*r fakligafle ändamålen med Tabell- Vårket; K. V. A. HandU Ut Qv. L emedan 356 28oo 9 gfuh Ang. Sept. emedan deraf inhåmtas, huru de Folk-Klaffer, fom Ikota Nåringarne, till- eller aftagit, huru fjålfva Nåringarne i följe deraf forkofrat eller förlorat Gg, huru de Tårande Lemmarne för- hålla fig till de Närande, huruvida ofverfio- dige Perfoner på ett eller annat ftåile finnas, om ftåderne draga for mycket folk ifrån lan- det, om de Fornåme hålla for många perfo- ner till deras uppafsning; af hvilket alltfam- mans anledningar federmera yppa fig att efter* finna orfakerne till en Närings forfall, Medlen till defs upphjälpande, mojligheterne att före- komma de Tårandes förökande och de Nå- rändes forminlkande, forledande flyttningar ifrån de fenare till de förra. I Tabellernes närvarande fkick, kan väl icke utredas, huru många Hufvud-perfoner i hvarje Nårings-Klafs finnas, huru många Gros- forer, Minut-handlare, Fabrikörer, Bönder, m. fl., emedan Formulårerne forefknfva, det Gifte, Enklingar, Enkor, Ogifte ofver och Barn under 15 år, icke Husbönderna iårfkildr, ibland hvilka likväl både Enklingar, Enkor och Ogifte kunna gifvas, fkola i hvarje Klafs endaft antecknas; men denna ofullkomlighet oagtad> kan af det famfåldta antalet i hvarje Klaf» dock någorlunda dommas, huruvida Klaffen vuxit eller aftagit i ftyrka. Att lemna tillfälle hårtill har jag famman* fatt de bifogade 3*.ne Tabellerne, N, O och P, af hvilka den forflc år general och angår hela Riket; r$oo, 1 58 iSoOy 0nl Aug. Sep t. 1785 5 och fom Folkmängden, uti denfamma endaft kr Q 2 perfoner florre ån hvad Tabellen for 1 78 1 innehåller, och knapt ioo perfoner florre ån hvad den efter allt utfeende var 1780, famt Folk-Klaflerne i följe deraf icke heller kunnat vara mycket ändrade ifrån 1780 till I785> få blifver Mifsvisningen , fom håraf uppkommer icke fårdeles betydande och år utomdefs till fullo rattad derigenom, att Folk- Klafferne i Stockholm uti Tabellen O blifvit fkillde ifrån dem i de ofriga flåderna. 2:0 År, fåfom i 2:dra Af handlingen blif- vit anmärkt, Folkmängden i Norrköping in- räknad i Tabellerne for 1780, men icke uti dem for 1795. Till att någorlunda före- bygga den ftorre mifsvisning, fom vid järn- forelferne härigenom kunnat uppkomma, har man, emedan Folkmängden i Norrköping år omkring 8000 perfoner och den i Stockholm utom Militären omkring 72000, anfett den förra fåfom varande i alla meningar en Nionde del af den fenare, och under detta anfeende, för år 1795, okat h varje ftadsmanna Klafs med en Nionde del af hvarje motfvarande Klafs i Stockholm, hvarigenom den groffia afviknin- gen år rattad, och få litet fel qvar, att det kan åfidolattas. 3:0 År Folkmängden i Carlskrona icke heller till fina delar bekant; men fom den aldrig varit uppgifven, icke i Folk-Klaflerne inräknad, kvarten 1780 eller 1795, f* * r f elet det* i8oo, £ful Åug. Sep t i59 , detfamma på bagge flållena , och gör i de an- ftållde jåmforelfcrna ingen rubbning. Till att fullkomna Tabellen P, fom icke har någon grundläggning ut ur N och O, har man for Carlskrona upptagit få många Gifta, fom fvara emot den dårftådes antagna Folkmängden. 4:0 Har mårkts, hvad de Gifte vidare an- går, att fomlige Tabell - Författare, emedan Formulårerne tillåta, att en och famma per- lo 11 kan upptagas under flere Titlar, inräknat ibland de Gifte i h varje Klafs flere Månner ån Qyinnor, förmodligen Enklingar, under den forcfiållning, att deffe voro Husbönder och hade haft Huflrur; men fom famma be- räkning icke fkedt af de fl åfl e , och utom dels rubbar jåmforelferne , få hafva de ofverforde Gifte blifvit i Tabellerne N och O utflutne, dock icke ibland Tjånflhjonen, emedan allt for ofta händer, att Mannen tjånar och Huflrun fitter inhyfes, hvilket åfven kan märkas af In hy fes Folk- Klaffen, dår flere Huflrur ån Månner finnas antecknade. Hvad vidare de bifogade Tabellernes in- nehåll beträffar, fkulle fynas ofverflodigt att dervid gor a några anmärkningar, då fjålfva Siffran talar; men fomlige Tal behofva likväl någon förklaring, emedan de vid forfla på- feendet annars kunna fororfaka forhaflade omdömen. Af fådan anledning fkulle man kunna finna icke endaft förvånande utan nåflan for- L 3 ikråc« %6o i8oö 3 gfuL Ang. Sept. fkråckande, att Bonderne lidit en formlnfk- ning af inemot igoco, Skärkarlar och Fifkare en ofver 2000, famt Bruks-Idkare en ofver 3000 perfoner på 15 år, då man vet for- viflb , att flere Tufen Hemman och Torp i ienare tider af ftubbe blifvit upptagne, inga Skärkarlar bortflyttat, inga Bruk flå ode el- ler blifvit nerlagde; men faken år den, att en fådan olikhet i Summorne kommer af olika omdommen hos Tabell - Forfattarne ; — grån- fen imelian Bönder och Torpare, Skärkarlar och Torpare, Bruks-Idkare, Patroner och Bargsmån år icke gifven. — - Mången anfer en Bonde på Attondedels Hemman och der- under, eller på mindre fkattlagde Hemman for Torpare, mången räknar Skärkarlar och Fi- Ckare, fom hafva litet jordbruk, for Torpare, mången bedragen afTitlen flyttar en befuttea Bruks-Idkare ibland Bårgsmån och med det- famma ibland det arbetande Bruksfolket, h var- igenom bemålte Klafler i den ena Tabellen blifva florre, i den andra mindre, håndelfe» fom lått fkonjes, når man betragtar de flarka tillökningar, fom de beflågtade Klaflerne be- kommit, nämligen, Nybyggarne en ofver siooo, Torpare en ofver 101000, och Bårgs- månnen en ofver 4000 perfoner. — Deflc Klafler hafva väl får fig f,elfva ganika fåg- jnefamt formerat fig, men ganfka mycket i Beräkningen på Slågtingarnes bekofinad. — 3N'og kan fågas h vad Bruken angår, att många af i$oo? oful. Åug. Sept. 161 af dem i fcnare tider kommit i Köpmans händer, fom icke viftas på ftållet, många blif- vit köpte af Bönder, fom icke heta Patroner, och följaktligen i Tabeil - Författarens tycke icke heller böra få namn af Bruks - läkare; men det fynes troligt, att dylika ombyten af Bruks-ågare blott på, 15 år icke varit lä anfeenligt många, och att fåledes minfkningen i Bruks-Idkare-Klaffen icke endaft kommer af det fkålet. Vid forfia påfeende fkulle det ock kunna gifva anledning till mindre fordelagtiga tan- kar om vår Handel, då man finner alla Han- dels-Klafferna , åfven Handels-Betjänterna ifrån 1780 till 1795 hafva forminfkat fig; men for- minlkningen år icke ftark, nåftan ftarkaft på Fr un timmer s-fi dan , hvilket icke år af någon vigt. Utomdefs lårer ingen domma Handelns tillftånd af några perfoner mer eller mindre i Handels - Klaffens ftorlek utan af Sjp-farten, och då Sjomanna-Klaffen 6fverfes> finner man den hafva okat fig ofver 4000 perfoner, Månnerne med ett antal af 1737, en påokning, fom till fitt hela icke utgör Barn, icke kun- nat fke, om icke flere fkepp blifvit utrufiade och Han delen tilltagit. — Det enda fom här- vid fkulle kunna förekomma befynnerligt, år, att Sjomånnernes antal i Stockholm aftagit, och i de ofriga Ståderne anfeenligen tilltagit; men förmodligen hafva Stockholms Köpman under ienare årens krig deltagit i de ofriga L 4 Städer- 1 62 iSoo y gfuL Ang. Sep t. Stådernes Handel och dår faft fina Sjöman; ty af Tabellen O finnes, att Grofshandels- Klaffen och andre Handlande i Stockholm* fom drifva Sjöfart, okat fig jåmte Handels- Betjånterne, men deremot forminfkat fig i de éfriga Staderna; Minut - Handlare åter hafva forhållit fig tvärtom, hvilkas fkepp fållan vandra längre ån innomlkårs och uti In- fjoarne. — Deffe torde hafva forminfkat fig i Stockholm af den anledning, att de 1780 varit flere ån de kunnat hafva fin utkomft. Vidare torde det ock fynas mindre for- delagtigt for Litteraturen, att de Studerande aftagit en Åttondedel; men deras beräkning år mycken ovifshet underkafiad; — de vidas omfom vid Lårovårken och hemma; befatta fig många med Privat Information och viftas ån hår ån dår, blifva derfére i Tabellerne olika antecknade, ofta månge förbigångne. — Nog kan mifstånkas, att Krigsbuliret 1788 lockat en hop af de då varande Studerande till Militären, i fynnerhet # fom man marker, att Officerare eller Militåre-Ambetsmanna-Klas- fen fått en vacker tillökning; men livad forna andra fidan kunnat hindra rekryteringen i de Studerandes ftålle år ovifst, antingen det va- rit briftande Medel, eller något efter tidernc låmpadt tånkefått, hvarigenom högen hos Ung- domen att genom fiudier gora fig fkicklige till mindre lönande Ämbeten kunnat fvalna. Den i8oo 7 £ful Ang. Sept. Den enda forminfkning fom kan vara något fmårtande, förekommer ibland Spinne- rierne på Landet och Fabrikorerne i Ståderne med deras arbetare, fom åro inräknade i den Klaffen, hvilkcn har namn af F or fv ars -Karlar. — Om man fkall uppgifva någon orfak till denna forminfkning, torde den härröra af fenare tiders forlufter, briftande betalningar och affåttningar; dock åro defTe KlafTer ånnu ofver dubbelt talrikare ån de voro 1760, och alla andra K la fler, fom befatta fig med Stads* manna - Näringar åro det vida mer, hvilket kan fes af de Anmärkningar Kongl. Acade- miens Ledamot Herr Ed v. Fr. Runeberg låtit infora i Handlingarne for år 1767, fid. 209, Ibland forminfkningar åter, fom man långe dnfkat och gora Staten mer gagn ån fkada, kunna de råknas, fom förekomma ibland Tjånft-hjonen af Mankönet i Ståderne, ibland Publike Värkens mindre Betjäning, famt dc Förnämes Kammar -tjänare, Lakåjer, Kuflkar, med fiere» I Stockholm har antalet af Arbets -Drån* gar och Pigor anfeenligen aftagit, och ehuru det i de ofriga Ståderna mycket okat fig, år dock vinften dar, i motfatts af forluften i Stockholm, endaft på Qyinno-fidan. — Högen hos Tjånfthjonen att flytta till Hufvudftaden tyckes fåledes hafva aftagit och att de hål- dre vilja foka fin lycka i Småftåderna, dår L J de 1 64 1800, gful Aug. Sep t. de tråffa goromål, fom icke få ftarkt fom i Hufvudftaden afvika ifrån deras vanliga på Landet; tråffa Åkerbruk, Gråfning, Hobårg- ning och Bofkapsikotfel, i affeende h varpå de icke kunna fågas vara for Landtbruket allde- les förlorade. Klagan ofver (kådan af Tjånfi- hjonens allt for flore invandring till Stådema bor fåledes icke ofver måttan höja fin roft; ty om det ock fkulle medgifvas, det hogfta fom kan hånda, att Stockholm, fom inne- håller omkring fjärdedelen af alla Stadernas Folkmängd, fått i (in proportion påokning af Tjånfthjon ifrån Landet, det vill fåga, af 143 Drängar och 689 Pigor på 15 år, få har Landet årligen i affeende på alla Staderna förlorat 115 Drängar och 230 Pigor, eller hvart Lån, fom innehåller omkring 100000 Månnifkjor, har förlorat 2 Drängar och 8 Pigor, en forluft, fom i fall den ock vore vårklig, ibland få mänge perfoner icke gårna kan mårkas, åtminftone icke bor gifva an- ledning till en bitter Klagan. Antalet af de Fornåmes UppafTare, af La- kåjer, Kufkar, m. fl. har i allmänhet förmin- fkat fig ofver en fjärdedel, cch hvad Man- könet angår, omkring en tredjedel ifrån 1780 till 1795. Det fenare året voro defTe Up- pafTare med fina Söner under 10 år 4405 perfoner; äfdragas gåffarne, fom ingen tjånft kunna göra och i affeende på de glefare Gif- termålen i Klaffen kunna utgöra en fumtcdel i8oo, $ul. Ang. Sept. 165 af Mankönet, eller omkring ggo fiycken , återftå 3524 perfoner till uppafsning. Men de Förnäme eller rättare att tala de Förmögnare, fom behofva betjäning, utgöra omkring 1 5000 gifte Mån, 2000 Enklingar, 40CO Enkor och 2000 ogifte Karlar af Adel, Pråfler, Civile och Militäre Ämbetsmän, Bruks-Patroner, båt* tre Handlande, och Fabrikörer, utgöra till* fammans omkring 23000 perfoner, och måfte fåledes, Fruarne och Barnen oberäknade, åt- nöja (ig fju flycken med en Betjänt Icke kan få liten betjäning kallas ofverilodig, icke hel- ler tyckas de Fornåme bora mifstånkas, att for fin beqvåmlighet tillfkapa Lättingar och. draga arbetare ifrån Landt-bruket, når de på 15 år minfkat fin betjäning, livad Mankönet angår, till en tredjedel; icke heller lårer kun- na fagas, att de omnämnde 3524 Uppafiarc tagas årligen ifrån Plogen; ty fiorfia delen af dem tjäna få godt fom hela fin Lifstid; någre blifva väl befordrade till Fogdar, Vaktmåfiare, Klockare och dylika Syflor, men de åra> ganfka få, hogfl 200:de om året, och rekryte- ringen i deras fiålle Iker meråndels af de om- nämnde 880 gåfTarne ,, åfVen af Fogdars, Kloc- kares, m. fl. ofta af ringare Borgares Söner, fom till groft arbete åro oduglige. Minfie delen tages utur Bonde-hopen, få liten del att den icke år anmärkningsvärd. Af Stads-Boer hämtas vifst icke många Bonde-gåflar ifrån Landet till Lakåjer; iker fådant, år det af dc högre 1 66 i8oo, £ful. Aug. Sept. högre Herrfkaperne, fom hafvaLandtegendomar; men deras allt mer och mer (tigande omtanke for Landtbruket, lårer icke ofta tillåta dem att for fin uppafsning minfka antalet af fina arbetare. Civile Åmbetsmån och Pråfier på Ilandet gåra det ån mindre; Ämbetsman af Militären gåra det icke heller, emedan de nu for tiden meråndels taga Soldater till fina Uppafiare, hvilke i dubbelt affeende alltid blifva dem mer tillgifne ån en främmande Betjänt. — Nog torde icke utan fikål kunna fågas, att uti den arbetande Tjånfthjons-Klas- fen Drängar åro inräknade, fom icke åro af flört annan beskaffenhet ån Lakåjer, emedan de tjåna Husbönder, hos hvilka de litet eller intet hafva att fyfsla, men efter allt utfeende gifvas fådane Drängar icke fardeles många-, ty tiderne och omtanken hafva yppat fkål både till befparingar och indragningar, ofta till den grad, att Hushåll, fom förut åtmin- flone haft en Betjänt, nu hafva alldeles ingen, utan leja en främmande till uppafsning, då de hos fig hafva Sällfkap. Om ofverflod af Betjäning någorflades kunde träffas, fkulle det fynas möjligt ibland Vaktmåfiare, Kammardrångar , Klackare, Kyr- kovaktare, m. fl. fom gå de publike Varken, Kyrklige och Verldslige tillhanda; ty for- minfkningen oagtad, utgöra de ännu en an- feenlig fikara, ofver icooo af Mankönet och omkring uooo af Qyinkonet; men når man be~ *8oo, ^ul. Aug. Sept. 167 befinnar att Kyrkorna i Riket åro 2663, iom hafva hvar fin Klockare och Kyrkovaktare, hvilke icke gårna åro ogifte, icke garna utan flere Barn, få afgå for denna råkning med gåffarne omkring 7000 af Mankönet, och återftå endaft 3000, eller om deras gåffar om- kring 750 fiycken afdragas, 2250 perfoner till uppafsning for Kongl. Collegier, Magiflrater, Rätter, Confiflorier, LandsCanzlier och Con- tor, Dire&ioner, Commiffioner, Pånningvårk, Adminiftrationer, Barmhårtighetsvårk och Såll- fkaper, Betjåning, fom vål år ganika tillräck- lig, men når allt ofverråknas, icke blifver mycket ofverflodig, Klaffer, fom hållit fig nåflan vid famma florlek ifrån den ena tiden till den andra, åro Pråfter, Lärare och Civile Åmbetsmån, hvil- kas alltid famma flållning och vilkor icke heller någon fårdeles ändring kunna med* gifva* Af dem åter fom förökat fig, har Rid- derfkapet och Adelen till fin mångd, fådaa den var 1780, vunnit på 15 år en tillväxt af - - - * - - » Handtvårkarne i flåderna, omkring - * T * 5 Deras Gefåller - - - - - i Sjomånnnen - * * § Inhyfes Folket i Ståderna » - - tt Pigorna i Ståderna -< x x ? Nybyggarne - ' - - . £ Torpaxc In- x6g tgw, £ful Aug. Sep?. Inhyfes Arbetarne på Landet Inhyfes Gamle dårflådes - ~~~ Tjånfthjonen på Landet Bonderne, Torparne, Nybyggarne, In- hyfes Arbetsföre och Tjånflhjonen tillfammans - Militäre Ämbetsmannen, måft af Mankönet ~ Magiftrats-perfonerne, måft Barn - Konftnårerne - J Soldaterne - - - Bruksfolket - - - xV Privates båttre Betjäning, Infpedlorer, Kamererare, Dire&orer, m. fl. måft Barn, omkring - £ Skogvaktare, Jagare, m. fl. Saltpeter- fjudare, Sågare, Mölnare, Kolare, Trågårdsmåftare, m. fl. måft Barn - J Handtvårkare på Landet, måfl Barn - | Fattighushjon J Folkhopen åter i hela Riket har under de omnämnde 15 åren okat flg am- : kring * - Således hafva de flåfte af de föregående Klaflerne okat fig i ftarkare mått, ån Folk- mängden i Allmänhet, Inhyfes Hjonen i Stå- derne och på Landet måfl, dårnåfl Torpare t få Sjomånner, Ofhcerare, Konftnårer, Molnare och Trågårdsmåflare m. fl. lamt Handtvårkare på Landet; minfla förökningen åter hafva Handtvårkarne i Ståderne vunnit Af *8oo, £f til Ang. Sept. 169 Af fådana tillökningar fes 1:0 att Ståder- nes måfta befolkning ifrån Landet fker af Inhyfes Hjon, af fattiga Familjer, fom inflytta i hopp em båttre utkomft, och i anfeende till fin orklåshet icke gora någon fårdeles faknad for Landtbruket; for ofrigt förvandlas icke garna andre till Inhyfeshjon i Staderna ån Soldat-Enkor, afikedade Krigsman, och af fig komne Borgare, hvilka icke oka antalet utan endaft fylla de afgåendes rum. 2:0 Att Kri- get tillfkapat många Officerare både tjånft- gorande och affkedade. 3:0 Att Konflnårerne funnit ett Tidhvarf for fig under Framlidne Konungens Regering. Men vid Handtvårkarnes fiarka tillväxt på Landet bor anmärkas lika fom förut, att den kommer af Tabell-Forfattarnes olika be* rakning 1795 emot 1780; ty då en och famma perfon får infattas på flera fiållen allt efter fom han befattar fig med flera Näringar t ehuru icke mer ån en enda utgör den huf* vudfakligafie, få händer, att en Bonde ellec Torpare, fom gor en Vagn eller något Smide åt andra, blifver af den ena anfedd for Handt- vårkare men icke af den andra. — Nog kan hafva håndt, att månge Poifesfionater och Socknar, fom for fina behof inga Handtvår» fcare förut ågt, hafva i fenare tider fådana anfkafFat; men defle nye kunna dock icke gora få flor tillväxt, fom Tabellen N inne- håller, utan den hårrör af hvad anförde år. Att ila i8oo, £ful. Ang. Sept. Att Torpare, Nybyggare, eller med ett ord de 5 fornåmfic Närande KlafTerne till— iammans okat fig ofver den proportion, fom Folkökningen i allmänhet följer, lårer icke utan fårdeles uppmårkfamhet och fågnad an- märkas. Om man af denna anledning vill efterfe, huru de Närande eller Fodobringande Lem- mar ne i Riket förhålla fig till de ofriga, få blifver for 1795 räkningen följande: . Bonderne utgöra tiilfammans Man- kon och Qyinkon - - 1,25250? Nybyggarne - 46220 Torparne ~ 3 37036 Inhyfes Arbetsföre på Landet ° 233094 Tjånfthjonen - 388019 Skårkarlarne och Fifkarne - - 1 7286 Soldater och Båtsman, fom hafVa Jordbruk omkring - ~ IOOO0O Jordbrukande Stadsboer, omkring icoooö Summa 2,474162 Om nu Barnen under 10 år, fom intet gagn kunna göra afdragas, det vill fåga en fjärdedel af Summan, återftå kraftige Närande Lemmar ~ 1,855622 Hvilke dragne ifrån Folkhopen i Riket, fom 1795 var « - 3,04373f återftå Tårande Lemmar - - 1,188109 hvilka i runda Tal förhålla fig till' de Fodo- bringande, forn 2 till 3, cn proportion, fom år *8oo, £fuL^dug. Sept. tfö år fortråfFelig, och alldeles bor qvåfva den klagan att vare arbetare åro knapt | af Folk- hopen. En få liten proportion eller § af Nä- rande emot Tårande år icke möjlig i Naturen. En kan foda fig och tvånne till, men kan icke gora det utan i ftorfta armod. — ■ Man må i detta affeende icke anföra exempel' af Familjer, fom hafva många Barn;- — de hafva i odlade tillfråndet lika få många utvågar att foda dem, ån genom fortjånft hos.de Rike, ån genom underlVd af Barmhårtigheten, ån på det fåt- tet, alt de åldre ofver 10 år, antingen ut- flytta eller begynna bidraga till underhållet; men om alle fullvuxne voro gifte, alle gifte hade många Barn , då bragte Fattigdomen och noden, likfom i vilda tillftåndet, Barnens antal nåiian till jämlikhet med dem, fom kunde framfkaffa födan. Af ladan -orfak går Foik^ ökningen långfamt i vilda tillGåndet, men ibland odlade Folkflag går den fort, juO: i an- ledning af odlingens fomåmfla frukter Barm- hårtigheten och Hjålpfamheten. Når den barn- lofe fållar fig till dem fom Barn åga, under- flöder dem med fm välmenta hjålp kan det 3:dje, 4:de, 5:te ja flere.Barn frambårgas; men Naturen kan derfore alldrig ofvertråffa ; ' fig eller iå tiMålla att en enda kan frambringa foda åt flere. En Mor år ikapad att foda 2:ne och detta år Naturens Lag; men hon gor det dock icke långe utan mannens eller någon annans bitråde. — 1 Sverige, dår man nu K. K A. Handl. llL Qv. M finner 172 ?8oo 3 gfuh Jug. Sept, finner 3:ne kunna frambringa foda åt 2:11c andra Vånner, Barn eller Värkande Månni- fkjor, år fåledes tillftåndet i det hela falk eller få onfkligt det kan blifva, och Fäderneslan- det att gratulera ofver Indufiriens klagan att tillgången på arbetarnc år for knapp; den be- vifer hos Nationen en fortråffelig ifver att årnå vålflåndet, och att den for detta ändamål an- vänder alla Medel, Odlingar, Nybyggen, alla lofliga utvägar fom kunna påfinnas och ut- rymmet medgifva. Hvad Giftermålen angår, få träffas å ena fidan, att ibland 27 perfoner 10 åro gifte, och å den andra, att giftermålen ifrån den ena tiden till den andra nåftan uti alla Klas- fer minfkat lig, då man vill underfoka deras antal uti en gifven eller lika flor Folkhop; men detta fenare bor icke tagas for något elakt tecken utan for ett bevis att Folköknin- gen går med ftarka fleg. — Når Barnen okas i en Familj blifver Foråldrarnes proportion till Familjens antal allt mindre och mindre, och på famma fått förhåller det fig i hela Riket. Att Tjånflhjonen finnas hafva gift fig i ftorre proportion emot fin myckenhet ån förut fkedt, tyckes bevifa florrc utfigter for dem , att fram- deles kunna blifva fina egna. HENR. NIC ÄNDER. Litt. Litt v N> Folk-Klases Storlek. Adelsmän - - • Pråfter Lärare vid Läroverken - - - - Grofforer Minut- Handlare ------ Andre Handlande Fabrikörer Handtverkare ■ Gelallgr Lårgåffar -------- Handels- och Fabriks-Beijenter - Sjöman - -- -- -- - Förfvars- Karlar, Fabriks- Arbetare Inhyfes arbetsfordt Folk - - - Tjenfthjon i Städerna - - - - Spinneri -Idkare pä Landet - - - Bönder - Åboer pl Nybyggen Torpare --------- Inhyfes arbetsfordt Folk pä Landet Tjenfthjon på Landet - - - - De 5 näft föreg. Arbet. Klaff, tilfam. Inhyles Gamle - Civile Ämbetsmän - - - - - Militäre Ämbetsmän Magifbrats - Perfoner och Betjening Konflnärer - Studerande - Publike Staters mindre Betjäning - Under-Officerare , Soldater , Båtsmän Bruks -Idkare Bruks och Bärgsmän - - Privates båttre Betjäning - Privates Lakåjer, Jungfrur - Skogvaktare, Saltpeterfjudare Handtverkare på Landet Fflkare och Skärkarlar - • Vanforde, Oduglige - - - Bräcklige något Duglige - Fattighus Hjon - - - . Fångar ....... 1780. Gi fte. Euklingaroc! Enkor. Ogifte ofver 15 år. Barn under 15 år. Summa. Hela S:man. Mank. Qvink. 174* Mank Qvink. Mank. Qvink. Mank. Qvink. Mank. Qvink. 1746 ) 22f 5 74: 1584 t 169S ~7564 lSifc 611S 5701 10820 2789 278' ) 22 5 l lgf I90f ) 217£ 2614 2652 7534 8802 16336 296 29( 5 3 ( 3 82 274 14f 226 185 835 710 1545 235 23 3 2( 5 6) 14? 144 213 213 622 653 1275 1489 148S ) 14' r .414 71f w 1226 1528 3577 4271 7348 2043 2042 I6é 5ic 76£ 914 1658 ^ 769 4637 5236 2373 764 76^ 9S 187 321 403 690 70c 1870 2054 3924 7058 703f 50£ 1414 1768 2322 5229 00«O 14543 16137 30630 1 O-P. 185£ 182 497 4831 270 1133 12l( 8032 3319 11351 24 2: 5 5764 2 1508 7296 33 7334 293 293 29 81 2573 147 537 3232 701 3933 3586 3386 300 1296 1689 1121 2253 259C 7628 8393 16021 5910 5910 515 1471 1431 1279 3643 3895 11549 12555 24104 1333 1488 163 1007 479 1303 1143 1541 3173 5639 3812 781 877 93 524 9348 22569 1070 1682 11292 25652 36944 744 55 470 187 628 503 867 1509 2933 4497 256165 256165 8626 16025 132767 134056 235261 O '2436 632814 633632 1271496 5600 5600 200 386 1769 1869 4796 4356 12365 12681- 25046 56646 56646 1778 3970 13634 14042 43722 15345 115730 - 120003 235783 52250 32325 3579 19710 5344 9932 21520 1847 62693 83364 146557 10950 10811 630 2092 121649 137109 30938 1668 164167 181630 345847 361611 ; 61547 14813 42133 27S153 297053 336237 336132 937319 1036910 2024729 20559 20837 9501 28268 1335 1988 1474 1728 32349 52321 85670 3165 3165 290 613 2089 1693 2434 2608 7973 8034 16062 849 849 116 211 1055 396 703 750 2723 3206 4929 911 911 136 255 443 521 656 721 2146 2403 4554 122 122 12 24 101 62 105 104 340 312 652 40 40 6 7 4025 56 4037 54 8103 15L 8259 5196 5196 292 835 1730 1670 3495 3792 10713 11543 22256 40795 0795 1028 3537 11861 4560 29276 3 3530 82960 79322 162282 4046 1046 181 343 2592 2452 3646 3353 10463 10699 21162 9640 3640 441 1976 4132 3320 7680 7662 21943 22598 44541 1471 1471 136 192 1363 529 1095 1132 4065 3324 / ooy 2127 2127 123 330 2977 4433 1577 1673 6804 8613 15417 8692 5692 365 577 3435 2382 5961 6221 13453 17372 36325 9505 3505 368 530 4347 1773 6998 3326 21218 18634 39832 4610 I610 240 416 1323 1870 3108 2817 9736 9713 19499 5687 5620 2766 7877 2927 43U 1018 969 12398 13777 3U75 8417 «5S 2662 8700 2234 3302 1298 U37 14661 21174 35335 1525 1714 1147 5933 859 2117 472 430 .4005 10194 14199 110 45 Ö 36 182 243 25 36 320 365 691 1795- Summorna fkillnad. De Giftes förhåll, till Folkhopen. 1780- . 1 '79i- I7S0- 100:309 100=309 100 100-.292| 100:306 100 100:261 100:265 1 100 De Giftes fSrh. i lika flor Folkh '271 1 '29i 'S63l '252 '281 '263 253 '255 21? '221 32S '291 96 io4 io6 ioi 99 110 då. i Litt. O. Visfe Folk-Klas fers Storlek i Stockholm Åren 1785 ®# 17*5- Groflörer - - - Minut- Handlare - Andre Handlande Fabrikörer - - - Handtverkare - - Gefäller - - - Largäflar- - - - Handels -Betjänter Sjöman - Forfvars- Karlar ■ Inhyfes Hjon- ■ Tjånft-Hjon - • Summornas fkillnad. Skilln. Summa. 1759 9141 67c>| ~69 ~83 152 217 447 — 664 1519 335| 446 351 1156 5 _ 60 — 65 5124 205 38 — 244 7128 219 '74 - 145 2091 770 3 — 778 1714 87 187 274 3095 673 517 — 1190 6207 1492 1430 j — 2972 279! 984 1151 2135 68c 96' t\ 1655 Wma Folk-Klaffa Scoriek i de » fr i g a Ife «** ^ ^ Grofförer - - Minut -Handlare Andre Handlande Fabrikörer - - - Handtvärkare - - Geilller - - - Largåffai - - - Handels - Betjänter Sjöman - - - Forfvars - Karlar - Inhyfes Hjon - - Tjanö-Hjon - - 137 1169 1904 504 5942 503 19 127 2543 3729 1363 326 1371 11691 1904 504 5942 505 19. 127 2543 3729 1465 422 Ar 1780. 9 14 1 230 88 81 146 1451 330 377 757 961 96 111 553 664 939 1209 2327 3222 6049 1195 1195 149 53 455 715 856 1540 1662 4303 4877 9135 1573 1578 94 243 238 535 497 1340 1383 2723 ) 274 530 951 1350 1371 4353 4544 12005 15503 25313 6135 6135 54 54 2703 65 348 363 3593 935 4573 937 937 ! 3495 2 942 7 4456 30 4436 43 43 9 I 20 1320 94 203 83 2164 329 2493 57 57 147 646 1215 893 1742 1997 5652 6034 11736 5677 3677 243 722 773 82g 2364 2536 7109 7316 14925 3696 5696 151 96c 477 1302 1127 1295 3123 5031 8154 227C 2350 25 30- t 604G 1 13S9£ 73C 122? 7i3c 15344 2272' 56c 1 560 Ar 1795- 13 62 61 90 104I '303 531 '622 972 143 426 775 913 1333 '23 65 123 114 233 466 ' 1231 4541 2030 4887 97 '303 3232 163 544 3340 — 6 1067 16 33 1594 53 231 263 1334 1630 1231 '2490 97 88< )| 317 36o 2399 222 143 1- 56E 1568 i393 93 358l 609S 1S95E 1002 112 1 1067 1522 234 5362 439 6 112 2729 2749 2163 1430 2852 3339 653 13079 4360 495 1947' 3062 7009 4964 7752 237 3192 4439 637 14353 1794 60 260 3971 8194 7517 13303 55b 6044 '8273 1345 27937 6654 5015 2207 17033 15203 12481 26055 111 25 479 632 10741 1267 499 1 217 2410 100 1841 572 — 201 5 — 907 — 1373 2624 2076 529 j - 236 ■W 5297 273 4327 5331 90 2o 438 696 1550 309 30 378 2759 o Litt P. De Giftes Proportion til Folkhopen Åren 1780 och 1795. Gifte Gifte De Giftes De Giftes Par Par Skillnad. Proportion til Proportion i lika fior i78o. 1795- Folkhopen. Folkmängd. , 1780. | I79?j__ 1780. 179?- Upfala Stift 44524 46300 1976 100:262 100:265 100 99 Stockholms Stad 12585 11699 — 886 100:301 100:321 100 94 Strängnäs Stift - 31602 32452 850 100:257 100:265 100 97 Linköpings 40420 42260 1840 Nt 00:266 100:272 100 93 Wexio - 31203 32392 1183 100:260 100:265 100 98 Calmar - 13477 14024 547" 100:267 100:271 100 93 Gottian d 5994 6335 341 100:248 100:235 100 105 Carlskrona Stad 2090 Q300 210 100:300 100:300 100 100 Lunds Stift 47036 52242 5206 100:284 100:237 100 99 Göteborgs 39441 40933 1542 100:273 100:236 100 97 Skara - - 33773 35259 1486 100:266 100:271 100 93 Carlftads - 27633 31001 3368 100:288 100:286 100 101 Våfterås - 37272 39303 2031 100:266 100:269 100 99 Hemöfands 23368 27167 3799 100:273 100:274 100 101 Åbo - - 70943 8OI65 9222 100:283 100:238 100 100 Borgo 45750 53692 7942 100:231 100:280 100 100 Hela Riket 506915 547573 40657 100:274 100:277 100 99 / igoQ, $uL Jug. SepU 173 68. God röd Kina. Fortfdttning af den i föregående tvanne Qyartakp införda Afhandlingen af JOHAN P. WSSTRING. J3^nna var af den forfla goda roda Kinan, ioai nu redan var nog gammal, få at der* troligen hade forloradt något af fin kraft. Kall infuOon i vatten grumlas dåraf med limfolution , men fåtter ej betydeligt bottenfålle. Med jårnfalt fvartnar den mera ån den grofva roda, och drar åt rodt eller violette. Med kalkvatten blir den mycket rod. Dåraf up- lofes inimot 12 gran. Infufionen blef mycket klar, likfom af Kungs Kinan, hviiken den kommer nåra. Den innehåller i pulver ock- få mycken flbra corticalis, fom liknar den i Kungs Kinan. Den reagerar ock något for fri fyra. 69. Med Prof - Spiritus utdrages defs kraft ganfka mycket, då den ger mycket fållriing med limfolution. M 2 7o, 174 *8oo % £ful. Aug. Sep t. 70. Infunderas den i åttika och vatten, få blir den ockfå mycket kraftig, och limfolution faller mycket, fom hårdnar. Anm. Denna Kina har nu på några år icke funnits i Sverige: och den fom fednarc åren kommit från Spanien, år mycket fvag. 71. Grof röd Kina. Denna år efter alla jåmnforelfer den fåm- fla af alla. Åtfkilliga af våra inhemfka bar- kar ofvergå denna vida, hvaraf en och an- nan torde tåfla med båttre Kina flag. Barken aCSaJix pentandra år både beflk och har mera fpånkraft, ån den vanliga Peruvianfka. Den har ock derfore gordt gagn, dår den Arne- ricanfka flagit felt. Ja: vår allmånna Pihl, Salix fragitis , har mera vårkningskraft, ån denna grofva roda. Det år dårföre medbor- gelighetens pligt , at varna allmänheten, at icke gora lig koftnad for en få oduglig vara./) Kall /) Denna grofva roda bark, fom viiTerligen ej duger i medicine, kan troligen med fordel nyttjas til fårg, ty den ger en vacker rod färg, då den pra&cipiteras med kalkvatten. Den blir ånnu vackrare, om barken förut rif- ves med magnefia ufla och fedan lofes och fållas. *8oo, £ful Aug. Sept. 175 Kall vatten infufion , fom låfer knappaft 8 gran, har ingen vårkningskraft, och om år- kel ig befka. Den fvartnar foga for jårnfaltet, och drager åt violette. Med kalkvattnet blir den mindre rod, ån den förra. 72. : . Med kokvarmt vatten utdrogs ej eller nå- gon fpånkraft. 75- Med Proffpiritus gaf den helt litet fållning for limfolution. 74- Med Spir. iEther. vitr. utdrogs icke fpån- kraften. 75- Med Rhenikt vin infunderad grumlas den något, och fåller litet med limuplosningen. 76. Men rodt Portvin utdrog mycken fpån- kraft, hvadan infufionen grumlades, och prae- cipiterade mycket, fom blef hårdt. Anm. Detta bor dock icke forleda til den tankan , at någon fpånkraft ligger förborgad i denna Kina; ty Portvin innehåller något, fom liknär fpånkraften hos Kina. Vanligen fås detta vin icke ågta. Det måfta år forfalfkadt, hvadan det ockfå fällan drickes lika på något flålle. Et litet flålle, Porto Porte, kan ej råcka til, for den förfärliga confumtionen dåraf ofver hela Europa. Då det, fom for- M 3 falfkadt, 176 igoöj £ful. Äng. Sept. falfkadt, har denna ftyrkande egehfkapérj, tor» de dock defs rnåtteliga bruk vara for raårigf ganfka hålföfamt. Dr. Leuke tror Portvin vara förfallikadt af Cider med Spiritus. alun och coccionelie./}.) 77- Cinchona brafäienfis. Då jag låt pulverifera 10 qvintin af denna, blef endaft § qvintin remanens, foni hade fo- ga fibra corticalis, h vilken var nog trubbig, och mindre genomfkinlie. Pulvret år mera rödbrunt ån Kungs Kina. Har ingen Kina lukt; men val en egen, fom ej år behagelig. Infufion med kallt vatten fraggades mer ån alla andra under omfkakningen , och fcck flrax en mörkbrun färg. Efter et dygn var den mörkbrun och tjock. Smakade högeligen befk, dock ej få äcklig, fom Floribunda. Den hade en egen oangenäm lukt. Med li in- föll] tion h varken den grumlades eller fällde något. Kalkvatten ändrade ej fårgen. jårn- falt görde den fvartbrun. Med lacmus pap- per /j) Leuke's Fraclical Esfcy on difeafes of the Vifeefau p«g6. Troligen år dåruti ingen alun; ty den hindrar limiblutions reaöion ; men kan t annat flipticum. Vanligt rodt vin, ehfcrti ijsis värkan vittnar om defs fliptifka in- gredienser, reagerar dock icke pä gluten ani- Qiale: É?ff ii var ken följes eller grumlas dårar. igoo, £ful. Aug. Sept. 177 per reagerade den intet for fri fyra. Det torrkade pulvret hade forloradt 22 gran på drachman, fedan 6" afdragas, fom vanligen torrka in på famma flålle innom et dygn. Sålunda löfes denna måft af alla kånda flag 1 vatten. Anm. 1. Denna bark gifver ganfka myc- ket extrad; ty utaf 2 qvintin pulver feck jag et hälft qvintin extr. Äqvofum, hvarefter pulvret hade foga fmak. Extradet efter defla 2 qvintin, fom var evaporeradt i kakelugns nitfch til fladga af brun firup, fattes i kallare rum for at forfoka om det kunde fkjuta an chryflaller, fom Herr Comparetti fåger fig hafva fått. Men det lyckades ej. Dock var hela ytan, fedan det var intorrkadt til myc- ken hårdhet, öfverdragen med ftråliga och greniga uphojningar, likfom chryflallformiga. Jag uploflc det åter och fatte det på varmt ftålle ät torrka in , då det feck famma flråliga uphojningar; men inga andra chryflaller kun- de jag bekomma. Det af vattnet extraherade pulvret fattes med Proffpiritus; men gaf ganfka litet extrad, fom var mera tunt, och fom fvårligen ville torrka. Det Ikjot ej an andra chryflaller ån det förra. Det var åfven min- dre befkt ån det förra. Denna fednare infu- lion reagerade ej eller for någon fpånkraft. Båda extraderne uplofles ganfka fort i vatten och fullkomligt. Denna bark håller fålunda foga eller intet refinofum. Hr, Comparett: M 4 fccÉ \ 178 i8oo, Qjiil Ång. Sept. feck endad; en fcrupcl extract efter 2 qvintin pulver: och 2 fcrupler extr. Spir. efter et unce. Anm. 2. Herr Comparetti fager fig med denna bark hafva b c ta dt b Ide Tertianer och Qyartaner. Han har ej gifvit mer ån 5 gran i början pro dofi , hvar 3 timma. I vårt Climat botar den viflerligen ingen fråffa. Prof, Hufeland fåger, a t han botade der- med en qvartan; men den förvandlade fig til en qvctidian feber i fxållet. Se defs Journal 5 Eand. 4 ft. 78. Med Rhenfkt vin infunderad, grumlades den foga, och fatte intet bottenfålle med lim- fölution. 79. Med rodt Portvin infunderad grumlades den någöt af limfolution; men gaf intet bot- tenfålle. Anm. Denna Kina lofvar fålunda ej ftor nytta for Medicine. Den orfakar fvåra Bor- borygmi och oro i magen, då den tages 6f\ er vifTa gran pro dofi. 80. Ny bark, orätt upgifven for Brafilie-barh Då den pulveriferas blir en tionde del xemanens, fom innehåller nr c!' en fibra cor- tijcalis; ft>ai liknar något den ax Kungs Kinan. Pulvret i8oo, £ful Åug. Sept. Pulvret får mera rödbrun fårg ån dc andra, Det luktar något aromatiikt likfom af Per- fico: fmakar ej eller fårdeles hefk; men mera af Perfico. Kalk Infufum aqvofum fraggades mycket, då den fvalpades: feck flark rödbrun fårg, och bl ef ej klar. Den hade foga befka. Med jårnfalt h!ef den mycket fvartbrun. Lim- folution grumlade den något; men gaf ej får- deles fållning. 81. Med varmt vatten utdrages ej eller någon fårdeles befka, och ej eller någon mårkelig fp ån kraft. Anm. Vi kunna fålunda mycket vål um- bära denna, då vi kafva båttre Kina bark ur egna fkogar. 82. Afrkanfk bark. Denna bark tyckes mycket med fitt for- hållande komma ofverens med vanlig Peru- vianfk bark, och anledning år at tro denna vara vårkfammare in praxi medica, ån den vanliga Peruvianfka, fom kommer pulverife- rad från England. Bekräftar den fig ock lika med Clinifka forfök» blir det en flor vinft at håmta denna från Tunis , for vida båttre kop* Då den infunderas i kallt deftilleradt vat- ten ger den lika fårg, fom den Engcllka; men mera befka ån den vanliga. Med kalk- vatten får den rödbrun fårg. Jårnfaltct mork- M 5 nar i8o iSoo s £ful. Aug. Sept. nar den åt fvartgront, likfom den Peruvianfka. Med limfolution grumlas den, och fåller litet. Regerar litet for fri fyra. 83- Med varm infufion utdrages mera fpån- kraft, och åfven mera fvartåmne. Anm. i. Pulvret af denna bark får lika fårg, lukt och fmak med den fina Engelika Kinan. Månne denna fålunda användes til utblandning af den Peruvianfka*? Anm. 2. At med famma tilfatfer, fom til gula Kinan, jåmnfora alla defTa upråknade, hade blifvit for vidloftigt : och behofves icke, då man ifrån defTa med limfolution de for- nåmfta kan fluta til de ofriga med någorlunda fannolikhet. Anm. 3. Til de flåfta af alla upråknade forfoken, fom altid med nogafte granlagenhet blifvit gorda, har jag hvar gång fatt lika pro- portion gul Kina, for at altid kunna gora lika jåmnforelfe. Anm. 4. Såfom befynnerligt får jag til- lägga, at alla Kina flagen gifva en egen fårg med jårnlaltet: fålunda drager Kungs Kinan i blått, den Peruvianjka i grönt, den Röda i violette, Caribcea, Floribunda och Anguflifolia i brunt. Småfaker bora ej forgåtas; ty de kun- na gifva anledning til ftorre reflexioner. 84- i8o°> ffuk Aug. Septi 84. Syrgazctz värkan pä Gula Kinan. Uti en ailång flor flalka håldes en mycket fiark infufion af gul Kina i defijlieradt kallt vatten, och ifrån denna flafka leddes et krökt ror uti en mindre flafka , fom innehöll oxige- nerad kokfalts fyra: och blefvo båda flafkorna vål forluterade med flarkt lutum af livit flår- kelfe med farina Scrn. Lini. Med fakta vårma under den mindre flafkan ofverdrefs den oxi- gcnerade luffen, då infufion grumlades, och fatte omfider et rödbrunt bottenfålle. Oagtadt detta feck dock infufione» efteråt flarkare färg, renare Kina lukt och be/ka 9 fom icke var obehagelig. Den reagerade nu nåftan intet for fri fyra på lacmus papperet. a) Då limfolution dröps uti denna oxi- generade Kina infufion, upkom dåraf mycket bottenfålle: och det klara blef fvartgront med jårnfalt. b) Med Acid* Vitrioli tenue grumlades den af limfolution, och gaf mycket botten- fålle, fom blef geléeagtigt. c) Med Acid. Nitri forte, grumlades den mindre; men prascipitatet blef hårdare. d) Med Acid. falis forte blef förändringen lika med infufum i kallt vatten 0 Anm. I. Håraf fynes bevisligare, at oxi- gene eller fyre icke minfkar denna Kinans fpånkraft eller v&rkfamhct, fom Profeflbr Four- IQ t igoo, £ful. Aug. Sep t. Fourcroy funnit at den gor med Kina från Domingo. Den okar den mera; ty Kinan får ock dåraf mera fdrg , lukt och fmak. De för- ut anförda forfoken ofverensfiåmma härmed, och mina Clinifka forfok vittna ockfå hårom. Anm. 2. Mineral fyror, fom hålla Syre, til fin bafis, foritora ej eller denna fpånkraften. Anm. §. Om denna fannin^ kan hvar och en ofvertyga fig, fom låter en flark, vål fil- trerad infufion på Gul Kina flå i öppen luft några dagar, då den federmera (kall befinnas hafva tiltagit i ftyrka. 85- Praecipitatet af denna oxigenerade infufio- nen affkildes och torrkades, och vog ungefår 2 gran: var fmaklåft, och kunde ej löfas hvarken i deftilleradt vatten eller Spir. vini; men i varm Alcohol uplöfles det. Lixivium faponarium uplofte det ock fullkomligt. Det hade ingen kraft at reagera med limfolution. 86. Reften af denna oxigenerade infufion ut- fattes ån en gång for lika oxigenerande, då åfven något praecipiterades- Infufionen feck ånnu ftarkare fårg och åfven mera beflka. Den hade dock nu forloradt något af fin rea- gerande egenfkap med limfolution. Praecipita- tet liknade i alt det förra, och båda tilhopa lagde vågde vid pafs 5 gran. Denna infufion var fatt på 2 lod Kina med et qvarter de- ftilleradt *8oo<> £ful Ang. Sep t. 183 flilleradt vatten, och något förlorades under affilningen, fom faftnade på filtrum, gaf få- lunda ungefår 7 til 8 g ran prascipitat. Anm. Om oxigenerandet fkulle flrångt fortfåttas, med mycket ftark oxigenerad kok- faltfyra, få fkulle troligen alt hvad vårkfamt år fållas, och i det fallet har Hr. Fourckoy mycket rått. Men kokning och infufion i öppna kåril kunna aldrig få flarkt oxigenera, at man kan befara total forluft af Kinans vårkfamhet. I lindrig eller vanlig grad okar den; ty ofvanftående alla forfok gifva anled- ning at tro oxigene i en vifs proportion oka och utgöra fpånkraften i Kina. 87- Samma forfok omgordes for tredje gången, med lika flark infufion, och med lika utflag. Jag låt nu federmera famma infufion flå i et flört och vidt glas öppet for fölen i fenfrret flera dagar, och mårkte, fom var befynner- ligit, at infufionen dageligen tiltog i lukt, färg och [mak. Den reagerade ock federmera for mera fpånkraft, och med jårnfalt blef den fvartare. Anm. 1. Prof. Fotjrcroy har, fom fagdt år, anftålt fina forfok på Kina från Domingo, (troligen Floribunda eller Spinofa) och på rod Kina, hvilka båda jag icke funnit reagera får- deles for någon fpånkraft: på hvilka fålunda et flarkare oxigenerande fåkerligen efter defs fåkra 184 *8oo, £ful. Ang. Sep t. fåkra och lårorika förfok, fortager vårknings- kraften. Detta låter dock icke adplicera (ig på all Hågs Kina; ty Fourcboy tror Kinans vårknings-kraft ligga i det refino extra di va åmnet. Men lindring värkan eller adtradion a£ oxigene behofves; ty derigenom fålles nå- got refinofum, fora altid hindrar Spån-kraf- tens och garf-åmnets vårkfamhet. Anm. 2. Då nu oxigene fåller refina, må- fte Våte (Hydrogene) och Qyåfve (Azote) biifva mera fritt, hvaraf lukten okas: emedan deiTa båda fednare utgöra bafis til Alkali vo- latile. Syret (Oxigene) torde ock carbonifera något af gula Kinans extradiva delar, hvaraf fårgen blir flarkare: och fom mera refmofum upkömmer, fom omfider fålles, få okas ock gali-åple Saltet, (hvars bafis ej olikt efter Herr Guytons mening tyckes vara refina) fom troligen adtraherar mera hydrogene, h vadan fmaken blir befkare och fvårtan ftarkarc. Anm. 3. Pnecipitatet efter oxigenerade in- fufionen lofes icke, fom fagt år. Något Idfes dock af Spir. Redific. och ån mera af varm Alcohol : h vilka båda uplosningar gåfvo med Limfolutioa någon fällning. Defla innehollo ockfå något fvårt-åmne: och fålunda tyckes, fom man dåraf kunde Huta, at Hydrogene uti Spiritus kan förena fig med litet hartz (Refina) i uplosning och med en andel af Oxigene i fain.nan- fattningen formera det åmnet f fom utgår Spän- häften eller garf -ämnet? i8oo, £ftiL Aug. Sept. 185 88. Eleärifka kraften. Då en flark Kina-infufion uti et glas im- pregneras eller laddas med ele&riciteten, andrad den icke dåraf, utan okas litet mera til fin, kraft. Limfolution fålde rått mycket efteråt. Anm. Detta tyckes ock gifva ilyrka åt min mening om Spån-kraftens natur i föregå* ende anmärkning. 89. Inflarmnabel Luft. Stark infuiion efter et lod uti deflilleradt vatten, fom feck flå i fyra dygn, under flitig omfqvalpning , var nu klar fom gammalt Rhenikt vin, och högeligen belk: håldes utt cn af lång flafka med forluteradt krokigt ror, hvaruti indrefs inflammabel luft utur £:ne ox- blåfor, fom voro fylda dårmed, under flån- dig flitig omfkakning. Men jag måfte anmär- ka, at under det fom denna luften drefs utur jårn-filfpån medAcid. vitrioli dilutum, genom et långt krökt blåck-ror, fråflc det en gång få ofver ifrån Bouteillen, at något af vi- triol ångan måfte hafva följt med up genom röret, och åfven haft något uploft jårn med fig; ty blåfans hals blef något korrad, dock Utan at gå fonder; h vårföre detta forföket måfle omgåras, Icke defto mindre ville jag fe vårkan af detta på Kinan, fom under fqvalp- ningea 186 i g oo, tfiiL Aug. Sep t. ningen förlorade all fin klarhet, blef tjock , afkgrå opal -färgad, något dragande åt brunt. Denna infufion impraegnerades af den ftin- kande lukten, fom den bibehöll ofver dygnet. Den reagerade mycket for fri Syra. Med Limfolution fkedde ftrax ingen fällning, den grumlades endaft och feck nåftan Lavendel- färg. Med jårn-falt drog den åt grå-gront, och blef omfider fvart-gron. Efter et åy%n fatfe denna flinkande infufion et fvart botten- fålle til fyra liniers höjd; i et tåpt glas af två tums diameter. Infufionen hade nu ock tåm- meligen klarnadt och drog åt grå-gront. Den bibehöll långe fin elaka lukt och var högeli- gen belk. Med Limfolution blef den nu me- ra tjock och grumlig, och fatte et hårdt bot- tenfålle. Anm. Sedan våt gazet fått fålla en del af refinofum, fom förut var uplofi, eller ock kanfke omformeradt, kunde Limfolution ej forrån efter defs prascipitation vifa någon värkan. 90. Samma Får/Sk. Som föregående förfok mislyckades. om- gordes detfamma med fiorre granlagenhet och framgång. En fiark infnfion impregnerades af 2:ne fulla oxblåfor under omfqvalpning , hvaraf den nu ej grumlades, utan bibehöll fin ljusbruna klara fårg. Denna få impregnerade igoo, $ul åug. SepK iSi infufioh bibehöll fin lukt i 2:né dagar, ehuru flafkan flera gårigor öppnades. Vid forftå forfoketi fom gjordes flraxt ef- ter imprasgnation^ fålde Limfötutiöh > dock ej få ftarkt, och innehöll ej eller fa mycket IVårt- åmne. Men efter två dygn fållde mycket 9 och reagerade åfveh ilarkt for Svårt-åmhet Dageligeh bief denna infufioh ftarkäre i får» gen, och efter 14 dägär var den hallan oran- ge rod, med mera befka och ftråfhet åh förut Den grumlades hu både i 6ppet och tåpt kåril, och fatté et todt Sediment. Sedaii detta blifvit äflkildt var dock infufrÖneh lika ftark i fårgen * lika belk och VixM, och reage- rade lika både for Spån-kraft och Svårt-åmne; Öet finå röda praecipitäteit var fmäkiöft. I det kunde ej lo fås i deflillefädt vattéh; ftvite ket dock fyärfriadé- äf jårn-falt. Det fom Al« cohol uplofté fåldes äf Limföliitiön. Dettä forfok vifar fåliiridå ät Hydrögene bidrägér til Limfolutiöns reä&iöh. Anm. h Äer inflammabilis forftor fålundå Icke Spån-kräfteii , utan bidråger faft mera til Svårt-åmnét Anm. 2. Då vin-åttika blandas til denna hyclrögenerade infufion, få okas Spån-kraftefy Anm> 3. Befkämnet tyckes vara et får- fkilt åmne, fom éj utgofes af réfina, men vål kan förena fig därmed; ty Kinähs befka 6kä§ ledan både Oxigehe och Hydrogene fatt fålla iefs refinofum. Det utgores troligen äf tt fc e V. A. ÉaMl HL q u . U eget 183 1 8oo, £ful. Ang. Sep t. eget Syr-falt. efter fom de flåfta befka faker hafva fri Syra. Cort. Simarubas, fom år hö- geligen befkj har ingen Spån-kraft eller garf- åmne; ty den faller intet Limfolutionen. Den reagerar ej eller fardeles for gall-åple- faltet. Dels befka orfakas troligen af detta faltet fom i den grad retar meehanice til adftriclion. Anm. 4. Gluten vegetabile fålles ej af det åmnet, fom faller gluten animale. Sedan lim- met har fåldt Spån-kraften , få har den of van- flående klara infufion forloradt mycket af fm fmak och nåflan all fin fårg; men fvårtåmnet. okas: hvilket ock vifar, att gall-åple-faltet ej utgör Spån-kraften eller garf-åmnet. Oxigene i förening hårmed £befkåmnet) tyckes utgöra den femma. Anm. 5. Sedan Kina infufion får flå i öppna luften, okas defs lukt, af den adtra- herade oxigene: och en flark Kina lukt kom- mer nåra Syrgazets från kokfaltfyran: hvilket ock tjänar til bevis, på fpånkraftens upkomfl och tilokning af oxigene. Kinans flarka ad- trajftion til oxigene uplyfes ock af defs krafc at fortaga oxidernas eller metallifka gifternas verkan på månnifkans kropp, f) Herr Hum- boldts vackra forfofc, at medelfl Syrgazet upvåck$ Galvaniönen uti en dod del, fom efter et par timmar efter döden föiioradt den- famjna, åro märkvärdiga, och tjåna åfven til flyrka for denna Theorien. 91- t) Se Annaks de Chimie 1799. 28oo, $tål. Aug* Sep t t89 91* Kohlfyregazets (Luftfyrans) värkan p& Kina infufeom En flark infufion af gula Kinan i diftil!e« radt vatten, fom var vål afkyld i kalla luf- ten, forfattes, under jåixin omfqvalpning, med carbonate fyran, fom på vanliga fåttet drefs genom glasrör utur krita medelft utfpådd vi- triolfyra, då luften var vål kall. Infufioneri åndrades ej dåraf: den reagerade Arax lika flark for limfolution; men litet mindre for fvårtåmnet* Luftfyran har fålunda mindre adtra&ion til oxigene ån gallåple faltet : och den förra drifves af den fednare och kan ej förena fig därmed. Sedan denna med luftfyra impregnerade infufion fått fiå i tåpt flafka på bordet 3 veckor i fölen i et varmt rum , prascipiterades en myckenhet rodt pulver på botten $ men fjelfva infufionen var högeligen befk ån da til vidrighet, fom galla, och hade lukt och flark fårg. Den reagerade ånnu ftarkt for lim*- folution, och hade nu mera fvårtåmne, fedan luftfyran fått Ikilja fig därifrån. 92. Om Fibra CoriicaHs* Då barken af gula Kinan males och fik* tas, fås en myckenhet trådägtiga parti clar 9 N 9, fom, 190 iSöO) fful Aug. Sep t. fom åro iiiåft genomfkinliga , och likna fint fonderfkurit hvitt tagel. Om pulvret fiktas mycket fint, och barken år grofre, fås efter 20 fkålpund grofre bark 8 fkålpund pulver och 12 fkålpund fådan fibra. Den utgör få- lunda § af barken. Dylikt händer ej, då annan Kina males. Detta kallar Apothekaren liemanens* DefTa barkfibrer åro af en egen befynnerlig natur. De fynas uti fjelfva bar- ken ligga i perpendiculaira hvarf, fåfom trå- dar eller fenor af glåntfande genomfkinlighet. Med Dollond's forfloringsglas har jag fedt dem icke vara ihåliga; men vål mycket ojämna och knutiga, til fåfle for pulvret. Imellan dem formeras fina gångar, likfom ror, dar troligen den faften circulerar, fom depo- nerar Kina pulvret, och fom af luften dar oxigeneras. Då denna fibra gnuggas imellan fingrarne, fåfter den fig likfom fmå taggar i pori och i fkinnet och gor klåda, likfom fjunet af Dolichos pruriens. Den har myc- ket befvåradt mig, då jag handteradt pulvret imellan fingrarne, med Packning och klåda; hvarfore det ock år betånkeligt, at gifva få- dant pulver invårtes, fom håller mycken få- dan fibra! Denna fibra år mycket tung, fl at den i ofiktad målen Kina faller af fig fjelf til botten nederfl. Den faller ftrax til botten, då det ofiktade pulvret hålles i vatten. Den brinner med moda i eld: enfam brinner den ej, utan glödgar långe. Den ger ingen lukt ifrån i8oo, gful. Aug. Sept. fig under det famma. Den har ingen fmak, utom hvad den kan få af det pulvret, fom fitter faft dårpå. a) Då et qvintin af denna fibra corticalis infunderades i 2 unce Alcohol, och fattes i den varma kakelugns nitfchen, hvaråft den kokade i 5 timmar, och bibehols dar fedan i den aftagande vårmen et helt dygn, affilades det klara, fom hade helt liten befk fmak och reagerade foga for jårnfaltet. Tin&ura Mar tis gaf denfamma en fkon, klar, gron fårg, fom drog åt fvart, då vatten tilblandades. Alco- hol hade endaft löft 10 gran håraf: det måfht dåraf var formodeligen af det vidhängande Kina pulvret, fom ej kunde frånfkiljas. b) Acidum Nitri fumans, fom vanligen lofer Kinan til gélée, kunde på lång tid ej lofa något fårdeles dåraf. Ungefär lika fatta- des i vigten, fom efter den förra. Den blef endaft ljufare til fårgen dåraf. c) Acid. vitrioli forte angrep den alsintet: den blef endaft dåraf likfom litet fkrumpen; men dock lika half pellucide.. d) Lixivium Saponarium utdrager fårg* åmiaet dårutur;, men kan icke uplofa fjelfva fibra. e) Stark maceration och fomentation i flera veckor i vatten hade dårpå ingen vårkan. f) Uti Salive, i ftållet for magfaft, bibe« holts den på et ftålle af 27 gr. varma under 3 veckors tid, utan at åndras. MafTan blef endaft fur. N 3 g) Acid. "fgs* igöö, gful Aug. Sep t g) Acid, falis oxigenaL har ingen vårkan dårpå. h) Då § fkålpund dåraf refs långe med vatten i ftenmortel , och lämnades at flå långe i infullon, fom affilad evaporerades på por- celains tallrik i et varmt rum, gaf den et ivagt befkt extract, fom vog i fcrupler, och fom förmodeligen var af det vidhängande pulvret: det deliquefcerade i vårma. i) Rifves den med oflåckt kalk ger dem ingen Salmiacs lukt. k) Den lades i fårgadt rodt vatten i tanka, at om den vore ihålig, det då fkulle uptåckas, h vilket ej formårktes. 1) Den brinner ej i eld, utan ligger långe och glödgar til kohl, bibehåller lin form, och blir glåntfande. Den ger ingen rok, til bevis at den ej håller olja eller hartz. ni) Då | fkålpund calcinerades med ftark eld i digel, glödgade den i några timmar, och gaf blott 4 gran afka, fom var glåntfande. Defs Lixivium blef mjolkblandadt af Solutio terrae pond. falit. til bevis på litet vitriolfyra. Magnefia kunde ej fås dåraf; men val litet alkali. Denna bark t råd tyckes fålunda vara af en egen natur, fom förtjänar närmare och full* komligare underfokning ån den jag haft til- fålle och kunnat dårmed anflålla. Genom up- losning til gazform hvartil jag éj haft behöri- ga inftrumenter, torde mera kunfkap dårom vinnas. i8oo> £fuL Ang. Sep t. ig 3 vinnas. Troligt år, at denna tunga barktråd, fom år ouploslig, orfakar, at många må illa af Kina i pulver? Den officinela Kinan fom efter Herr Fourcroys förtråffeliga analyfe dårofver, håller f fom åro ovårkfamma, och fom tar denna i finare particlar , kan fålunda ej annVt ån fkada , då den „ gifves til få för- färlig dofis, fom vanligen fker. Denna bark- tråd innåftlar fig troligen i de minda kårilen, och i kortlarne, hvaraf retelfer upkomma med vårk, dit ock våtfkorna draga fig, hvaraf in- durationer, locala inflammationer, och dylika fvåra oordningar kunna upkomma, hvilka man tilforene tilfkrifvit Kinans adftringe/ande egenfkap, fom år obetydeiig hos den officinela. Jag måfte dock tilM, at jag under de många år, fom jag foreflkrifvit gul Kina i pulver, ej hordt någon klaga fig illamående dåraf. Gula Kinans beftändsdelar efter af bränning. Otta lod gul Kina i pulver lades i digel, at calcineras i öppen eld. Den började ilrax at brinna med mycken ljus-låga , och brann få nåftan en half timma. Därefter låg den och glödgade i i\ timma, i famma ftarka eld. Den gaf under afbrånningen ingen rök ifrån fig. Afkan famlades, fom var mörkgrå, och vog 16 gran. Derpå håldes i|- unce Alcohol och fattes i tåpt flafka på varmt fiålle ofver 3 N 4 dygn, i§4 X8oo* 0ul Ang. Sept. dygn^ hvarefter den affilades, och cvapprera- ^cs i kammarvårman til torrhet. Uti glafet |^tte Cg ifrån botten och Cdornc en grynig hinna , fom var helt tunn af refineuft utfeende, dock utan tecken til chryftaller. Denna hinna hade faltagtig fmak. Den uplöftes i deftille- 3radt vatten, och feek en gulbrun fårg, fom var nog befynnerligit: den låmnades fedan at flå for at fkjuta an chrydaller, fom dock ej Ikedde. Detta var troligen en calx falita. Eeflen af pulvret affkojldes, och fattes at torrka, hvarefter det yog inimot 14 gran. Sålunda var knapt mer ån et gran uploft af Alcohol. Få det torra pulvret håldes demlleradt vatten, och fattes på varmt flåile: efter et dygn af- filades det klara fom fattes på kallare ftålle for at chryftalliferas. Uti detta lutvatten blcf gurkmeyc. papper brunt m. m. Det var få- lunda af ajkalinifk natur. Det gaf omfider måft ftråliga och platta chry Haller, och var cLåribland tillika en los mafTa, likfom agg-, hyita , fom torrkade omfider i plattar. Detta falt innehöll inimot 3 gran Älk. fix. Reften gaf med Acid. vitr. tenue et bitterfalt, hvaraf jag fick vicl paf$ 5 gran Magnelia alba. Det öfriga var qlofligt, och måft jordagtigt åmne och vag vid pafs 6 gran, hvaraf en god del yar felenit. Anm. 1. Då fä litet refiduum af Kinan blifver efter calcination, år det ganika fvårt at åtskilja defs olika åmnen i blandningen, Prof. 1 8oo, $ul. Ang. $ep&, 195 Prof. Fourgroy fager fig ock hafva^ fått ganfka litet efter de 2 flag Kina fom han caU cinerade. Anm. ♦* Det forfta faltet innehöll formor deligen något hartzåmne, h vilket yifade fig vid uplosningen, clå Alkali bidrog til defs lös- ning i vatten. I deffa falter var troligen når got, fom utur Alcohol adtraherade kan hånda hydrogene, hvaraf detta hartzfwff (Principiunx refinofunf) då blef fammanfatt ? 95. Efter 6 lod Kina, fom åter ealeinerades i 3 timmar feck jag 14 gran afka, fom hade fkarp fmak. Denna afka elixiverades med 2 unce deftilleradt vatten. Det torrkade refir duum vog 10 gran, a) Med Solutio terrae pond. falita blef luten ftrax mjölkfärgad til bevis på vitriol fyrans närvaro. b) Acidum Saechari gorde flrax ingen fäll- ning; men efter några timmar blef vattnet blackigt, til bevis på kalkens nårvaro. c) Med Acid. Vitrioli dil. fkedde ingen fäll- ning på et dygn, - 96. Åter igen ealeinerades 6 lod ånnu långre, fom endaft gåfvo 7 gran, hvaraf forfoken for- hollo fig lika. 97. Luten efter båda blandades nu tilfammans., pch fattes at evaporera, och afkaa torrkades* N 5 Uppå sjf 1800 s gful. Aug, Sep t. U&på litet af afkan, fom togs farfkildt, for elixivation, håldes litet Acid. vitrioli dilut. men märktes ingen hvit rok: ej eller då vått papper holts dårcfver, efter Prof. Bergmans methode, til bevis at dår var litet eller intet kokfaltfyra. Luten gaf fcdan litet flråligt befkt falt, famt vid pafs 4 gran Alkali fix. 5 gran Magnefia alba och 6 gran kalk. Reften var gips och kanfke Kinans egna jordparticlar. Min infkrånkta och af vidloftig practique nog af brutna tid, famt briftande hjelp til dy- likt arbete både af laborant och tjånligit la- boratorium hindrade mig at mera forfka hår- utinnan. Anm. Både på torra och våta vågen finna vi anledning at tro Kinan innehålla ganfka litet faltparticlar , hvilka fålunda vifTerligen icke kunna tillkrifvas defs febermllande och ilyrkande egenfkaper. Uti gazarterne fjelfva och de andra defs extradiva åmnen i våra kroppar ligger formodeligen defs hela kraft och medicinfka värkan förborgad, 98- Om Gallåpk Saltet i Gula Kinan. Mycket år fkrifvit och fagt om Kinans ad- ftringerande egenfkap; men ingen har ånnii mig vetterligen redigt afikildt detta åmnet utur Kinan och précife fagt hvarutaf det fecflår. Prof fy$oo, $uL dug. Sept* 1 91 Prof. Fourcroy tror, likfom flera, at gallåple faltet enfamt utgör denna kraften, fom man vanligen kallar principium adftrin- gens. Han fåger dock, at han icke kunnat famla det eller fkilja det från Kinan. Han tror dårfore, at den finnes til ganika obety- delig del dåruti, och at den ej kan, utan från en florre maffa famlas dårutur. Efter mina fmå forfok, fom på intet fått kunna jämn föras med en få flor Chemifls fa- ls ra och lårorika forfok, får jag ock någon anledning at tro den icke finnas til fårdeles myckenhet dåruti, famt at detta falt år ganika fvårt at fkilja därifrån, då det i 30 gånger utvattnad Kina ånnu bibehåller lig, (fe for- foket 33) famt at det icke mycket enfamt bi- drager • til Kinans vårkningskraft. Vi veta ock, at gallåple faltet finnes i många vegetabilifka åmnen, fom det fkulle tyckas, til myckenhet, hvilka dock icke hafva riågon antifebrile eller flyrkande egenfkap. Troligen kommer det i fin renhet nåra til acetofelle fyran. For at foka gallåple fyran, det allmånt få kallade principium adflringens, anftåldes följande forfok: Uti en florre mortel triturerades 4 lod gul Kina i tvånne timmar, under det at fmånin- gom 6 unce deftilleradt vatten påhåldes, hvar- efter ånnu lika myket vatten togs, och alt- femmans fattes i en florre flaika i 18 grad varmt 193 i8oo, sful Aug. SepL varmt rum at flå 4 dygn i infuflon under flitig omfqvalpning. Det klara affilades, och dårtil blandades M mycket uploft blyfocker, til defs at ingen praecipitation marktes. Sedan detta praecipitatet fått fkilja fig och ftadgas, affilades det klara, och dårpå håides val di- luerad vitriol fyra m. m. farnt fattes fedan på varmt flålle. Sedan blyvitriolen fått fåtta fig, affilades det klara, och fattes at evaporera i et fiorre glas med bred botten. Ikring kan- terna på glafet anfkjoto chryftaller til figur af palmqviftar, med upåt gående ftrålar från Rachis, och några åfven folformiga: och på botten i glafet hade en fvart mafla fatt fig, fom liknade extrad. Schceles methode, fom mifslyckades for Prof. Fourcroy, anfåg jag mindre fåker for mig och denna Kina. Chryftallerna, voro ganfka fina och fmå, och kunde ej famlas; ty de deliqvefcerade, då de vidrördes. Detta falt var fålunda ej det råtta: men de folformiga anfåg jag vara det. Jag feck dock få litet, at jag ej kunde anflålla forfok med dem. Detta forfok gaf mig dock anledning at tro gallåple faltet vara van- ligen forenadt med något extra&ivt åmne, hvilket hår troligen var til en del affkildt i den fvarta maflan, fom vitriolfyran hade de- componeradt. Tilfållet at omgora detta fat- tades mig. Gall- i8oq, $ful Ang. Sept» iq§ Galfåple faltet år troligen ofveralt utfpridt och uploft i Kinan, och fålunda fvårt at där- ifrån ikilja; ty det har både adtradion til oxigene och til Kina: och tyckes oxigene vara et gemenfamt band. Den vegetabilifka fyran tyckes vara faturerad med hydrogene och i fin förening uptaga åmnet eller principium tit hartzet (refina.). (Se forfokét 94. anm. 2.) Man har i allmänhet tilfkrifvit gallåple fyran den adilringerande egenfkapen. Men många åmnen gifvas, fom hafva denna egenikapén, utan at hafva gallåple faltet: fåfom til exemp T Magnefia alha, Kalk, Alun, Cort. Simarubce, Vi" triolfyra, med flera mineral fyror: åfven qvit- tenfaft, hvilken ej fvårtar med jårnfalt. Gallåple faltet har troligen iiågot annat åmne med fig, hvilket jag förmodar vara in» flammabla luften, hvartil det här flark ad- tra&ion ; ty det fåller fvafvel ifrån fvafvél- lefvern: och ångan af hepar fulphuris, fom fåller jårnet fvart, tyckes ock bevifa dettiL Kalk , cauflique lut och refina häfvä flärk ad- tra&ion til gallåple fyran; hvarforé defla ock forftdra gallåple faltets mcdvårkan til garfc» åmnet eller fpånkfäften ,• hvilken den i for» ening med oxigene tyckes vinna, Gallåpk fyran år fvår at fkiija ifrån Kinan, fom fagt år; ty den innehålles icke i fritt tilftånd; h va- dan ock Kinans krympnings kraft icke år få betydande farlig, Det fvartä exträ&ivä åmnet, fom hår var dcxomponeradt pä botten i glafct, tvekes J 200 igoö, °ful Aug. Sept. tyckes troligen förut hafva varit i gallåple fyran upioft, och det år det, fom jag förmo- dar vara föreningen med inflammabla luften, h vilket bidrager til gallåple faltets fvårtande egenfkap. I fin renhet torde den komma nåra ace- tofelle fyran; h vadan ock Schcele medelft Acid. Nitri förvandlade den til Sockerfyra. Troligen berofvar Oxigene uti Acidum Nitri gallåple fyran fit hydrogene,^) h varefter den går til fm primitiva natur, likfom de flålla vegetabilifka fyror, h vilka troligen kunna för- vandlas til fockerfyra. Och i fin renhet år detta faltet troligen berofvadt den egenfkapen at fvårta jårnfalter och andra åmnen; ty det fvårtar. eljes åfven fjelfva gluten animale.^/) Den lofer de flåftc metaller, fom få volatife- ras dåraf at de kunna flyta på vatten, til och med jårn och guld, hvilket vifar defs gaznatur. Sålunda fordras fiorfla forfigtighet, då Kina extrad beredes , at icke bly och koppar få uplofas, at den fjuke får mera forgift ån läkedom. (Se W:o 51 Anm.) Denna to) Måft alla orter och tråd, fom växa i vatten, hyfa fvartåmnet, fafom t. ex. TrifoL Aqvat 9 Nymphcea, alla Irider, Phellandrium , Gen ta 11* rofa, Bctiila alnar, Satirer &c. hvilket ock ger anledning til den tankan. at fvartåmnet i gallåple filtet orf^kas af hy drogen e. w) Memoires 8c Obfervations de Pelletier. Tom. IL p. 399. i8'oo* $ul. Ang. Sept. aöt Denna gälldple fyra i förening med något he~ patijkt eller inflammabelt famt upléjl hartz ämne utgör efter all fannolikhet det i Kinan, fom fudrtar jårnkalken. x) De andra Kinans beftånds delar, af falter och extractiva åmnen, gora dock, gallåpie faltet mindre farligt uti Kinan; ty fom fagt år, hindrar refina garfåmnet at vårka. Infu- fioner, fatta på vin, eller vatten och något fpiri- tus, år o därför e mindre farliga, fom adftringerande* Praxis medica vittnar ock , at den gula Kinan cj adftringerar. Hvadan ock diarrhé famt blod- flöde fnarare okas och förvärras dåraf, ån minfkas och botas. Många Medici af årfarenhet, kunfkap ock trovärdighet vittna hårom, fåfom til exempel Morton, Cleighorn, Lind och Percival m. fl.: de åberopa lig mångårig årfarenhet hårofver. Ockfå år det bekant, at Rhabar- berns laxerande vårkan okas af Kinan. Jag kan ock, efter min årfarenhet, forfåkra, at ingen af et antal vida öfver ioo:de Qyarta- nifter, fomjagbotadt med Gula Kinan , någon- fin klagadt ofver Kinans adftridion. Det famma anmärkte jag förut i många år, då jag nyttjade vanlig Kina.*) '%) Herr Guyton tror hartzåmne vara bafis til gallåple fyran* *) Fortfåttning och Hut af denna Afhandling kommer i nåfia Qy årtal. ÖRCHI- 3o2 isoo, gfuL Äng. Sept. ORCHIDERNES pgier och arter upftållde af O. SWARTZ.") CharaHer generalis Orciudearum. Flos irregularis, ringens I, paténs. Calyx luperus, 4- 5 -7-phyllus. (vid. Tab, figg. E. G. M.) Foliola conniventia L patentia, colorata, marcefcentia : Exteriör a duo (G. c), tria h qvinqve (M a.), qvorurn unum femper fuperhis 8c pofterius (nifi flcs refupinatus) faepe for- nicatum, fubinde pofticc calcaratum (B. a. C. a.); duo f. qvatuor (C. b.) late- r alia anteriorå. Interiör a duo iateralia exterioribus alter- iiantia, petaloidea, ciiiri poftico fupe- riore interdum connexa, galeam for- mantia. (A. a. b.) Corolla: Petalum unicum five LäbeHumi fo- liolo calycis fuperiori oppoiirum, inter foliola Iateralia exteriora Stylo ad bafin, medietatem 1. apicem in- fertum, bafi planum. — excavatum — concavum — calceiforme, — fub- tus carinatum 1. calcaratum: Lamhid Se foregående Qyartal p. 115. feqv. ifioop £ful Aug: Sept. 203 Lämina fornicata (K. d. e.) 1. foliolis cälycinis interioribus conformis (L.a*) 1. lobata (T), b.) - multiftda ; difco plana (Q. a. b.) - deprefla; fitu adfcendens- — hoi izotitalis — dependens. StaM. Filamentum nullum. Anthera unica, (ra- risfime duse) ftylo adnata L inferta, ob- longa (A. c.) - fubrotunda- didyma (C e.) ; terminalis ere&a - incumbens (B. c.)- 1. poftica, lateralis ftylo paralellä (I. d.); 1. tantum margini poftico apicis ftyli operculi inftar inferta; fixa 1. mobiiis; perfiftens (O. cd.) L decidaa; 1-2-4- locularis. Pollen in L fub laculis anthera* liberum, conglobatum e congerie granulofa fim- plici 1. partibili, pedicellata (A-H) 1. fesfili; maturam ex anthera erumpens, in ftigmate deliquefcens. Pist. Germen inferum , fesfile 1» pedicellatum, lineare - cylindracenm - oblongum - fub- rotundum-coftatum, fsepeleviter tortum. Siijluf brevisftmus (A. f.) 1. elongatus QC. c. e.), crasfus, teres I. angulatus, an- therifer. Stigma convexum - concavum - globofum ; bafi (A. c, B. c.) 1. apice (C. c»)» antice 1. poftice (E. e. G. g.) ftylo infidens, Per Capfula forma diverfa , 1 -locularis, trival- vis, plerumque carinata, fub angulis de- hifcens, bafi & apice cohserens. Jjf, V. A. Jiandh UL ty. O Semina 2C4 iSoo, £ful. Aug. Sept* Senrina receptaculis ternis parietibus ca- pfulas adnatis adhserentia, minutisfima, plurima: Arillo fcobiformi membranaceo tubulato obvelata; f. rarius nuda, in pulpa carnofa nidulantia. Anm. Hos Satyrium åro alla blad af blomfodret åfven fom Labellum vid bafcn famman- våxte. På Orchis Burmanniana år blomfodret ne- dan til pipigt. Sielu åger likfom Masdevatlia de yttre bladen af blomfodret hopväxte, men de inre åro åtfkilde. Lepanthes har intet Labellum, utan år flylus i des ftålle forfedt nedtil eller uptil med tvånne blomblad vid fidorne. CharaEter differentialis Orchidearunu Monocotyledones. Flos fuperus, irregularis. Genitalia coalita. Capfula unilocularis , trivalvis, polyfperma, Habitnr. Radix tuberofa, 1. fibrofa; fimplex 1. divifa. Caulis herbaceus, fimplex, rarisfime divifus K fcandens, foliofus 1. fubnudus, vaginatus, Folia fimplicia, baii vaginan tia 1. iesfilia. Ii flor ef rentia uniflora, fpicata - paniculata - fub- racemofa. Flores fesfilcs, rarius pedunculati. Braclecs floribus fubieÄäe. I. Or i '8oo, £ful Ang. Sept. 205 I. Orchiéer med en Luther a. i. ÖRCHIS. Tab. III. A.*)? Ghar. csfent; ringens, foliolo fuperiore Fornicatöi Labellum bafi fubtus calcaraturn. Anthera (eriiiihaiis adnata. CharaStef naturaliu Calyx irreguläris, ringens, 5-phyllus: Foliola 3 éxterioråj q verum unum pofie- rius fornicatum; duo lateraiia änteriora* Duo interiör a iateralia§ fuperiore exteriore plerumque conniveiitiä in galeam s Cor. Labellum ä latere inferiori Stylo antice adnexum, divérfas formae, paténs, bafi tubo calcariformi fubtus porreéloY Genit. Stylus e Getmine infero öblöngö åontorto brevis, columnaris. Anthera mägna, oblongä» terminalis > fiylo adnata ^ ére&a, dorfo gibbä fubcärinata, bilocularis: loculis änticé déhifcehiibus. MajfcB Pollinu clavato-pedicellatae, f. .gra- nula öblonga veficulofa, imbricatim pe- dicellis infidentia bafi glahdulofis ad linus inferiores loculorum infertis. O 2 Stigma *) Pa deh bifogade Tätellen foreflållas alla de flågter fom uti den fcrut nämnde afhandl. i Ad. S. S. UpC v. 6 icke förekomma. 9o6- i '800, Aug. Sept. Stigma infra antheram pone meatum in calcar, convexum, obliqvum. Per. Capfula oblonga, unilocularis, tricarinata, trivalvis, fub carinis trifariam dehifcens, apice & bafi cohaerens. Semina numerofa, minima, fubrotunda, arillo g fcobiformi induta. Species. a. Radie, indivifis. O. Sufannas L. ciliaris L. bifolia L. habenaria L. Monorrhiza Sw. japoniea Th. fpeciofa L. joliofa Sw, plantaginca Roxb. Cor. pedinata Th. hifpidula Th. fecunda Th. viridiflora Rottl. cucuEfata L. ornithis Jacq. globofa L. py ramidal is L. coriophora L. cubitalis L. morio L. rnafcula L. O. ufmlata O. foliofa: labello lineari obtufo, denticulo filiformi ad balin utrinque, caule veftito, foliis ovatis acutis. E Cap. b. fp. Sparrman. O- virir jlora: labello tripartito, laciniis linearibus, lateralibus patentibus, intermedio ob- tufo deflexo; foliis radicalibus enfi- formibuF. Ex India Orient.RoTTLER. ?8oo, £ful Ang, Sept. ^o? O. uflulata L. jnilitaris L. fufca Jacq. variegata Jacq. foetens Hall. moravica Jacq. papilionacea L. b. Radie, pafonath rubra Jacq. pallens Jacq. paluftris Jacq. hircina. Satyrium hircinum Linn. latifolia L. cruenta Fl. dan, fambucina L. Incarnata L. maculata L. odoratisfima L. conopfea L. 1 flava L. viridis. Satyrium yiridc L. nigra. Satyrium nigrum L. c. Radie, fafciculatis. fufeefeens L. hirtella. Fl. ind. occ. flrateumatica L. plantaginea. Satyrium albida. Linn. Satyrium albidum hyperborea L. Linn. fimbriata. H. Kew. d. Radie, nondum cognitis. fan&a L. dentata Sw. pfyeodes L. Ichneumonea Afz, fpedabilk L. procem Afz. tipuloides L. membranaeea Afz. O 3 e. dubice. O. dentata: radicibus — ; labello tripartito, laciniis Ia- teral. oblongis dentatis, intermedia lineari obtufa integra; calcare germine duplo longiore. EChina sög igoo, £ful Åug. Sept. c. dubice. O. palparata Walt. Car. aphylla Forfk. lata \Valt. viridis Forfk. ophioglpsfoides W. batrachites Schrank. longicornis Poir, yomeracea Hall. elata Poir. macrophylla CqL Koenigii FL däri. holofericea Hall, fvaveolens Villars. Anm. Ibland de upråknade förfla. 4 floc- karne, gora blott O. hirtella och ptantaginea et undantag från chara&eren af anthera. De hafva likfom Neotiia en Anthera lateralis och mjoligt pollen. Når flere like arter uptåckas, bora de från Or Ms fkiljas. De hafva ock något egit i fin foliation.*) 2. DISA ? Tab, m B. Char. ejfent. Cahjx refupinatus, fubringens: Foliolo pojlerjore dorfo unicalcarato; interioribus ftylo accretis. Labellum ecalcaratum. Anthera Orchidis. CharaUer naturalis. Calyx fubringens, plerumque refupinatus, 5- phyllus. Foliota *) Alla med curiiv utmärkte arter åro tilforene på intet ftålle anförde. De med Afzel. bifo- gade, åro från Africa, och blifva af upfinnarea Jjfjf framdeles kungjorde. i8oo, £fuL Ang. Sept* 209 Foliola tria exteriör a, qvorum unum po- Jlerius (fitu faepisfime anterius^) erectiii- fculum, concavum 1. fornicatum, bafi 1. medio Calcare pollice exferto; duo antt* riora eredtiuscula. Duo lateralia interiör a, minora, diverfae figurae, ftyli coluninae ad latera utrinque adnata. Cor. Labellum inter foliola lateralia majora, ante bafin ftyli infertum, rarius divifum; ecal» caratum. Genit. Stylus e Germine infero oblongo, brevis - fimus. Anthera oblonga, ftylo adnata, ere&a 1. incumbens; cum foliolis cal. interioribus in galea reclinata; bilocularis. Pollen ut in Orchide. Stigma globofum prope bafin Styli. Pér. ut in Orchide. Anm, Sporrens långd år olika hos får- fkildte arter, från mycket lång til ganfka kårt. Hos Di/a melaleuca och paténs fynes den al- deles faknas, likväl år det bakre bladet af blomfodrct nog kupigt; och de andre delarne med Hågtets aldeles lika. Species 1 7io i8oo, £ful. Åug* Sept. Species. a, Calcare longiore, J3 ? grandiflora L. draconis. Satyrium grandi- Orchis L. ' florum Ih. Satyrium Th. cornuta. rufeicens. Orchis L. Satyrium Th. Satyrium Th, ferruginea. macrantha Sw. Satyrium Th, longicornis Th f D. /;or- D, grandiflora: galea acuta ereöa, calcare conico nutante? labello lineari obtufo; caule fubbifloro. D. cornuta: galea obtufa, calcare conico deflexo; foliolis inter. bidentatis; Jalpello obovato velutino piano; fpica laxa. D. macrantha: galea acuta erecta, calcare conico porreéto; foliolis inter. retufis; labello oblongo acuto carinato. E C. b, fp. D. longicornis: galea obtufa fupina, calcare genuine longiore deHexo; labello lanceolato obtufo; cauie uniflorc. D» draconis: galea obtufa ere&a, apice dilatata, cal- care fuLulato gerraine longiore nutante; la- bello lineari obtufo; fpica faftigiata, braöeis reticulato-nervofis, XX rufcfcew: galea obtufa ere&a, calcare fubulato genuine longiore nutante; labello lanceolato obtufo; fpica laxa; foliis enfiformibus, D. formgiv ea: galea acuminata dorfo conica, calcare fubulatö derlexo; foliolis inter. cufpidatis; la- bello lanceolato obtufo; fpica ovata multiflora. i8oo, 0kL Åug. Sept. fi-i i D. porrefita Sw. cernua. Satyrium cernuura y. Th. phyfodes. Satyrium cernuum ae. Th. tfhryfojiachya Sw, O 5 braffieata Sw. torta. Satyrium tortum Th. Orchis flexuofa L, fuppl. Orchis biflora fp.plj D. fle- D. povre&a: galea obtufa dorfo conica, calcare fubu- Jato porre&o; foliolis inter, bidentatis; labello pblongo undulato; fpica ovata niultifiora. eC. b. fp. Sfarrm AN t J). cernua; galea acuta* calcare oblongo cotnprelfo nutante; foliolis inter, acuminatis; labello lö- nean; foliis lanceolatis bafi fubeqvitantibus, D« phyfodes: galea obtufa, calcare fubrotundo in- flato; foliolis inter. retulis emarginatis; labello lineari; foliis lineari-lanceolatis, D» chryfqftachya: galea obtufa, calcare oblongo de- flexo; foliolis inter. obovatis; labello lineari; fpica longisfima, bra&eis a^ice reflexis, e Q> b. fp. Sparrman. D. braffieata: galea obtufa, calcare oblongo; labello lineari apice latiore; fpica cylindrica, braÖeis ereclis floribus longiorihus. e C. b. fp. Sparr- man. X). torta: galea aeummata, calcare obtufo adfcen- dente; foliolis inter. a^dentatis? labello oblongo apice fubujato conyoluto; caule flexuofo. 212 D. flexuofa. Satyrium Th. Orchis flexuofa Amoen. Acad p. 1.08. bifida. Satyrium Th. tenella. Satyrium Th* Orchis. Suppl. 1800, gful Aug. Sept. fagittalis. Satyrium Th. Orchis. Suppl. barbata. Satyrium Th. Orchis. Suppl. lacera. Sw. b. CaU D. flexuofa: galea obtufiufcula , calcare obtufo por- reclo; foliolis inter. apice linearibus acutisj labello ovato acuminato criipo; caule flexuofo. D. bifida: galea obtufa, calcare adfcendente apice bifido; foliolis interiör, labelloque lanceolatis acutis. D. tenella: galea acuta, calcare porre&o acuto; fo- liolis inter. rhombeis; labello lineari obtufo; foliis fubfiliformibus flexuofis. D- Jagiitalis: galea apice dilatata triloba, calcare nutante fubulato; labello lanceolato undulato. D. barbata: galea acuta bafi conica, calcare fub- porre&o acuto; labello ovato, margine multi- fido laciniis linearibus; foliis fetaceis. D. lacera: galea obtufiuscula: calcare porre£to; la- bello oblongo concavo, apice laciniato. e C. b. fp. Sparrman. l8oo> £?ul Ang. Sept. 213 b. Calcare conico abbreviato porreHo obtufo./ D. maculata. Th. L. fpathulata. fecunda. Satyrium Th. Satyrium Th. Orchis L. SuppL Difa racemofa L. cylindrica. excelfa. Satyrium Th. Satyrium Th. melaleuca. Orchis tripetaloi- Serapias Th. des L. Qphrys bivaivatå venöfa Sw. fuppl. D. D. maculata: galea^ obtufiuscula fupina faccata; fo- liolis inter. linearibus; labello lanceolato-obtufo ; caule uniflorp. Q. fecunda: galea acuta ere&a; labello fubfiliformi; caule flexuofoj floribus fecundis. D. excelfa: galea fubere&a acuta^; foliolis int. apice dentatis ; labello oblongo ; caule multifloro, foliis lanceolätis. D. venofa: galea ere&a acuta yenofa; foliolis inten lanceolätis integris ; labello fubfiliformi; caule paucifloro , foliis lanceolätis glaucis. e C* b. fp. Sparrman. D. fpathulata: galea ere&a acuta; labello petiolato, apice dilatato trifido; caule paucifloro, foliis linearibus. D. cylindrica: galea obtufa, labello lineari apice la- tiori obtufo; fpica cylindrica; foliis oblongis nervofis. D. melakuca: galea acuta fubreclinata concava ecal- carata; labello lineari obtufo; fpica fafligiataf foliis lineari-lanceolatis. 2i4 igoo, £ful Åug. Sepf. D. tenuifoiia Sw. paténs. X é Serapias Th, Ophrys paténs 0rchis filiGOrnis fuppL fuppl. 3. SATYRIUM. (Thunb.) Tab. III. C. Cfar* ejfmt. Cahjx ringens : foliolo fuperiore for- nicato, poftice bicalcarato, ceteris tabelloque bafi coalito. Jinthera flylo elongato adnata fub Stigmate terniinali, CkaraSter naturatis, Calyx ringens, 5-phyllus: Foliola omnia bafi coalita. Tria exteriorct, qyx>rum unum fuperius f. pofterius maxi» mi^n, fornicatum, bafi Calcaria duo variae longitudinis poftice exferens; duo anteriora, lanceolato-linearia, J)uo interio^a minora flylo foliolisquc ex. terioribus bafi accreta* Con D. tenuifoiia: galea acuminata ere&o-patens concava ecalcarata, labello filiformi; caule fubbifloro, foliis fetaceis. X). paténs: galea acuminata ere&o-patens concava ecalcarata; labello filiformi; fpica ovata multu flora; foliis lineari-lanceolatis. iffoo, £fuk Mig. Sepu #»§ Cor. LabeUum foliolis intcrioribus conforme illisque bafi connatum , indivifum é Genit. Stylus e Germitie infero , obloiigö contorto ereétus, elongatus, fuperne gibbus* fub galeä reconditus. Jlntherä globöfa, didyma, vérfus apicem dilatatum fly li adriata, bilocfularis: lomlis fuperne hiantibus. Pollen ut in praecedentibus, fed pedicelli ad finus fuperiores loculorum inferti. Stigma fupra antheram! concavum. Per. Capfula priorum. Anm. LabeUum år icke 5delt, (Amöeii. Acad.' p. p. 109.) utan enkelt, förenat vid bafen med Blomfodrets flikar. At Stigma befinnes ofvanfore Anthera, til- horer enfamt detta flågte ibland de kånde Orchider. Slågtnamnet Satyrium år efter Thunéerg bibehållit, for Orchider med fporre baktil, fedan de Linnseifke arter af Satyrium med ll^ål fått fia plats ibland Orchiäes. Speck 2l6 t8od> £?uL Ang. Sept. Spccies. Satyrium cueullatum. pumilum Th. Orchis bicornis L. ftriatum Th. mernbranaceum Sw. bicallofum Th. coriifolium Sw. bradeatum Th, grettum Sw. Ophrys bracteata parvifioriun Sw. fuppl. foliofum Sw. dubia : Orchis carnea Hort. Kew. ~ — 4. PTERY- Safyrium cucullatinn : foliis radicalibus binis cordato- fubrotundis ccncavis, caulinis remotis cucullatis fubretufis; floribus cernuis, S. mernbranaceum : foliis radicalibus binis cordato ovatis'* caulinis vaginaeformibus approximatis mernbranaceis retufis; floribus cernuis, foliolis cal ferrulatis. C. b. fp. Sparrman'. 5. coriifoliurn; foliis ovatis acnminatis fuhreflexis va- ginantibus coriaceis, margine membranaceo- crenatis, floribus galeaque cernuis. Orchis lu- tea caule purpureo maculato. Buxb. Cent. 3. t. IC. e. C. b. fp. SPARRMAN. 6. erecfum: foliis radicalibus ovatis, caulinis appro- ximatis cucullaiis carinatis mernbranaceis; flori- bus galea calcaribusve fubreélis. C. b. fp. S. parvifiorum: foliis radicalibus ovato lanceolatis, caulinis latere aperiis, floribus fubrotundis cernuis. C. b. fp. S« foliofum: foliis ovatis acutis concavis approxima- tis, bafi cuculiatis, floribus bra&eisque eredlis. C, b. fp. Thunberg. i8oo, £fuh Aug. Sept* ut 4. PTERYGODIUM S. Tab. HL E. Char. ejfent. Calyx fub-ringens : foliolis lateralibus exterioribus horizontalibus concavis. Labellum medio flylo inter loculos Anthérse remotosj inf er tu dl Stigma pomcum» CharaUer näturalis, Calyx fubringéns, 5 phyllus: Foliola tria exteriora; unuiri fuperius creftum, concavum, carinätum cum duobus latera- libus interioribus obovatis patulis connexum, galeam formans. Duo anteriora oyatolan- ceolata, horizontaliter patentia, concava. Cor. Labellum varia3 figura?, flylo inter loculos Antherae infertum, replicatum, paténs. Genit. Stylus e Germine infero oblongo eredW, brevis, apice obtufus L acuminatus. jinlKera medio flylo adnata, didyma, j bilpjculå is: loculis (in diverfis fpecie- bus) divcrufbrmibus, ad latera diver- gentibus. Maffce geniturae Orchidis. Stigma pofticum (verfus galeam) ad bafin dorfi antherae, convexum. Per. Congenerum. Anm. Namnet åger fin uprinnelfe från det Graskifka Trregvyoo^es alatus , cui fcapulae apertse alarum in modum exftarit, likfom hjelmens blad, och de både* vid fidorne utflående. Af 2i 8 igoo } gful. Aug. Sept. Af de från hvarandra vidt flående Mm* men på Anthera, (kulle man lått förmoda tvånne Anthera3 på detta flågtet finnas; men dels beftå de hvardera af endaft et rum, dels åro de med hvarandra vid fidorne af Styli kropp förenade. Species. P. alatum. volucris. Ophrys alata L, °P hl TS volucris L. Ophrys triphylla Tb. cathölicä. caffrum. Ophrys catholica Ophrys eaffra L. inverfum. L. fp. — — alaris L Ophrys inverfa L. atratum. fuppl. Ophrys atrata L» 5. DISPERIS S. Tab. Ht F. Char. ejfent. Catyx ringens: foliolis lateralibus ex- ierioribus horizontalibus fubcal- caratis. Labellum e bali ftyli, ere&um, ge- nitalibus Connexum. Anthera velo teda, lacinias duas antice circumflexas exferente. Characier natur alis. Calipc ringens, 5-phyllus: Folioia tria exteriör a, qvoruoi timm fuperius ere&um fornicatum, cum duobus interio» tibus lateralibus illo contiguis galeam ercdajn 1 8oo, £ful. Ang. Sept. &19 eredam f. incumbentem efficiens. Duo lateralia anteriora horizontaliter exftantia; utroque perula £ calcare brevi obtufo deorfum fpedante. Cor. Labellum e bafi ftyli eredum, ioferne at* téniiatum, genitalibus adnexum ? apice fub galea reflexuux. Genit. Stylut brevisfimus e Germine mfero ob*» longo-cylindraceö. Anthera fly lo apice adnata ereda 1. recli- nata, oblonga , bilocularis: teda velo m ar- gin e utroque Jacinulam cartilagineam re- curyato-circumflexam antice exferente. Majfce Pollinis Orchidis fimiles, pedicellis apicibus lacinularum veli adglutinatis* Stigma anticurn, prope Antheram, Per. prcecedentium. ■ Anm. Namnet hårkommer af ois bis och 7?r t $ emedan bågge utftående yttre fido- bladen af blomman _ aga hvardera fin lilla lack eller korta fporre, Slågtet kommer nårmaft til det foregående men åtfkiljer lig derifrån genom fporrarne på fldobladen, Labelli olika vidfåftning, Anthera fkapnad, och laget af Stigma» K, r. A. Bandi III ty. P 22o 1800, sful Ang. Sep t, Difperis capeniis. Arethufa ca- penfis L. villofa. Arethufa vil- Iofa L. Species. cucullata Sw. fecunda. Areth. fecunda Th, Ophrys circum- flexa L. cordata Sw. 6. CORYCIUM S. Tab. III. G. Char< éjfmt. Cahjx ringens, 4-phyllus: foliolis eredis , låter alibus bafi ventricofis. Labellum ftylo fupra Antheram ad- natam infertum. CharaBer naturalis. Cahjx ringens, 4-phyllus: Foliola ereda: duo exteriora, qvorum unum fiiperius anguftius cum duobus lateralibus inte- D. capenjls: caule diphyllo unifloro; foliis lanceo- latis. D. villofa: caule diphyllo unifloro bra&ea germine- que villofo; foliis cordato-ovatis fubtus glabris inargine ciliatis. D. cucullata: caule diphyllo unifloro, germine glabro, foliis oblongis braäeaque fubtus pubefcentibus. e C. b. fp. Sparrman. Q. fecunda: caule diphyllo multifloro, foliis lineari- bus; floribus fecundis. D. cordata: caule diphyllo multifloro, foliis cordatis glabris; floribus diflinflis Ex Iuf. Mauritii. igoo, £ful. Ang. Sept. 221 inéenoribuf majoribus retufis, baG concavo- ventricofis connexum, galeam referens.— Atterum exterius inferius obovatum. Cor. Lcibelhm bafi attenuato apici flyli fupra antheram infertum, lamina replicata, patenti. Genit. Stylus e Germine infero oblongo torto ere&us, brevisfimus, bafi anguftior, apicc obtafus alatus: alis ad latera deflexis. Anltura medio ftylo fub labello adnata, didyma, bilocularis, loculis remotiusculis, ab alis flyli poftice tedis. Majfce gentiurce Orchidis , pedicellis ad finus fuperiores loculorum, lacinulis propriis infertis. Stigma pofticum, convexum (verfus ga- leam) infra loculos. Per. Congenerum. Anm. Detta flågte fom har fitt namn af Kaffer galea, casfis , hvartil blommans ikapnad och Hållning gifvit anledning, fkiljer fig genaft från andre med et 4.bladigt blomfoder. Vid- fåftningen af Labellum och de 2 fmå vingli ke bladen vid flyli 6fre ånda, hängande nedåt bakom Anthera, vila lik fom en up och ned- vänd blomma af Orchiderne. Deife vingar tyckas fvara emot de vanlige bågge inre blom* bladen hos dem. F % Svecif?. 22 iSoOy £ful. Aug. Sept. Specks. Corycium Orobanch oides. Satyrium Orobanchoides L.Th. crifpum. Arethufa crifpa Th. veflita. Ophrys Volucris Th. bicolorum. Ophrys bicolor Th. 7. OPHRYS L. Tab. III. D. Chtxr. effent. Calyx fubringens : foliolis patentibus. Labellum e bafi ftyli, ecalcaratum, paténs. Antkera Orchidis. CharäUer natur alis* Calyx fubringenti-patens, 5-phyllus: Foliola tria exteriör a: unum fuperius conca- vum, cum duobus lateralibus interioribus anguftioribus connivens. Duo lateralia anteriora patén ti a. Cor. Labellum bafi fly li antice adnexum, fubtus ecalcaratum, fa?,pe carinatum; lamina in- divifa 1. parti ta, patcnte. Genit. Sfajtuf e Germine infero, oblongo, torto brevisfimus , ercclus. Anthera fly lo apiceadnata, eredia, magna, gibba, bilocularis: loculis antice hiantibus. MaJJct igoo, ^iil Ang. Sept. 223 Majfce Pollinis clavatas ut in Orchide, pe- dicellis bafi glandulofis ad finus inferiores loculorum infertis. Stigma infra Aniheram, anticum, con- vexum, latum. Per. prsecedentium. Anm. Genom brift på Sporren hos La- bellum, fkiljer detta gamla flågte fig ifrån Orchis 9 h vilket det til andra blommans delar liknar. Species. Ophrys Monorchis L. Myodes L. alpina L. fuciflora anthropophora arachnites. Linn. lancea Th. lutea Cav. crucigera Jacq. fcolopax Cav. dubiae: Ophrys trifolia Walt. fimbriata Walt. barbata Walt. 8. SERAPIAS L. Tab. III. H. Char. ejfent. Calyx ringens: foliolu conniventibus. Labellum ecalcaratum , lamina deflexa. Anthera ftylo elongato adnata. P 3 Cha- Ophrys lancea: fcaponudo; labello fublineari deflexo trifido^ media obfoleta. e Java. Thunberg. 224 ?8oo, £ful Aug. Sept. Character natur alis. Calijx ringens: Foliolä 5. acuminata, ere&a. Tria exteriora, duo interiör a anguftiora, omnia conniven- tia in galeam. Cor. Labellum concavum, lämna acuminata de- fiexa. Genit. Stulits e Germine infero oblongo erecha, elongata. Anthera o vata, adnata, ereclra, pofticc gibba, bilocularis. Pollen Orchidis. Stigma anticum fub k prope Anthtram, concavum. Per. Congenerum. Species. Ser apas cordigera L. lingva L. Huc referendas plures forfan diöwiflae fpecies ex Orchidibus Etruriae fecundum B. Tozzi a Petiuerio in Oper. hift. nat. fpeä. T. II. delineatae. 9. NEOTTIA. Jacq, Tab. III. I. Char. ejfent. Calijx ringens: foliolis lateral. extt- rioribus antice circa bafin labelli ventricofum connexis. Anthera ftylo parallela, pofticc in- ferta. i8oo> oful Aug. Sept* 225 Charaffier naturalis* Calyx ringens, 5-phyllus: Foliola tria exteriör a* duo interiör a, connl- ventia fed apice patula. Exteriora lateralia bafi antice produ&a, faepe connexa 1. in formam calcaris acj bafin labelli utrinque decurrentia. Cor. Labellum bafi attenuatum fubventricofum^ foliolis calyc. lateral. ampkxum; lamina erefta patula. Genit. Stylus e Germine infero, oblongo, 3gono credus, cylindraceus, apice fcariofo acuminato. Anthera flylo poflice adfixa, illoquc pa- rallela, ere&a, acuminata, bilocularis. Maffce Potlinis pulvereo-granulatse, linea- rcs, in fulcis binis longitudinalibus ftyli, loculis Antherag oppofitis, femiinclufae. Stigma anticum, verfus apicem flyli ob* liqvum, convexum. Per. Capfula i-locularis, trivalvis, &c. Anm. Detta flågtets namn år bibehållit efter Jacqjvin, fom åter uptagit det famma, fordom tillagt någre af Ophrydes Linn. Fi- gurerne vid Neottia fpeciofa i Jacqvins Icon. rar. Vol. III. utmårka detta {lågte tåmmeligen väl; fiigma år likvål icke, fom fig bor, tek- nadt. P 4 -225 iSoo } fftd. Ang. Sept. Species. Ntoizia fpeciofa £facq. adnata. e 1 ^ ta " . T Sat. adnatum Sw, pr. minor. jacq. Satyriuni ela- Orchioides. tum Sw. pr. §at 0rchioides gw . Spirans. Ophrys fpira* repens. ^ s Sat. repens L. tortilis. Saryrium fpi- calcarata Fl. Ind. rale Sw. pr. 0 ccid. cernua. Ophrys cernua poly ftachya Fl. Ind. oce. Linn, flava Fl. Ind. occ. duhlce: Ophrys peruviana. Ariftotelia fpiralis. Auhl. Lour. Limodorum lanceo- Epipadis Nuil, latum. AubU FevilL io. CRANicms s. Tab. nr, k. Ckar. effent Catyx refupinatus, fubringens, JLabellum forn icatum. Anthera Neoitice. Charatfer naturalii. Catyx refupinatus, fubringens, 5-phyllus: Fotiota i8oo, £ful Aug. Sep t. 229 12. DIURIS Smith. Tab. ÖL M. Char. ejfent. Cahjx fubringenti-patens , 7-phyllus: Foliola duo antériora elongata Lä- hello ecalcaratö fuppofita.^ Anthera Neottiae. CkaraEter natur alis. Calyx fubringens , 7-phyllus : Foliola qvinquc exteriör -a , qvorum unum fuperius fesiile fubfornicatum; duo latera- lia fuperiora ungviculata, o vata, eredla; duo antériora pedicellata, elliptica, paten- tia, labello fuppofita. Duo interiora lateralia, rhomboidea, fesfilia. Cor. Labellum e bafi flyli fubungviculatum ecalcaratum; lamina ovata, convexa, late- ribus deflexa. Genit. Stylus e Germine infero, oblongo, con- torto eredius, gibbus, acuminatus. Anthera lateralis, nylo parallela, poflice inferta, ereda, acuminata, bilocularis. Maffce Pollinis oblongae, pulvereae, fesfiles, apici lateris oppofiti flyli adfixae. Stigma anticum, fubterminale, obliqvum a obtufum. Per. Congenerum. Anm. Detta flågtets blomma beflår af åtta blad, labellum inberåknadt, och icke af Q fom fåges i A&. Soc. Linn. Lond. v. 4. p. 222. Tvånne arter åro uptåckte af Diuris, och vi vånte deras ytterligare befkrifning af den berömde ågaren af de Linneifke Samlingarne. * 13- 230 z$oo s tful. Ang. Sep t. 13. ARETHUSA L. Tab. III. O. Char. ejfent. Calyx fubringens: foliotis fubconm- vennbus. Labellum ecalcaratum. Antherä opercularis. perfiftens. Potte n pulvereo-granulatum. CharaSer natur alis. Qäyx fubringens, bafi anguftior, 5-phyllus: Fotiota tria exteriör a, duo interiör a, erecta, fabconniventia. Ccr. Labbllum erectum. bäö attenuato eanali- culato ftylum amplectens; taminä dilatata, patén ti, iongitudinaliter fulcata, plerum- que barbata. Genii. Stylus e Germihe infero tereti - oblongo erectus, parum gibbus, antice concavus. Anthera terminalis, opercularis, fubrotunda, bilocularis , non decidua. Po tle n pulvereo-granulatum. Stigma anticum, in parte concava ftyli infra Antheram. Per. Capfuta oblongo-ovata. &c. Species. Arethufa bulbofa L. gentianoides Sw.Fl.Ind. ophioglosfoi- occid. des L. trianthophorqs Pluk. •divaricata L. pstrcra Afzet. biplumata L. 14. A. trianthophoros : caule remote vaginato aphyllo fubqvadrifloro. vaginis foliaceis; pedunculis florum elongatis! Ex America fept. Commu- nicata ab 111. Schreber. i8oo, £?ul. Aug. Sep t. 231 14. EPIPACTIS. Hall. Tab. III. N- Char. ejfmt. Calyx erecto-patens. Labellum ecalcaratum. Anthera opercularis, perfiflens. Pollen pulvereo-granulatum. Ckaraffier naturalis. Calyx 5-phyllus: Foliola erecto - patentia ? concava; tria ex- teriör a ; 2 interiör a parum minora. Cor. Labellum e latere inferiore flyli, bafi at> tenuatum, 1. concavum 1. carinamm, ca- lyce longius; lamina concava 1. plana, de- flexa, integra 1. fifla. Genit. Stylus e Germine infero, oblongo eredlus, teretiusculus , apice fubbifidus. Anthera margini poftico apicis flyli in- ferta, ovata, ere&iuscula 1. incumbens, non (1. rarius) decidua, bilocularis. Majfce genitur ce oblongae, pulvereo-granu- latae, fubinde partibiles. Stigma anticum, obliqvum, convexum, dorfo adfcendenti, cujus facies concava Anthera incumbit. Per. ut in congeneribus. Anm. Åger mycken likhet med det fore- gående flågtet, men et egit utfeende fårdeles i blomman och våxten hos det förra (Arethufa), förbjuder föreningen med det fednare. Slågt 232 igoo, *ful Åug. Sept. Slågtnamnet år af Haller, och de flåfte af honom dårtil förde arter, åro ockfå nu bibehållne. Antherce olika befkaffenhet vifar ikilnaden ifrån det foregående Ophrys-ttkgteL Species. a. labello lamina integra. Epipadtis latifolia. Epipaffis ere&a. Serapias lati- Serapias cre- folia L - äa Th. jap. paluftris. Serapias lon- ' £d cata - gifolia Serapias fal- microphylla. cataTh. jap, Serapias mi- crophyllaE. b- laWlo Umim *fa pallens. Serapias gran- K nidus avis. diflora L. °P hr y s S. lancifolia ovata. Ehrh. Ophrys L. enfifolia. , t o . cordata. herapias gran- diflora var.L. Ophrys L. S. enfifolia. E. Convallar oides Sw. rubra. Serapias ru- Camfchatea. bra L. Ophrys L. Epipa&if Epipa&is convallarioidcs : caule hifolio, foliis cordato- fubrotundis acutis, labello oblongo apice dila- tato obtufe bilobo. E Terra Nova A mer. lept, Communicata a cl. amic© S. Torner, 1 8oo, £ful Aug. Sep t. 233 EpipaSlis porrifolia. Ophrys unifolia. For/t. 15. MALAXIS S. Tab. III. P, Char. ejfent. Calyx paterts, refupinatus; Lahellum concavo-patulum s adfcen* dens. Anthera opercularis. CharaUer naturalis. Calijx refupinatus, 5-phyllus: Foliola tria exteriör a: duo fuperiora, urrnm inferius five anterius; lanceolau, obtufa, patentia. Duo interiör a lateralia linearia. Cor. Lahellum bafi concavo flylum ample&ens, calyci incumbens, adfcendens; lamina ob- tufa 1. acuta, ercda 1. fubreflexa. GeniL E. porrifolia: fcapo tereti, folio fiflulofo acuto lsevi vaginato; labello apice bilobo. Anm. At de förd ne Serapiades ej komma ofverens med de förut nåmde S. lingva och cordigera, vifa de delar fom åro grunden for mitt indelningsfått. Jag har dock fnarare behållit det gamla flågtnamnet for de nyfsnåmde bagge, då jag ibland de Linneifka Opkryder, trott mig finna flere närmare famflågte med de hår forä anförde arter. 234 I 8oo, £fuL Aug. Sept. Genit. Stylus e Germine infero, teretiusculo, ob- ovato ere&us, parum gibbus, antice apiceque excavatus. Anthera terminalis, opercularis, hemisphas- rica, bilocularis, oblique infidens; deci- dua. Maffce Pollinis fesfiles, oblongae, globulares, margin i anteriori apicis ftyli incumben- tes, folitarise. Stigma anticum, (fitu pofticum) infra An- theram, verfus labelium, concavum. Per. Capfula pedicellata, oblonga 1. obovata &c. Anm. Detta {lågte nårmar fig til det föl- jande, men utom den vanligen up och ned- vända blomman, åga defs arter en gemenfam habitus, utmårkt ibland alla Orcbider. Species. Malaxis fpicata. Flor. Ind. occ. umbellulata - monophyllos. Ophrys monophyllos L. Malaxis M. fpkata: foliis binis ovatis; fcapo 4gono racemi- fero; labello fub3lobo. raedio acuminato. M. umbellulata: foliis binis ovatis; fcapo 5gono, flo- ribus umbellulatis; labello fub3lobo, medio acuminato. M. monophyllos: folio fubfolitari ovato acuto; fcapo ^quetro; labello concavo acuminato. å$6b, £fuh Aug. Sep t. 235 Makxif Rhedii Sw. Epidendrum rcfupinatum For fl. Bafaala poulou maravara. Rheed. mal, 12. t. 27. paludofa. Ophrys paludofa L. liliifolia. Ophrys liliifolia L. Loefelii. Ophrys Loefelii L. nervofa. Ophrys nervofa Th. fl. jap.. Epidendrum nervofum Th. Jc. jap, dubm: Katou ponnam marawara. Rheed. mal. 1 2. t. 28» Bela pola Rh. mal. %% t. 3 g- Epidendrum caudattim. Linn. Limodorum nutans. Roxb. Cor. t. 40. K V. A. Handl I IL Qv. Q, Anm. M. Rhedii: foliis pluribus lanceolato-ovatis acutis plicatis; fcapo 3gono; labello concavo obtufo crenulato. M. paludofa: foliis fub quaterms apice fcabrls; fcapo 5gono; labello concavo acuto. M. liliifolia: foliis binis ovato - lanceolaiis, fcapo gquetro; foliol. cal. inter. reflexis difcoloribus; labello concavo obovato apice acuto. M. Loefelii: foliis binis ovato-lanfceolatis; fcapo 3- gono; labello apice o.vato recurvato. M. nervofa: foliis pluribus ovatis acutis; fcapo an- gula to ; labello ovato fulcato fnbreOero, bafi feicallofo. 236 iSoo, £ful Ang. Sep t. M. Liliifolia , Loefelii och nervofa, fom jag tilförene (Ad;. Soc. Scient Upf. 6. p. 76.) fort til Cijmbidium, bora icke ifrån Malaxis fkiljas. Deras blommor hafva vål ej aldeles famma up och ned vånda flållning fom hos de ofrige, men de åro dock få vånde, at La- bellum ej vetter utåt, utan vanligen emot fca- pus, och år vid bafen upftigande. På M. ner- vofa kallar Thunberg Labellum for petaium fupremum; blomman år fåledes tydeligen re- fupinata, och dennas blommor likna ganfka mycket M. Liliifolice, ehuru til florleken mindre» 16. CYMBIDIUM S. Char. ejfent. Cahjx eredus 1. paténs. Labellum bafi concavum, ecalcara* tum; tomma patula* Anthera opercularis, decidua. Pollen globofum. CharaSter natur alls. Cahjx 5-phyllus rarius 4-phyllus: Foliola ereda 1. patentia. Tria exteriora; duo interiora plerumque parum minora. Cor. Labellum bafi concavum (nec ftylo mar- ginibtis adnatum), ecalcaratum; la mina pa- tula, indivifa L lobata, ereda 1. deflexa. Genit. Stylus e Genuine infero, oblongo 1. ovato ereftus, femicylindricus, faspe gibbus, antice concavus. Anthera $ul dug. Sept. 23 lAnihera opercularis 3 Iisemifphserica ; 2-4^ Joctilaris, decidiia, _ Majfce PoUinis globulofa?, foiitarise 1. gemi- jidd f. partibiles, pedicellö infldentes apici fly li antice adgliitinato. , Stigma anticiim , prope antheram fe apiceni fiyli, concavurn 1. convexum; 'Per. Capfida öbionga 1. ovata 9 tri-6-carinata i- )oeularis ? trivälvis, fecundurri cofläs de- , ilifcens feneftrata', "Semina numerofa, minima, arillo icobiFormi induia; fulcis elevatis valvulårurn. VillöfiS adfidentia, ; K "„ * ' % * , , SpiCléti A. Parafitica» , - . ä) Calyce ereBiusclilö. linearé, Vymbidtum, coccineum'. • Epidendrum Linn. Ejpidendrum Linn. "eq Vi tans. ixipteruni. Epidendrum Forfl\ Epidendr. Smith, teretifoliumFior.Ihd.6cc* veflitiim Flöh L bed ferrulätiim - - - proiiferum • ■% giohofunv echinöcarpori - - Epidendrum" Jacq: • Limodorum perU b) Calyce f ttltnte* . dulum AubL autttmnäle. muncatuni FL Loccl Epidendmni 'För fl. trichocarpon - - * montånurn. Fl. Xnd. ocä glaticum. ,1.1 hociofurn. graminoicles ~ « - Epidendrum L. t^Ctefoiiuin i» - i fcriptum. Epidendrum m Q, i O/m 238 i8oo 9 ^ul. Aug. Sep t. Cijmbidium cucullatum. Epidendrum L. aphyllum. Limodorum Roxb. Aloifoiium. Epidendrum Roxb. pendulum. Epidendrum Roxb. teflellatum. Epidendrum Roxb. praemorfum. Epidendrum Roxb. flabelliferme Fl. Lo c. fubulatum - - - triquetrum - - - pufillum. Epidendrum Linn. B. Terrefiria. pulchellum. Limodorum tube- rofum L. verecundum. Limod. altum £fcicq. diurnum, Limodorum £fåc%. utricLilatum F1.I.OCC. giganteum. Limo d o r u m Th unb. Satyrium L. fuppl. Species plures dubiae in p. 77, 78 exflant; q C. tabulare. Satyrium Linn. fuppl. Serapias .Thanb. pedicellatum. Satyrium capenfe Linn. Sp. pl. Satyrium pedicella- tum Suppf. Serapias pedicellata Thunb. aculeatum. Satyrium Linn. fuppl. Serapias Tlmnb. fqvamatum. Ophrys fqvamata Fovft. corallorrhizon. Ophrys corallorhiza Linn. gran dillorum. Limodorum Anbt. boreale. Cypripedium bulbo- fum L. enfifolium. Epidendrum L. flriatum. Limodorum Th. Jc. Art. S. S. Upf. Vol. 6. vibus addere lubet: Bletia xgoo, £ful. Äng. Sept. 239 Bletia, Sobratia 8c Fenianclezia. Flor. peruv. 8c Chilenf. prodromi t. 26-27. Anm. Ofvananforde arter, torde, fåfom ågande en flerfaldig habitus, framdeles fordra en ytterligare fordelning af detta llågte. I anfeende til Anthera öch Labellum fynas de dock alla ofverenskomma med den gifne hufvudchara&eren. 17. ONCIDIUM S. Tab. III. Q. Char. ejfent. Calijx paténs. Labellum planum, bafi tuberculofum. Anthera opercularis, decidua. CkaraSter naturalu. Cahjx 4-5-phyllus: Foliola patentia, fubungviculata; tria exteriör a; duo interiör a majora, plana, fubrepanda; f. duo exteriora, duo interiora (ii calyx 4-phyllus.) Cor. Labellum e bafi flyli, paténs, lobatum, lobo medio magno, difco fuperne gibbis duobus elevatis. Genit. Stylus e Germine infero, fubtereti, lineari ereétus, antice excavatus, marginibus apicis alatis. Anthera fubrotunda, opercularis in ter alu- lis apicis flyli, bilocularis, decidua. Maffce Pollinis globulares, bina?, pedicello communi jundae. Stigma infra antheram, concavuin, Per. praecedentium. Q, 3 Anm, Ä4Q i%QQ* Aug. SepL Anm. Slågtet i om har Ht namn af Oym^ov Tuber culum, i affeende på Labelli beikarFenhet, urmarker fig utom med blomman, genom fin nåftan föm en blomvippa ofvantil fordelte blomftam, hvilken år af hårdare och icke fä ortlik natur fom vanligen andre Orchiders, Species. Onädmm cfeartaginenfe. ' Epidendrum £fcicg~ altislimum. Epidendrum £facq. quadripetalum. Epidendrum £facq ? yariegatum. Cymbidium Flor, Ind. occicL Cebolleta. Epidendrum ^facq, 18. EPIDENDRL4\1 L. Qiar^ effeni. Catyx paténs. ' Labelhun bafi tubulatum, fly lo ar:* ticé adncxum, etalcäråturn. Anihera opercularis, decidiUL " ' CharaBer natdralis. Calijjc 5-phyllns:' Foiiöla fubaeqvaliä, patentia. Tria exteriora* duo interiör a, Labellmn bafi turbinatum, ftylo connexum, ecalcaratum; tamina éréfta^ paténs, indi- yif| L lobata. Genii, 1 " . % , . c»JL ' v.. p er i ut m CijmpidiQ. bpecies. ?8oo, ål Ang. Sept* 241 Specm* Epidendr. cochleatum L. umbellatum Fl. Incl ©ee* fragrans Flor. diffufum - Ind. occid. ramofum Jacq. bifidum - - rieidum, - - polybulbon - bifarium Flor. Ind. occ ? labiatum - - noclurnum L. amabile L. ciliare L. paténs Fl. I. o. fe c im dum L* verrucofum-- fufcatum Smith» punétatum L. elongatum Jacq. nutans Fl. L o. dubice. E. vomiforme. FL Ind. o. E. liliifolium angumfoUum. - - - fesfile 19. VANILLA. Plum, Char. effent. Calyx paténs. Labellum bafl fubcucullatum, ecal* caratum; lamina patente. Anthera opercularis, decidua. Capfula filiquasformis, carnofa,, Charaffer naturalis. Calt/x gvphyllus. Foliota fubaeqvalia, patén tia, Tria exteriora, duo interiör a. Cor, Labellum bafi fubventricofo ftylum am- pledens, ecalcaratum ; lamina dilatata patula Ä apice convoluta, deflexa, Q, 4 QeniU 242 igoo, £ful Aug. Sept. Genit* Stylus e Germine infero, longo, cylin- draceo, 3gono ere&us 9 trigonus, gib- bus, antice planiusculus. Anthera magna opercularis, convexa, bl- locularis , decidua. Maffce Pollinis globulares, bipartibiies. Stigma anticum verfus apicem ftyli, con- vexum. Per. Capfula elongata, cylindracea 1. oblonga, obfolete trigona, i-locularis, carnofa, 3-line.is n otäta. Semina numerofisfima, lenticularia, nuda, in pulpa nidulantia. Specier. V r/iilla aromatica. Epidcndrum Linn. claviculata. Flor. Ind, occid. dubice : Angurek warna. Kcempf. Vanilia flore purpureo } v < ■ - - albo j 20. LIMODORUM. Tournef. Char. effents Cahjoc fubpatens. * Lcibclliim e bafi podice in Calcar produclum. Lamma patula. Anthera opercularis, decidua. Chära&tr nniuralis. Catijx. 5-phyllus, plerumque patcns, rarius re- ilipinatus. FoUola i8oo, ffid* &sg* Sept. 243 Foliola tria exteriör a, duo interiora faepe ni in o ra. Cor. Labetkm bafi concavum, poftice in Calcar variae figurs 8c longitudinis prominens. Lamina patula, indivifa L lobata. Genit. t ut - n xiqmbidio, Epidendro. Specief. L.Tankervilliae H.Kew. L. fafciola. Phayus Loureir. Epidendrum JForJi. flriatum Banks barbatum Th. K^mpf. ic g ias fis L virens Roxb. Cor. , . ™ nians I h. recurvum - trifle Thunb. Satyrium hians L. L. capenfe Berg. abortivum. Satyr, trifte Linn. Orchis abortiva L. falcatum. LImodorum Tournef. Orchis falcata Th. Epipogium . longLrne Th. Satyrium Linn. Epidendr. capenfe criftatum !AfzeL Linn. cucuUatum Afz. funale Flor. I. occ. bidens Afz. filiforme - - emargimtum Afz. Anm. Rodriguezia Flor. Peru v. 8c Chil. prodr. t. 25. tyckes uti detta flågte få fm plats. Se vidare S. S. Upf. p. g k; a 5 «. 244 i8oo, £fuL Aug. Sept. *i. AÉRIDES Loureir. Char. effent. Cahjx paténs. Labellum ecalcaratum: tamina faccata, Anthera opercularis, decidua. Charafåer naturalis. Cahjx 5-phyllus, paténs; Fotiola fubaeqvalia, fubinde repanda 1. apice latiora. Cor. Labellum foliol. Calycinis brevius, e bafi ftyli örtum, tamina in faccum depreflk, fuper genitalia faepe reverfa. Genit \ ut in LimoéerQ &c. Per. ) Sjmies. A. retufa. coriacea. Epidendrum retu- Limodor. coriaceum fum L. Th. mus. arachnites. latifolia. Epidendrum flos Limodor. latifolium aeris L. Th. mus. dubia: Aérides odorata. Loureir. Biti maram maravara Rheed. mal. i i. t. 2* 22. DENDROBIUM S. Char. ejfent. Cahjx eredo-patens; in quibusdam refupinatus. Foliola lateralia exte- riora circa bafm tabelli ecalcarati con* * 8°°7 df^/- b re conira&o crenato. E Sibiriav, C guttatum: lobo fly li ådfcendente ovali äpic'e emarginato; labello petalis longioré 3 ore patule piano. Gm EL; Sib„ E Si bina-. C,, japonicum: lobo fly 1 i fubfesfiji ovåtö apice acu- minato retiexo 5 labello petalis breviore anticé fiffo; foliis binis caulinis fuboppofitis fubrctim- dis, Thuns-. ico lap. 252 i$oo 9 £fal. Äng. Sep t. En af de betydeligare naturlige familierne i OrtRiket år fåiedes af mig genomvandrad. At jag icke fparat mödan vid mine under- fokningar, eller åfven kunnat undvika den, lårer icke undfalla dem af Vetenfkapens ickare, h vilkas blickar ricktas åt detta vackra fålt af Floras rike. Det må derfore vara mig til- låtit at hoppas det framtida vitsord, at hafva banat vågen for en almånnare, och kan hånda fåkrare kännedom af de våxter fom denne gång varit mit foremål. Åmnet hade utan tvifvel fordrat flere tillagg och förklaringar, men grånfen for en afhandling torde redan vara åfverfligen. Tabellens ut ty dm ing. Tab. III. A. Förefaller Crchis mafmla L. a. en blomma i nar. ftorlek. b. forftorad. c. Hann- knappen Tittande på ftiftets kropp. Pollenmasforne gångne utur fine rum ofvanfore ftigma d. en pol- lenmasfa fom delar fig. e. en af de kroppar, fom utgöra pollenmasfan . mycket forftoiad. f. fliiiet med hannknappen ledd på ryggen. B. a. en blomma af Difa cörnuta i naf, floriek. b. den famma lagd öppen med tilbakafkiuten hjelm at de inre bladen fynas. c. Hannknappen ocli ftigma * forftorade. d. blomman af Dija maculdta i nat. flor- lek. * de inre bladen gpmdc uti hjelmen. e. blom- man af Difa tenelh. f. des inre delar, forfrorade. C. a. en blomma af Satyrivm mcuflatum i nat. ft, b. den famma fr amman f o re fedd, med bakfkiuten hjelm och de främre bladen nedb"jde. c. Stiftet med fm arithera och ftigma * ofvanfore» forftorad. d. i nat. ftorlek. e. den famma fram före fedd , forftorad. f. blomman af Saiyriuni ftriatum ; g. den famma framtil. h. baktil — forftorade. i. ftifter med fm anrhera. k. en pollenmasf?. i8oo, £ful. Aug. Sept. 253 D. a; en blomma af Ophrys Myodes i nat. fl. b. For- ftorad. c. fodelfedelarne med en del af fruktämnet och lappen. E. a. blomman af Pterygodium inverfum tilfluten, i nat. fl. b. den famnia opnad. c. baktil fedd, något forftorad. d. fodelfedelarne med vidfittande lapp framtil. * en pollenmasfa. e. fodelfedelarne baktil med ftigma * f. de famma på Pt. atratum framtil. g. baktil. * ftig- ma; alla forftorade. F. a. blomman af Visperis capenfis framtil , i nat. ftorlek. b. baktil. c fodelfedelarne med lappen, mycket for- ftorade. d. tacket fom omger hannknappen framtil, och e. Hannknappen lårfkildt. f. et af hålen på tåc- ket med fin vridna flik for fig fjelf foreftäldt. G. a. b. blommor af Corycium orobanchoides på bagge fi- dor fedde i nat. fl. c. blomman open med åtfkilde delar, forftorade. d. et af fidobladen, ånnu ftorre gjordt. e. fodelfedelarne med fidoflikarne och lap- pen, framtil. f — baktil g. de famma med * ftigm» h. en af pollenmasforne — alla mycket forflorade. H. a. blomman af Serapias cordigera i nat. florlek. b. den famma utbredd, c. fodelfedelarne på fidan. d. framtil. e. en pollenmasfa. — forftorade. I. a. en blomma af Neottia Orchioides, i nat. ft. b. den famma opnad framtil. c. fodelfedelarne med låppen, något forflorade. d. de famma utan lapp, mycket ftorre gjorde. K. a. en blomma af Cranichis aphylta i nat. fl. b. for- ftorad. c. d. blommor af Cranichis diphylla. e. ån- nu ftorre gjord, fom vilar fodelfedelarnes flte, lå at ftigma vetter emot den hjelmlika lappen, f. lap- pen fårfkild. g. fodelfedelarne. h. framtil, med nedböjd hannknapp. i. pollenmasforne. k. ftiftets fråmre del med ftigma — alla ftorre gjorde. s L. a. en blomma af Thehjmitra ^fxioides i nat. ftorlek. b. fodelfedelarne af den famma. c. af T. Forfleri — • forftorade. d. den delen utbredd hvarvid hannknap- pen ar fåftad, e. fråmre delen frånfkild hvarpå ftig- ma fynes. f — Hannknappen. g. pollens figur, alt förftorat. M. a. 254 tSoo, £ful. Aug. Sepu M. a. en blohima af Bums — i nat. ftorlek. b c åén famma fedan de 4 yttre bladen Iro borttagne, ftorre gjord. c. d. fodelfedelarne. e. Hannknappen farfkild, tnyckét forfcorade. .N. a. en blomma af Epipadis pahiflris i nat ft. b. — af E. Nidus. c. fodelfedelarne på den förra med * ftigma framtil. d. Hannknappen. e. frömjölet, f. fodelfedelarne på den fednare. Alla forftorade. Ö. a. blomman af Arethufa ophio glo sj oides L. i nat. ft. b. den famma aldeles utbredd, c. d. fodelfedelarne pi fidan och framtil ledde , med vidfittande Hannknapp och * ftigma. e. Hannknappen på undre fidan. fv pollen. — - alla mycket forftorade. P, a. en blomma af Maldxis monophyllos i nat. ft. b. for- ftorad. e. fodelfedelarne. d. de famma , fittandé på en del af germen , med nedböjd hannknapp och pollenmasforne fåftade vid fpitfen nåra ftigma. e» inappen famt pollenmasforne. f. ftigma fedt på ftif- tets fråmre fida. g. blommor af Mc.laxis Loefelii i nat. ftallning och ftorlek. h. defs fodelfedelar, får- itorade. i£X a. en blomma af Oncidium variegatum i nat. ft. b. . baktil. c. de tubércula fom fitta på lappen , ftorre gjorde, d. fodelfedelarne. e. de famma med af- fallen Hannknapp. f. Hannknappen g. pollenmasfor* ire med deras fot. Alla mycket ftorre un naturen-. FÖRTECKNING På de Ron, fom ar o införde uti detta Qjmrtals Handlingar. 1 Ovi TMl'1'rrketc Tilljlatid i Sverige och Finland ifrån ' iyfh till och ined rfttf. Afhandl Angående Folk. Khjjernes jlorlek och ferh&lanAc ; af Henr. NiCÅff- der. - ~ e *55 % Om rvda Kinr.n. Fortfattning af den i foregtSsnde ivanne ] Qvtirtaler införda Afhandlingen ; af J. P. Westring. 173 ö. ÖRCHIUÉRNE^ JlagieY och arter upftåUde af O, SWARTZ. - k ^ ' • ! t 1 Kongl. Vetenskaps ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, FÖR MÅNADERIiE OCTOBER, NOVEMBER , DECEMBER, År l 80 o. PR . i- SES, Herr NATHANAEL G. SCHULTÉN, Proceffor och Riddare af Kongl. Nordftjerne Orden. Anmärkningar vid Torra Skiedningen eller Nederjlageté i t. Uti forflä delen ock tredje flycket af mitt Laboratorium Chymicum, tryckt år I784> har jag befkrrfvit Nederflags proceflen: jag K» V. JU HmdL IV S har 2$6 igoo, Otf. Nov. Bec. har federmera haft dylika arbeten, ock ehuru- vål jag intet funnit något hufvudfakeligt at tillägga, vill jag dock nåmna följande, fåfom tjenande til någon uplysning uti denna ope- ration. Vid et concentrations Nederfiag jag gjorde på ^8 marker §| lod gyledifkt Silfver, tog jag 7 reguli, emedan filfveret var mycket gyldifkt, ock defla 7 reguli vågde inalles 8 marker C}§ lod. Jag ville nu fe progresfionen af gullets precipitering uti hvarje regulus, medelft et litet prof på h vardera, ock til den andan renfmålte jag hvar ock en fårfkilt, famt for redighetens fkull numererade dem få, at den forfla regulus mårktes J\ T :o 1 , den andra N:o 2, ockfå vidare* t 2. N:o t vågde 1 mark 11 lod, den fmål- tes med 4 lod pottauka ock | lod jern, ock gjöts ut då det var qvickt. Plackmakn fkilgde fig ganfka val ifrån regulus, hvilken var på ytan hvit, men hel fkior, i brottet af hvit matt färg* famt ftrålig ock tradig: for at få den renare ftnåltts den om med litet lalpetter , hvaraf den blef något hvitare, men åndå fkior af hvit matt fårg uti brottet, famt grynig, ock vågde nu 1 mark ic§ lod, fa- ktas äfgång I lod. Af denna rtgulus fmåltes | led tillhopa med i lod gullfritt filfver ©ck fkiedades. Efter i8oo, Ott. Nov. Vec. a$f Efter glodningen hade gullet fin rigtiga fårg ock vågde 21 afs, fom gor på lodet I ducat 12 afs, ock på hela maffan, fom var 1 mark lo§ lod, 30 ducater i 6 afs* §• 3* N:o ä vågde I mark g| lod, den fmåltes med 4 lod pottafka ock | lod jern: plack- målen ilcilgde fig val ifrån regulus, ock denna var hvit men nog fkior ock i brottet gråagtig flrålig, men fedan den blifvit omfmålt med litet falpetter, blef den h vitare, var dock fkior ock i brottet hvit , grynig ock glånfande, famt vågde 1 mark 3 lod, fåledes afgäng f lod, Af denna regulus fmåltes J lod tilfammans med I lod gullfritt filfver ock fkiedades, hvar- efter vants gull af vacker fårg I8l afs val vågit fom gjor på lodet 1 ducat 4 afs, ock på hela maffan , fom var I mark 3 lod, 20 ducater 4 afs. i 4< N:o 3 vågde lif lod. Forfoktes at fmålta denfamma med 4 lod falpetter enfaml, men fom regulus derefter fants ånnu hyfa mycket fvafvel, få fmåltes den åter neder med tilfats af 3 lod pottafka ock | lod jern, ock flute- igen fmåltes den om med litet falpetter: re- gulus blef nu hel hvit, men nog fkior ock hel hvit flåltåt i brottet, famt vågde 10* lod, fåledes afgång 1 lod. Et lod af dienna regulus S 2 losdeg 258 igoo, Och Nov. Dec. losdes uti fkiedvatten, utan något tilfatt filfver i tanka at gullet dcruti ej fkulle vara ofver- flodigt, men folutionen gick trögt ock tog både tid ock fkiedvatten mera ån vanligt, emedan gullet var nåften mycket emot filfveret. Det håraf vundjia gull var af dunkel fårg, ock fåledes ej aldeles rent, vågde 63! afs, men fom det ej var aldeles fint, få råknades % afs af, då det gjorde på hela mafTan, fom var iof lod, g ducater 18 afs. §. 5. N:o 4 vågde 14J lod, fmåltes med 4 lod pottalka ock i lod jern, hvarefter regulus var hvit utanpå, men (kiorare ån foregående, ock i brottet hel hvit fin grynig, ock ej Ikinande fom fint filfver, fom vågde 13! lod, fåledes afgång 1 lod. Af denna regulus fkiedades 1 lod, ock det gull deraf vants var dunkelt, fåledes ej rent, famt vågde 42 afs, om man nu håraf tager 1 afs, lafom afgång uti fine- ring, få refter 41 afs, h vilket gior på hela regulus, 13I lod, 7 ducater 39^ afs. 5. «• N:o 5 vågde 1 mark i| lod, fmåltes med n lod pottafka ock \ lod jern, men fom he- par ej fkilgde fig vål ifrån filfveret, ock detta var hel lkiort famt grådt ock ftåltått uti brot- tet, få fmåltes denna regulus om med 3 lod pottaika: filfveret fkilgde fig nu vål från flaggen, ock i8oo> Oä. Nov. Dec. 259 ock (öm det ånnu var fkiort ock gråagtigt uti brottet, få fmåltes det åter med litet fal- petter. Regulus var nu hel hvit, men något ikior ock fmå flråligt uti brottet, famt vågdc 15! lod, fåledes afgång ij lod. Af denna regulus fkiedades i lod, ock vants et fvart- brunt pulfver fom efter glodningen blef brunt, ej liknande gull, men med mifcrofcopet fants -det beftå af hel fmå bruna metallifka klot. Alt detta fmåltes med borax for blåsroret på kol, då man feck et hvitt filfverlikt klot, ock , boraxen blef ej det ringafte fårgad, teckn at intet jern var der uti: metallen var mera lått- fmålt ån filfver ock hel flkior famt grå i brot- tet ock vågde 30 afs, den drefs med bly på capell, då man feck rent ock fmidigt gull med nåftan ingen afgång, gior på hela mas- fan, 15I lod, 7 ducater 64 afs. 5- 7- N:o 6" vågde 1 mark 3J lod, fmåltes med c lod pottalka och ^ lod jern, regulus var hel hvit på ytan men fkior ock i brottet ftrålig, vågde nu i mark 2§ lod, fåledes af- gång I lod. Et lod deraf lkiedat gaf 13 afs brunt pulfver lika med foregående, N:o 5, hvilket afdrifvit på capell gaf I2§ afs fint gull, fom gior på hela regulus, i mark 2} lod, 3 ducater lof afs» S 3 §• % i8oo, Oci. Nov. Bes. §• 8- N:o 7 vågde i mark i af lod, den fmål- tes med famma fluffer ock på lika fått med nåft foregående, ock hade afgång | lod, då den fedan vågde i mark nf lod, Deraf fkiedades i lod, ock det deraf vundna gullet var af lika forhollande med N:o 5 ock 6~, famt lemnade fint gull 5 a£, hvilket på hela rnafTan, 1 mark 1 1 1 lod, gior 1 ducat 6Q $. 9« Utaf följande tabell kan låttaft gullhalten jemforas emellan deffa renfmåUe reguli, nem- ligen : N;o 1 vågde 1 m, io§ lod, holl gull 30 d. 16 afs 3 — • j - 3 _ _ — 20- 4 — 3 _ w io| — — 9-18 — 4 — - I3l — — — 7 - 39*- 5 ~ - 1 5 f ' — — — 7 - 64 — 6 — i - 2~ — — — 3^iof- 7 r- 1 - — — — 1 , 68 — 8 - '3i — — — 80 - 3f- Defia: 80 ducater afs voro utbragte utur J35 marker förgyllt filfver, gior fåledes in- emot § ducat på marken. Någon del koppar går gemenligen in uti reguli under precipitationen utur arbetat fiJf- ver, men under renfmåltningen ock fkiednings profven i.$oö 9 0£t. Nov. Dec* %Si profvéh har åfven andra metaller funnits uti defamma. Ånfkiont defla reguli blifvit ren- fmålte, forft med pottafka, h vilken abforberat det måfta fvafvelet, ock reflen deraf blifvtt detonerat med falpetter, få voro de dock fkiora ock ej af filfverglans uti brottet. Gull- pulfveret efter fkiednings profven var ofta fvartbrunt, ock ej af vacker gullfårg efter glodningen, undantagande de tvånne forftä reguli, ock då jag finålte fådant gull med borax, blef deraf et hvit filfverlikt klot, fom var fkiort grådt i brottet, ock mera låttfmålt ån filfver. Sådana främmande metaller finnas intet uti bergfint utan endaft arbetsfiifver, ock kommer af lodningarne. Til flaglod at loda filfver brukas gemen- ligen mesfing ock zink, ock kanfkie åfven ibland, i nodfall litet tenn eller vifmut: både zink, tenn ock vifmut giora fåledes reguli fkiora, ock deraf behofves ej mycket for at åftadkomma fådan verkan. Zinken går lått neder uti reguli, ty, den har lika med giillet, affky for fvafvel: detta marktes åfven tyde- ligt då alla defla reguli efter granuleringerx fkiedades, ty detta gyldifka filfver greps få häftigt an af fkiédvattnet, ånfkiont kaMt, at jag nödgades flå ganfka litet fkiedvattn det* på til defs den håftiga folveringen afftadnar. Koppar lofes af fkiedvatten med mera häftig- het ån filfver, men mesfing ån nu in era. Alt detta vifar nödvändigheten at Cnera deila S 4 reguli 1800, Oä. Nbv. Dec. reguli med bly på tefl, ty defla metaller årö ej til florre myckenhet, ån at de beqvåmligen genom drifning låta fig frånfkiljas, ock dy* medelft blir det gyldifka filfveret fritt ifrån parter, ock låter bettre- fkieda fig. % Jag hade våj redan förut igenom forfok funnit, at tackjern intet duger til filfvcrets precipitation utur plackmal efter torra fkied- ningen, fom af mitt Laboratorium Chymicum, tredje fiycket pag. 285. inhämtas* jag ville dock nu forfoka om flål hade famma egen- fkap. Når jag nu fkulle taga filfveret utur plackmalen efter forenåmde concentrations nederilag, §, 1 , få fatte jag et fiycke ofmidt brånnflål tillika ined något fmidt jern uti di- gelén til plackmalen, men det förhöll fig al- deles fåfom tackjärnet: filfveret ock placlo målen voro til en flor del jemt blandade, ock fmåltningen var ti ock ock trog, måfle fåle des med pottafka omfmåltas innan filfveret blef rent. Något lättare går det med Ml fom for^ ut varit fmidt, men det fkiljer fig dock ej fl val fom Mngjerm Til torra fkiedningen år$ blyerts diglarne oumbärliga, ock det ar förut bekant, men de hafva dock fina fvårigbeter då hepatifka fmålt- iiingar ibland måfle pyttias, hvilket jag ofta funnit iSgo, 0£t. Nov. Dec. 263 funnit den måna tid jag varit fy Ho fatt med fådana fkiedningar. Jag feck ånteligen til flut en flags diglar från Palmfixuckika di gel- fabri- quen på djurgården ftraxt vid Stockholm, fom fuilkomligen tjente til deffa fmåltningar, ock vida ofvertråffade blyerts diglarne. De hade den egenfkapen lika med de rjtslifka diglarne, at åt talte flufler utan at fråtas, ock med blyerts diglarne at de ej fprucko uti 01m- byte af hetta ock kiéid, ock jag nyttiade ofta en fådan otta dagar å rad från morgon til afton uti ftrång hetta, utan at denfamma "f)lef fkadad deraf, GUST. v. ENGESTRÖMo Om SKARA Stads Geographifka be* lågenhet^ \ af ID- ÉRIK PROSPERXN, Oå fnart Kongl. Vetenfkaps Academiens fram- ledne Ledamot, Herr Anders Falck, före- fatt (ig, at i Staden Skara anftalh Aftrono- mifka Obfervationer , var det bland' Hans S 5 forfta 264 i8oo, Oct. Nov. Dec. forfla omforger, at utfåtta denna orten^ flålle på jordklotet. Det år for hvar och en Ob- fervator angeläget, at kånna fit Obfervatorii Latitud och Longitud, och defsutom var denna underfokning af få mycket ftorre nytta for vår Geögraphie, fom, då man undantager några orter vid Hafskuften, ganfka få ftållens råtta belägenhet var bekant, ferdeles i Gotha Rike. Staden SKARA ligger mitt i landet, imellan våra ftorfta Handelsftåder Stockholm och Gotheborg, famt våra ftora Infjoar, Ve- ner n och Vetern. Herr Falck hant val ej inan fin dod, fjelf draga nytta af fina, i an- feen de till Ortens Geographiuka Lage, gjorda obfervationer, men fom jag, både genom bref- våxling med Honom fjelf i lifstiden, och federmera af Hans efterlemnade papper, fått del af dem, har jag trodt det vara min fkyl- dighet, at for Kongliga Vetenikaps Acade- mien upgifva de flutfatfer, jag af dem kun* nat draga. §. * Herr Falck hade utaf Kongliga Veten- fkaps Academien fått til låns et graderadt, få kalladt, Geographifkt Inflrument. Detta hade förut varit nyttjadt på åtflulliga refor, och derunder, genom våldfamma åkommor, blif- vit få ikadadt, a t Limben mårkeligen ej år i famma plan. Med detta förfokte Han, at ,åren 1778, 1779» 1784 och 1792 taga Solen r iniddagshögder, men beklagade fig tillika, at Han, i8oo, Oä. JVov. Dec. 265 Han, for Inflrumentets felagtighet, cj kunde vara fåker på g til g minuter. Utaf IG få- dane obfervationer, fom alla åro gjorde når Solen var mycket låg, eller i Oftober, No- vember, December och Januarii månader, tyckes per medium SKARA Polhogd vara vid pafs — 58° 22'. Sedermera hafver Herr Magifler Erik. Osterholm med famma Inflrument tagit Solens middagshogder de 6~ förfta dagar i Sep- tember månad 1797, hvilka in il amma inom 2 minuter på Eqvators hogd, och gifva SKARA Polhogd per medium =5 58° 22% e p Ändteligen hafver Herr Osterholm ifrån d. 7 Maji til den 20 Julii år 1798» och fålé- des under Solens florfla hogd tagit 39 flycken middagshogder, hvilka i fl utfå tferna ' inträffa med hvarandra på 4 minuter når a, och, ge- nom medium, gifva 58° for SKARA Latitud, På Chartan ofver Skaraborgs Lån, år Staden lagd under 58° 22'! Polhogd, fom få- ledes tyckes vara tåmeligen rått, dock vore onfkeligt, at någon med båttre Inflrument, hade tillfälle, at ytterligare underfoka den- famma. Uti framledne Ledor Wassenii Almanachor år SKARA Polhogd utfått ti! 58°- 3o' 9 fom lårer vara flera minuter for drygt. 266 jgoo, Oä. Nov. Dec. 5- 3- Stadens Longitud kan man något när- mare utfatta. Herr Falck obferverade Jupi- ters Månars formorkelfer , få ofta hålfan och väderleken det tillåt. Af defia Hans obfer- vationer vil jag blott anföra dem , på Primus, mot hvilka jag funnit motfvarande antingen i Upfala eller Stockholm, emedan denne Sa- tellitis obfervationer, åro de tjånligafte til Longitudens utrönande, Upfala och Skara. Immerfioner 1785 d. 1 6 Aug. i Upfala kl. 1 t* 25-' 57" i Skara kl. 1 1. 8- 59 Tids fkilnad 16/ 58" Emerfioner. »784 d. 14 Oét. i Upfala kl. 9- 10. 20 i Skara kl. 8- 53- 41 Tids fkilnad 16. 39 5787 d. 24 Jan. i Upfala kl. 5- 30. 57 i Skara kl. 5- 14. 35 Tids fkilnad 16. 22 d. 10 Apr. i Upfala kl. 8- 26. 58 i Skara kl. 8- 10. 39 Tids fkilnad 16. 19 Medium af emerfionerna 16". 27 Således år Tidsfkilnaden imellan Upfala och Skara Utaf igoo, Oä. Nov. Dec. 26? Utaf i mm er fi o I:mi 16/ 58 Per medium af 3 emerfioner 16. 27 Medium mediorum 16. 42! a) Som Skara ligger vader om Upfala meridian. Stockholm och Skara. Immerfioner 1785 d, 16 Aug. i Stockholm kl. 11. 27. 49 i Skara kl. 11. 8- 59 Tids Ikilnad 18/50 1787 d. 3 Nov. i Stockholm kl. 8- 20. 23! i Skara kl. 8« 2. I3§ Tids lkilnad 18. 10 Medium af immerfionerna 18. 30» Emerfioner 1784 d. 14 Ocl;. i Stockholm kl. 9.' 12/ 26" i Skara kl. 8- 53. 41 Tids fkilnad ~ ~ip 45" 1787 Med en båttre Tub fer man val Immerfionen fednare och Emerfionen féfr, men då bagge jämföras, gifver dock medium tåmeligen fåkert Meridian Skillnaden. Jag nyttjade i Upfala en mycket båttre Tub, ån den Hr Falck egde, och dårföre, famt emedan Skara ligger våöer om Upfala, fingo vi Meridian Skilnaden flårre, genom obfervationer på Immerfionen, ån på Emerfionerna, 268 i8oo s Öct. Wov. Dec. 1787 d. 24 Jan. i Stockholm kl. 5. 33. 4! i Skara kl. 5. 14. 35 Tids fkilnad Ig. 29J Medium af Emerlionerna 18. 37 Af Immerfionerna var medium 18. 30 Således, genom medium af bågge delarne, ligger Skara 18-' 33"i> i tid, våfter om Stock- holms meridian. §• 4. Utom Jupiters månar, åro ock Solens for- morkelfer ganfka tjänliga til Longitudens ut- rönande. Herr Reftor Falck hafver obfer- veradt tvånne i SKARA, mot h vilka mot- fvarande blifvit iagttagne på flera Milen i Riket. Jag vil denna gången blott jåmfora Hans obfervationer med dem, forn åro gjorda i Upfala, Stockholm och Lund. Obfervatio- nernä fom åro gjorda i Skara, Stockholm och Lund åro redan tryckta i Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar for åren 1787 °ch 1791, men fom Upfala obfervationer ånnu ej åro all- månheten meddelade, bor jag forft hår anföra dem. 1787 d. 15 Junii Feck jag med en ganfka god achromatifk Tub, fom år gjord af Dollond i London, Formorkelfens början kl. 5* 1 5/ 45 "3 Defs flat 6. 48. S$t Herr Schilling, fom gjorde mig biträde, feck llutet aldeles på famma fecund. 1791 i$oo, 061. ÄTov. Dec. 1 79 1 d, 3 April Obfcrverades formorkelfens början, Af Herr Nordmarck kl. i.< 52' 34"§ med en fåmre Tub. Af mig kl. 1. 52. 22I Formorkelfens Jlut, Af Herr Nordmarck kl. 4. 26. 26! Af Fru ÅrkeRifkopinnan von Troil kj. 4. 06. 34§ Af Herr Svanberg kl, 4. 26. 34I Af mig kl. 4. 26. 37 Denna gången tyckte jag, at obfervatio- nerna ofvermåttan val lyckades för mig. Tiden var bågge gångerna, genom correfpon- derande Solhogder, i det nogafte funnen. $. 5. Når jag af defla obfervationer, med nyt- tjande af de nyafte Taflor, uträknar Månens råtta Conjun&ions moment, ferfkilt af for- morkelfens början och af defs flut famt tillika antager, at Skara Stads Polhogd år 58° 22'! C§. 2.), finner jag at detta bordt inträffa. År 1787. I Skara o* 8-' 42^,9 for formorkelfens början, i. 1 50/ 56", 1 for defs flut. I Upfala o.* 6/ i",3 for formorkelfens början, I. 48. 31,4 for defs flut. I Stockholm o. 7/ 2^,5 för formorkelfens borj, i» 49. 8>4 för defs flut. I Lund 2?o igoo, Och Nov. Dec. I Lund o. 13. 59,8 for formorkelfens början, I. 54. 25,7 for defs Rut. År 1791. I Skara 0*4/ 13,2 efter formorkelfens början, a. 32. 53,o for defs flut. I Upfala o. G. 16,2 efter början. 2. 33> 51,6 for flutet. I Stockholm o 1 o. 3 44 /y ? o for början. 2. 34. 30,8 för flutet. I Lund obferverades ej denna formorkelfe. Öm få val Solens och Månens Taflor, fom obfervationerna åro utan alla fel, bor Månens och Solens Conjunclions moment, fom uträknas af formork elfens början på hvart och et ftålle, på punden infalla med Con- junclions momentet, fom fås af defs flut, och i fådan håndelfe, ikulie man, blott uren gin- go rått, i det nogafte hafva Longituds fkil- naden imellan alla de orter, dar famma for- morkelfe blifvit obferverad. Detta träffar dock fållan eller allrig in, utan man finner nåftan altid , flörre eller mindre fkilnad imel- lan Månens Conjun&ion af början och af flutet. Agronomerna plåga dårfore, få jåmka de Elementer fom Taflorne giFva, fcrdeles Parallaxen, Latituden, och fumman af half Diametrarne, at man får famma Conjun&iöns moment af den obfervcrade början, fom af flutet. Det år klart, at, emedan man på det - , fåttet, i §00, O cl . Nov. Beh 27 * fåttet ^ får en Eqvation, imellan de Elementef | man vil förbättra, for hvart flållé, dår både början ock flutet varit iagttagne, få många Elementer kunna jämkas, fom man har ftål«* len, men jag tviilar, åt ändamålet därmed vinnes, ty hår förutfåttes, at f elfva obferva* tionerna åro på punden accurata. Erfaren* heten vilar dock, at detta, i fynnerhet hvad början vidkommer, få mycket mindre kan antagas, fom man nåilan altid plågar finna utflagen- på flera fe G under fkiljagtiga imellan éfvade obfervatorer, fom på famma ftålle ob* ferveradt. Således kan det hånda,at man til- lägger Ta florn e en ofullkomlighet, fom ligget i fj elfva obfervationen , och hvilken kan fram* bringa nog flora ändringar i Taflornes Ele» meriter, ferdeles om orterna ej åro långt ifrån hvarandra belågne. Om man, til ex. * min* fkar Parallaxen med inemot 6 minuter * La* i tituden med vid pafs 26" och fum-man af Solens och Månens half diametrar med I4"fi kan man val få famma Conjun&ions moment af de vid formorkelfen år 179 1 obferverade början och flut i Upfala, Skara öch Åbo* men hvar och en fer tillika > at Taflörne* i fynnerhet hvad Parallaxen vidkommer ^ ej kunna vara få mycket felägtiga fom hår til fordras, utan, at ofåkerheten mäfté til fiorflä delen ligga i fj elfva obfejrvationerna * och ckfs* iatom vinner man genorii eh fädan correcliöii !! i Taflorne, foga eller intet 5 hvad de öbier* K. fé 4* Handl IV. ty. T vätioner 272 1800, 0£i. Nov. Dec. vationer vidkommer, fom åro gjorda famma gång i Stockholm och Strengnås. Uti denna ovifshet, huru man bor dela fitt fortroende imellan de upgifna obfervationerna och Taf- lorne, har jag trodt det vara fåkraft, i fyn- jierhet når frågan år om orter, fom ligga något nåra til hvarandra, at, for hvart flålle, taga medium imellan Conjunclions fmomen- terna; fom fås af början och flutet, h var- igenom ej mycken ofåkerhet torde upkomma i Meridian fkilnaderna, ferdeles då den tages af flera ferfkilta formork elfer, emedan man lårer kunna anfe ovifsheten i obfervationerna for någorlunda lika, på de flefta flållen. Om fkiljagtigheten i obfervationerna upkommer af Inftrumenternas olikhet, hånder ock, at ehuru Obfervatorerna iagttagit olika momenter både for början och flutet, kunna dock Conjun- clions momenterna, fom tagas af medium blifva de famma, fåfom år 1791 af Herr Prof. Nordmarks och mina obfer vationer. §•?• De Conjunclions momenter jag funnit af 1787 och 1 79 1 års obfervationer åro följande: År 1787- I Skara. Hr Falck Början kl. 4.t 43.' T. v. Slutet kl. 4. 4}. 19,? Medium -,„.-. 4t 43.' ii" 5 ö Upfala i8oo, Oä. Nov. Dec. 273 Upfala Början kl. 4. 59. 44^0 Slutet kl. 4. 59. 57,3 Medium * 4. 79. Jo 3 7 Stockholm Herr Ferrner, Början kl. f, I. 33,4 Slutet kl. 5:. 1. 47.3, Medium I. 4o 3 4 Herr Wilcke, Början kl. 7. 1. 30 4 Slutet ki. 7. i. 3 8,3 Medium - - - - - 7. ii 34,4 Herr Tegman, Början kl. 7. 1. 42;4 Slutet ki. 5. 1. 47,3 Medium - - ... 5. I. 44,9 Herr Nicander, Början kl. 1. 41 4 Slutet kl. 7. I. 42 3 Medium 7» I« 4T?9 Herr Sjöberg af förmörkelfens Hut - - - 7. 1. 42,5 Medium Mediorum - - - 5. 1. 4i 3 o Lund Herr Lidtgren, Början kl. 4.* 41. 1 49 ,, ,2 Slutet ki. 4. 41. 39,3 Medium - - - - 4. t 41.' 44^,3 Således år Skara Meridian i anledning af obfervationerna på denna formorkelie Väfter om Upfala 16.' 39'',7 Väfter om Stockholm 18.' 30'', o Öfter om Lund i.' 26^,7 T 2 År !8°o> Oä. Nov. Dec, År 1791. I Skara Herr Falck, Början kl. i.t 36. 6,4 Slutet kl. 1. 35. 44,4 Medium .... - i.t 35^ 5 , f // 3 4 I Upfala Herr Nordmark, Början kl. 1. 52. jo,7 Slutet kl. I. 5:2. 34,9 Medium - - - « I. 52. 42,8 jag, Början kl. i.t 52.' 38",7 Slutet kl. 1. 52. 4?,4 Medium - I.t 42 u ,l Fru ÄrkeB. v. Troil, Slutet, kl, 1. 52. 42^9 Herr Svanberg - Slutet kl. i. 52. 42.9 Medium Mediorum 1. 52. 42 5 7 I Stockholm Herr Nicahder, Början kl. i. 5:4. 20, Slutet kl. i. 54. 33,2 Medium I. 74. 26,6 Herr Sjöberg, Början kl. 1. 54» 21 Slutet kl. 1. 54. 32.2 1. 54. £656 Medium Mediorum 54. 2636 Således finnes Skara Meridian genom deffa obfervationer vara Väller om Upfala 16.' 47",3 Väfter om Stockholm l8«' 3*5^ Men Skara år funnen Våfler om Upfala Genom Jupiters l:mus Satelies 16.' 42",5 Genom Förmörkelfen 1787 16. 39,7 Genom Förmörkelfen 1791 16. 47,3 Följagttligen genom Medium 16. 43,2 Lika* i$oo, Oä. Nov. Dec. $75 Likaledes Våfler om Stockholm Genom Jupiters Satelles ig/ 3 3", 5 Formorkelfe 1787 ig. 30,0 Formorkelfe 1791 18. 31,2 Medium 1 8» 31,6 Den nåra ofverensftåmmelfe, fom finnes mellan deffa utflag torde kunna vittna, at det råtta år någorlunda tråffadt. §• 8, Obfervationer på de yttre Jupiters Satel* lites och på månens formorkelfer , åro vål mindre påliteliga til Longitudens beftåmmande, dock vil jag til mera uplysning, och for at vifa Jivad man af deffa obfervationer kan vånta, fluteligen anföra några fådane, mot hvilkajag I fådt correfponderande i Upfala, Stockholm och Lund. Emerfio Secundl Upfala 1787 Apr> g. d Q* 50/54" Skara - - - 8- 34-33 Tids fkilnad 16.21. Upfala 1788 Apr. 9/ n * 6/35 Skara <- - - 10. 50.29 Tids flcilnad ~~6. 6 Immerfio Tertii. Upfala 1784 14. 7. 57.59 Skara - - - 7. 40. 4 Tids (kilnad 1 7. 5 5 T 3 Genom ti 6 iSoo } Öä. Å r ov. Dec, Genom Medium af alla tre, Skara Våfter om Upfaia 16.' 47'' Emerjio Seciindi, Stockholm 1787 Apr, 9, g- 52.3g Skara - - - 8- 34-3 3 Tids fkilnad - - 18- 6: Som Skara fås Våfter om Stockholm^ fmmerjio Tertii. Lund 1784 öci 14. 7. 37. 36 Skara - - 7. 40. 4 : Tids fkilnad - 3. 28 Em er ft o Tertii. Lund 1788 Apr. 19. g, 31. 48 Skara - 9-31-59 Tids fkilnad - c. 1 1 och fåledes per medium Skara Ofter om Lund 1/ 20.' / M anför morkelfe d. 18 Martii rjS^ Upfaia. Skara. Tycho rörer fkuggan 9. t 9 1 33'/ 17-' 35 Emerfionens börjsn 11. 24. 5:3 11. 16. 57 Grimaldus är framme ir. 28. 17 11. 11. 34 16 4; Per Medium Skara V. om Upfaia i?- T Stockholm. Skara. Tidsfkiln. Tycho rörer fkuggan 9. II. I 8- yi. 58 19. 3 Manilius ...» 9. IO. 2? q. 1. 20 19 5 Total?, fe mörl eifen 9- 4- 3i 9- 26. 14 17- 17 Grimaldus framme II. :o. 27 11. 11. 34 iS- 53 Ariftarchus - - II. 40. 17 11. 21. 48 IR. 29 Copernicus - . II. 53. 27 11. 33- 4 2". 23 Medium i8- 53 Man* igoo, 0£l. Nov. Decl 37? Månformårkelfe d. jo SepL 1783* Lund. Skara. Tidsfkiltto Kepler börjar - lo. 44. 44 IQ. 47. 36 2. $a Keppler i ikuggan 10. 48. 54 lo. 50. 26 I. 32. Copernicus - - IO. 53. 58 IO. 5f. 16 I. 18 Timocharis - - io.t 58»' 54" Io.t 59.' 40" o.' 46" Tycho ... II. 8. 5 II. 9. 50 I. 45T Piinius - - - II. 16. 22 II. 17. 2 O. 40- Totalaförmörkelfen II. 38. 44. II. 39. 4? I» I Eroerfionen börjar 13. 18. 29 13. 20. 4 I. 3? Grimaldus börjar 13. 19. 51 13. 21. 44 I. 53 Ariftarchus - - 13. 26. 6 13. 26, 56 o, 50 Tycho framme - 13. 42. 2 13. 43. 12 I. iO Manilius - • - 13. 50. 34 13. 52. 13 lo 39 Menelaus - - 13. 53. 28 13. 5?. I I. 33 Piinius - - - 13. 58. o 13. 59. 7 I. 7 Per Medium Skara Öfter om Lund - - - i. 24 Genom Solförmörkelfen 1787 fants detta 4" :P l* 26,7 Genom Jupiters Tredje Satelies - * - I. 20 9 OED- §78 1800, 08. Nov. Dec. OEDMJNiVIJ, et nytt Ört-flågte, befkrifvit af C, P. THUNBERG, X-Tti Våxt-rikets hela upftålning, efter hvil? ken method, fom håldit, år knapt någon clafs få kånbar, fom Diadelphien. Icke alle^ nafl: det yttre utfeendet af fljetkar och blad går denna clafs mycket okånd, utan i fyn- xierhet bloman och frugten utmårka den få ty- deligt från andre, at man redan på affiånd kånner en Våxt af denna familien. Men denna clafTen har det gemenfamt med alle andre mycket naturlige clafler, at ju mera viffe kännemärken åro almånne, defto fvårare (kiljas defs fårfkilde Slågten (genera) ifrån hvarandre, emedan deras fkiljemårken åro foga betyclelige och fig emellan nåra ofver- ensftåmmande. At fåledes utftaka Genera uti denne clafs, har varit et brydfamt och mo- dofamt arbete for Ortkånnare och hafva Ge- nera ej fållan blifvit confunderade utaf månge, i fynnerhet då man utaf utlåndfke vaxtet cj altid ågt tilfålle, at hafva fulkomlige exem- plar til hands med bloma och frugt. Under det jag varit fyOelfatt med utarbe- tandet af Flora capenfis, har jag, vid granfk- jiingeri af Diadelphie claffens växter ifrån Goda igoo, Ofi, Nov. Dec. 219 Goda Hopps Udden i Africa, nogfamt funnit, huru flere Ortflågten varit få ihopblandade och af dem få litet utredde, at hela claffen för- tjänte en nåflan ny och omarbetad utredning, af någon, fom kan aga tilgång til florre och fullkomligare Örtfamlingar , famt blomflerrike botanifke Trägårdar. Hårtil har jag endafl kunnat gora en ringa början, då jag utftakat kånneteknen på någre Capfke våxters Slågten, fom under andre blifyit orått upforde, oagtadt deras yttre ut- feende ej fållan varit ftridande emot en fådan förening. Ibland de flere nye Slågten jag haft få många fkål, at utftaka, har jag upkalladt Et efter en granfynt fortare och ypperlig kän- nare af både Djur - och Våxt-riket, och fom, tillika altid upmårkfam på det praclilka och nyttiga, mer ån någon annan Theolog hit- tils anvåndt denna med outtrotteligafle flit forvårfvade kånnedom til en fåkrare och fannare tolkning af gamla och nya Teftamentets Ikrifter. Jag har kallat det e OEDMANNIA, efter Theologiae Adjunden Odmann, fom i flere affeenden gjort fig af den Botanifka VSr tenfkapen fårtjånt och vårdig til et rum ibland dem, hvars Minne Flora til efterverlden ofver- forer och for Efterkommande få heligt för- varar. Ånfkont Fr6-/kidan af <3etta Slågte icke år frittilskånd, få ar likväl defs Blomfoder (calyx) T 5 få 2SO igoo, Oä. Nov. Dec. få utmärkt fkiljagtigt, at det, åfven enfamt år tilråckeligt, at ifrån alle andre Ört-flågten lika tvdeligen, fom fullkomligen rättfärdiga defs åtfkilnad. Periaxthium eller blomfodret år i det nårmafle likt en kläcka, deladt uti tvånne flikar, hvaraf den nederfla år trådlik och den åfverfta, fom utgör ftorfla delen, uti fpitfen klufven. Charactes EJfentialis år följande: Cal, bilabiatus: k lab. fuper. bifidum, infer. filiforme. CoroUcs petala pedicellata. Legionen lanceolatum. Defs plats uti Syftema Naturae blifvcr uti den 17 ciaffen, nemligen Diadelphia och De- candvla nåfl efter Borbonia. Character Genenens blifver : CAL. Perianthium monophyllum, tubulofo-cam- panulatum, glabrum, léeve, bilabiatum, corolla duplo brevius. Labium fuperius maximum, bifidum; inferius fimplex, fili- formi-fetaceum. CORALLA papilionacea. Vexillum maximum, pedicellatum , cordatum , ovatum , exci r fum tum mucrone obtufo, integrum, con- cavum, glabrum. Alce bina?, pedicellata?, dimidiato-cordata?, oblongas, obtufisfima?, integras, vexillo duplo angufhores, ejus- dem igoc, Oåt. Nov. Dec. 281 dem lon^itudinis. Carina dipetala: petala, navicularia , pedicellata , femicordata , acuta longitudine alarum. STAM. Fitamenta decem, connata in corpus comprelTum, apice libera, arcuata, longitudine corollse. Antherce linéares, PIST. Germen fuperum. Stylus filiformis, arcuatus, ftaminibos paulo longior. Stigma fimplex. PERIC. Legumen ellipticum, glabrum. Sp. I. Oedmannia tancea. Tab. IV. Et enda Species år hårutaf bekant, fun- nit uti Afriea på defs Södra, få kallade, Goda Hopps Udde» Caulis fubherbaceus, incurvus, ereéliusculus, fufcus, teres, totus glaber, fimplex, pedalis. Folia alterna, fesfilia, lanceolata 4 , inferne atte- nuata, mucronata, integra, glabra, ereélo- imbricata, fesqvipollicaria. Flörts in apice caulis axillares, folitarii, brc- viter pedunculati. Ptduncidi folio multoties breviorcs 0 Under torkningen fvartnar gemenligen denna växten. Tabtlltn utvifar våxten i fin naturliga flor- lek, åfven fom Blommans fårikilde delar, hvaraf A. Ut- 2S i i8oo } OSt. Nov. Dec. a. utmärker en blomma med fit blomfoder, b. Blomfodret. c. Alla blommans delar utbredde. d. Hannarne med fin c knappar jx och pi- t fullen 5. % Ämnet til Fro-fkidan och ftiftet ånnu c T 'arfittande. — Bågge något fiorre ån naturen, 99- Clinifka Forfik ined gul Kina. Fortfattnlr.g och fur af di 1 : i fortgående tnrrr.t Qyarialer införda Afhar.diir.g af JOHAN P. WEST RING. Red an åro nio år förflutna, fedan jag bör- jade famla årfarenhet om denna Kmans fiora foretrade for den vanliga: och fom jag hordt åfven Grin flera (fållen har i riket, fedan den for 2 år fedan begynte at blifVa mera all- månt kand, förtjänar den har famma loford, fom i andra länder. Jag har funnit den vara fyra gångor kraftigare å:i den vanliga; ty et qvmtm af denna har altid värk pålitelig&PC» igoo, Oci. Nov. Dec< £83 ån 4 af den officinela. Den uplofes til | nåftan af rent vatten, då Herr Foxjrcroy funnit den roda Kinan blött lofas til T V- och uti denna fednare år ganllca mycket mucofum vegetabile, fom år kraftloft. Sålunda har jag åfven funnit , at den gula ej altid gagnar i vifla fjukdomar, fom fåkrare hjelpas af den vanliga. Då vårkningskraften, och fåttet hvar- efter den vårkar, blifvit efterforfkadt, och någorlunda begripeligit, får jag nu ock vifa, huruvida det ofverensftåmmer med min pra- difka årfarenhet. Opinionen framfkafFar Theo- rier; men årfarenheten uptåcker fanningen. Jag får dårfore hår i korthet upråkna gula Kinans forhållande i följande fjukdomar: i. Intermittenta febrar. Om någonfin fpeci- ficum gifves, få förtjänar viflferligen gula Ki- nan det, i fynnerhet emot qvartan. Då åt- fkilliga patienter icke kunde botas med den vanliga Kinan 1795, oagtadt alla förut lyck- liga methoder at forfåtta denfamma, forfokte jag at gifva åttika eller citronfaft på vanlig Kina, fom var forfatt med 2 gran alkali på hvar drachma. En hederlig man, fom långe haft qvartan febern efter den fvåra Gallfebern, fom var en farfot 1 794, hade, efter fin Lå* käres råd, fortärt 93 lod Kina, utan någon god vårkan. Sedan han nyttjadt några 16- fande Antimonial-medel förut, gaf jag honom 3 qvintin af den goda roda Kinan forfatt med § gran 284 i Sco, Oci. Nov. De c. 6 gran Alkali herb. , och flräx dcrpå cn god matfked Oxyrnel, morgon och afton. Kan fade fig efter förfta intagningen få en flor lätt- nad i magen, och en ljuflig kånfla, och fecan han tagit detta medlet i 4 dagar, ofvervann han den febern, fom nåra 4 fkålpund til- forene icke kunnat bota. Hans eula hv och fjukliga utfeende forbåttrades dageligen, och han har alt fcdan haft en god hålfa. På famma fatt blefvo ock några fler hulpne. Oagtadt denna methodens vårkfamhet, kunde dock icke 4 af mina patienter botas; ty nu var den goda reda Kinan förtärd. De lluppo febern åtfkilliga gångor; men oagtadt alla re- petitioner, återkom den dock. Jag forjfoktc ock Prof. RtJSH'S råd, at öppna ådern och lågga Veficatorium på benen, fom bidrog mycket til curen; men nu ej kunde full- komna denfamma. Sedan jag blifvit under- råttadt, at den gula Kinan kunde fås i Ham- burg, låt jag förfkrifva ico fkålpund dåraf. Den var då redan fallen til få lågt pris, at den fåldes til och med for båttre köp ån den vanliga. Så fnart mina patienter fått taga et qvintin morgon och afton af denna, fluppo de lin feber alla på en gång, til bevis på denna Kinans vårkfamhet. Så fnart febern aldeles nphörer låter jag den fjuka taga blott et qvintin hvar morgon i g dagar, h varefter han 14 dagar uphörer med intagning, och federmera hvar 14 dag, i 2: ne omgångar re- peteras zgoo, Oci. Nov. Dec. 285 peteras et qvintin hvar morgon 1 8 dagar. Sidfta repetition har jag vanligen indragit til et hälft qvintin. På detta fåttet har det aldrig flagit mig felt fedan at bota qvartan , oagtadt antalet varit flört, fom fokt min hjelp emot denna hos ofs eljes få en vi fa feber. Och få- lunda har jag" aldrig be höft mer ån 4 unce, ofta mindre for at bora denna i vårt climat få fvårbotade feber. Anna har jag ej eller hordt någon af få många klaga, at denna Kina obftruerar. Snarare har jag funnit, at den hjelper til at befordra feeretionerna. DoCfc har jag icke funnit denna Kina hafva laxe- rande vårkan, fom några Engelfka Medici påflå. Men få mycket befkare den år ån den Peruvianfka, få mycket mera år den ock lo- fande; ty befka faker reta tarmcanalen van- ligen til mera vårkfamhet; hvarfore ockfå floribunda laxerar mycket: och af famma grund okar den ock Rhabarberns vårkan. I andags frofTor, fom åro elaka, och åfven i de få kallade febres perniciofse, fom hota med flag, kan paroxyfmen fåkraft motas med denna Kina. Vanligen behofves dock h var- ken denna eller annan i andags febrar. Cinch. floribunda fkulle vara förmånligare, få fom mera laxerande, om den kunde fås oftare fårfk; ty gammal förlorar den all fin kraft, utom den elaka befkan, fom jag i år förfokt. For barn, fom hafva åltan, har jag altid fun- nit et ©mflag ofver magen med Gul Kina $86 igoo, Ocl. Ä r ov. Dec. och Flor. Chamomillas, fuktadt ined' Rhenfkt vin, vara det lakraile medier. Den lång- famma och repeterade afforande methoden lka- dar altid, och gor fiorre behof af Kina efteråt. Troligafte orfaken til froffor år en periodifk flapphet i arterernas y tåndar i underlifvet; hvar- fore mycket Laxativer och Digefliver fkada. Med utvårtes medel på magen, botar dårfore allmogen fig ofta lått från defla fjukdomar.y) Opium behörigt forefkrifven kan troligen ofta gora mera nytta hår, ån Kina. zj Or- faken ligger i underlifvet och börjar dår io- caliter och fpasmodicc. 2. Remittenta febrar. Defla åro merendels alla år något olika hos ofs. Vanligen åro de Gaftriuka, och hafva typus af en dubbel an- dagsfeber. Merendels befvåras de fjuka af mycken flcm, fom localiter i villi intefhno- rum tyckes vara orfaken til andags froflbrna; hvar- y) En gammal Hollåndlk Ånatomicus, van der Berch, upgaf denna Theorien for mer ån ioo år fedan. Theden i Berlin, och Cul- LEN i Edinburgh hafva fedan uptagit cch båttre utredt den famma. z) Opium fås af 2 flag på Apotheken vanligen, hvaraf det ena år mera hartzagtigt och nar- cotilkt: det år mera fkadeligt. Det andra år mera gummeuft, och kan med kalt vatten dår* äf extraheras et ganika vårkfamt calmerande och exciterande medel, utan at hafva den rus* gifvande egenikapen. iSoo, Oä> Nvo. Dec, m hvärfore jäg åfven med forman i deffk febrai* iikfom i andags frofiar nyttjadt Salmiac; ty defs Alcali volatile lofer Hemmen : fålunda gor ock emeticurn i refra&a dofi godt gagn. Säl- lan behofves Kina fdrr, ån efter feberns flut; eller då remisfionerria blifva långa, i hvilket fall jag ältid funnit denna gula Kinan vara fåkrafl. 3. Gallfebrar åro ockfå ombylelige och ibland fporädice gångfe hos ofs. Då dc årö remit- tenta föm vanligt, med gaflrifka fymptomer har jäg altid funnit denna Kina förmånlig i på goda ftunderna, fedan Vömitoria och evacuan- tia behörigt förut blifvit nyttjade. Trägna Laxermedel förvärra vanligen denna febern. Ibland åro de mera fpasmodifka. då de fjuka» oagtadt Laxermedel och Vömitoria blifvit re- peterade, ändock befvåras af qvåljningar och åckel, och då har jag med framgång altid ti- digare nyttjadt den gula Kinan* Jag har med forundran fedt, huru fom conamina vomendi tiphora, flrax då Kinan tages. Underftundoni åro defla febrar förenade med vårkeliga in- flammatofiika fymptomer > och i det fallet- gagnar ej Kinan. 4. Febfis RemitUns nervofa, börjat vanligaft hår på orten i November månad, och fort- far fedan ända til December månads flut, och ibland längre. Denna elaka feber år ganfka fvår at igenkänna i fin början, då han ofta feorjar fom en lindrig flufsfeber, och kan K, F. Ä Handh IV Qv, U ledan 28S *8oo, 08. JVov. Dec. fedan råcka hela 6 och 8 veckor, ja til och med långre tid. Jag har aldrig funnit Kina gora nytta i denna feber; ty vanligen for- vårras och forlånges han dåraf. Då ej Eme- tica håldft i refrafta dofl tillika med Alkalia volatilia och nervina fom incidera (lemmen på Vaginas nervorum^ i början hjelpa-y upkom- mer omfider en inåammatorifk confikution i fjelfva artererne, af feberns utdrågt eller långd, efter 3, 4 eller 5 veckor, då naturen hjelper fomliga med nåsblod eller en vål jugerad åder- låtning blir crifis: Det år af denna anledning fom Seitzervattnet råddadt mänga i denna febern. Ordinerar Låkaren Kina i detta ftadio, få dödas patienten. Denna feber brydde mig mycket, innan jag lårde kanna defs natur mera. Defs elakhet, fom håller den fjuka i flåndig vanmagt, gaf mig anlednings at i bör- jan af fjukdomen fdrr ån den inflammato- rifka difpofition börjar, forfoka hvad värkan oxigerande medel fkulle hafva. I den affig- ten nyttjade jag farnma medel fom en gam- mal Läkare i England långe hade fom et Arcanum i Rotfebrar, hvilket jag anfåg vårka i likflåmmighet med oxigenerande medel. Det beflår af nitrum uploit i deftiil. vatten med litet Spir. Lavend. romp. dårtil. ä) Ifrån forfla flund jag började bruka det, fant jag det fl ) Til unga Läkares tjånft vil jag här anföra hela formel» : i$oo, Öä. ftfov. Dec. s89 det vara et vårkfamt medel, fom fedan icke flagit mig felt, hvarfcen hos unga eller gamla i denna febern. Med famma medel halp jag en gammal fru, nåra .g o år, fom haft denna fe- bern hemligen inimot 14 dagar, hvaråft ock- få £:ne unga fruntimmer botades på famma fått. Snarafle värkan vifar detta medlet, om det i början nyttjas. Efter feberns Hut, eller då paroxyfmen blifvit ganfki, korrt, och in* termitterar, fom en h vardags feber, for gula Kinan god tjånft, om ftårre dofis gifves på feberfria tiden, 5. Uti Bréftfebmr af inflammåtoflfka jtägeh Sedan flädium inflammationis år förbi, och då lifskrafter fattas for att fullkomna mils» har jag med forman nyttjadt Kina. Men jag har i detta fallet fåkrare gifvit den Peruviatn* jfka, forfatt med broflmedel, emedan jag fun- nit denna gula mera hetta, torka och binda uphoflningen* En Sjocapiten, fom låg på 11 dygnet i Peripneumome , var kall om hånder och fötter j, kunde ej förmå hofia up något* famt hade tillika hvita frifeln ofver broftet» U 2 kallade Rec. Nitri ptirific, Aqvae deftill. |vij. Solve Salem, ÅddeS Syr, TaccL alb. £j, Tin&. Lavend. comp. gij. M. Dofis £ matfkedar hvar 2 timme. Touglits on the effeéts of the adplication flimuli &c. by James Wo od. hqo i8oo } Ö£t. Nov. Dec. kallade mig; då jag forefkref honom en de- cod af vanlig Kina med broftmedel forfatt, och imellan åt kerm. min» och han återvann cn god hål fa. Uti den få kallade inflammatio pasfiva, fom hos många lägger grund til obotelig lung- fot har jag funnit gula Kinan vårkfam, for- fa 1 1 med lofande faker: dock fåkrare den Pe- ruvianfka. 6. Catarrhal febrar behofva fållan få flark Medicine; men i den håndclfen har jag altid funnit den Peruvianfka mera förmånlig. 7 I Rotfebrar har den gula företrädet for den vanliga. 8. Då Skarlakans febern år af Afthenifk art, med elaka fymptomer, gor den gula Kinan fnarare vårkan at utdrifva fjukdoms fmittan. Ockfå forekommes Tumör leucophlegmaticus fåkraft därigenom. g. Emot Rheumatifmus acutus, då den kom- mit til en vifs grad, har jag altid med for- mån gifvit den gula framfor den vanliga. Sedan förda fladium år flutadt, fom meren- dels år inflammatorifkt, eller bidragande dår- til, blir den mera remittent, och fluteligen nåftan intermittent, likfom de locale intermitt, fcbrarne, fom endaft bellå i krampvårk i nå- gon 1cm. Detta forhållandet gaf mig anled- ning til Kinans bruk, fom jag fedan altid med framgång anvåndt, då denna feber hår på orten icke varit fållfynt. Det mufculaira fy- ftemet iSoo, OEi. JVov. Dec. 291 flemet blir omfider localiter få forfvagadt i denna feber af Rheumatifmen , få at en pe- nödifk krampe påkommer på vifs tid, hvil- ken vårk vanligen mistages for vara orfakad af Rheumatifka materien, hvilken den om- fider, faft efter långre tid, kan orfaka, då ab-- forberande fyfkmet blifvit på det lidande ftål- let ovårkfamt. Denna farliga fjukdom tillka- par många krymplingar och gor många me- delft contradurer och lamhet ovårkfamma af den arbetande hopen. Sällan fkadas ledgån- garne på långre tid. For några år fedan ob- ducerades hår en namnkunnig man, fom le- gadt 20 år til fångs, contrad i de flåfla le- der, efter denna fjukdomen. Jag fant endaft några af de ftorre ledgångarne anchyloferade, ånflkånt de hade mycken fynovia, och fom befynneriigt var r voro omgifne af mycket fett. De mindre voro intet fkadade, ej eller dår, eller omkring de florre någon materia, eller terreftriikt åmne deponeradt. Ockfå bor^ jade denna man, de fidfta åren af fin lefnad, efter trågna friclioner och forcerad rorelfe, at kunna bruka fina fingrar, fom flera år förut varit orörliga. I nämnde ftadio af fjukdomen, fom van- ligafl infaller efter 14 dagar eller på g:dje veckan, har gula Kinan varit et dråpeligit medel, då den tages i tilråckelig dofi på go- da tiden, hvaraf varken ofta ftrax lindras och omfider aftager. En vidioftig mångårig år- U 3 faren* sps 1 8 oo 9 Oä. Nw. Be c, farenhet bar ofvertygadt mig hårom. En patient fom varit 7 veckor fångliggande i 'denna feber, hade nu fvullnade leder, med mycken värk fom flyttade fig, och ffundtais var våldfam, ehuru defs Låkare nyttjadt både Antiphlogiflica, Diapboretica och Epifpaftica. Jag tilftyrkte nu omfider Kina-decod med fal ter forfatt, och ifrån den dagen började han at mårkeligen förbättras. En annan ung hederlig man, fom haft denna feber med gruflig vårk i 21 veckor, var nu contra& och lam i alla leder , och feck hvar afton mot natten en våldfam vårk. Anmodad om råd tilflyrkte jag {larkt infufum af gula-Kinan på formiddagarne Ä famt andra tjånliga medel på eftermiddagarne, hvaraf hann flapp febern, och den fvårafle vårk en. Efter några veckor kunde han fedan nyttja andra behöriga medel» hvaraf han blef få återftåld at han nu i år kunde dricka Söderköpings brun, och nu kan gå, faft med liten hjelp. Den fom dårfore i en vifs journal criticeradt Dr. Sa unders, fom recommenderadt Kinan i denna febern, hvarefter Dr. Relph i London tagit råd^ fom han berömmer, har mycket orått, och fkadar med vilfarelfe i et åmne, dar årfaren* heten ej kunnat wndanrodja fordomarne. Efter Browns fnillrika Theoric, fon* hjelper vid många tilfållen til rediga begrep, endaft man dårefter ej vill bygga fyfieme, hvartil ånnu tyckes fattas tilråckeliga mate- rialier : iSoo, Oåt* Nov. Dec.y 233 rialier: kan Kinans värkan i denna fjukdom lättare förklaras. Den fora kånner denna Theorie om Oeconomia animalis famt tillika efter den reformerta Chemien rått granfkar medlens vårkningskraft, tager ej vilfe om tid och fått at både hår och vid andra tilfållen nyttja Kinan: då Syftematici ofta Methodice for villa fig och fjukdomarne. 10. Koppgiftet r och måft alla £kårpor, uiv drifvas til ytaa af kroppen,, då en klen con- fiitution ej bar fyrka dårtiL I de elaka fam- manfly tände kopporna,, hjelper dock Kinan ej fårdeles, om ej Opium invårtes fom excite- rande, och Cämphora ut vårtes, tiplöft til om- flag, användas. Jag hade dårpå en mårkelig cafus for 2 år fedan, 'byars lyckliga utgång jag tilfkrifver cfeffa medlens gemenfamima vårk- lamhet. Ympade koppor hos fvaga barn, ut- drifvas fnart och befordras til mognad, om gula Kinan nyttjas. 11. Blååder Rofen btir ibland dödande fjar- 1%, om ej Kina nyttjas:, och hår år den g}i\& påliteligaft. / 12, , Pemphigus i fvår grad fordras ibland detta medlet. For några år fedan fjufehade et ungt fruntimmer med fvimning och mål- löshet på förfta dygnet, hvarefter blåfor fram- kom öfver hela kroppen, flora fom mandlar, til och med i mun och fvalget. Medel ft gula Kinan blef hon fnart återftåld. 13. 294 igoo, Oct. Nav. Dee. 1 3. I Lungfot af får och bulnad i lungan* har jag fållan funnit Kinan nyttig, förr ån fontenelle blifvit anlagd på ryggen, med 18 til 20 årter: och når den börjar flyta, har jag med forundran fedt hurufom de kunnat tåla Kinan, 10m förut var få farlig. Den blir fedan dageligen välgörande, endaft de tillika kunna vara i rörelfe i fria luften, fedan alla inflammatorifka fymptomer uphordt. Flera, fom haft lungfot i den grad, at de hade Kedifka febern, mogen uphoflning, andtåppa och nattfvett, mycket utmagrade, hafva med deffa vilkor tagit Kina, och funnit {ig vål dåraf. Lifstiden har åtminftone dymedelfl blifvit forlångd, då de fynbart blifvit ryckte ur en öfverhångande dödsfara: och några hafva fedan återvunnit en god hålfa. Det forftås, at åfven mycket kommer an på die- ten, och flera behofliga medel. Vanan at da-s geligen vara i fria luften, hvarmedelft alla defs eljes få fkadeliga ombyten blifva dragé- liga, och motus involuntarii befordras, bidra-? ger ganfka mycket til curen. I den lungfot, dår vafa abforbentia åro ovårkfamma, år Ki« nan et vårkfamt medel. Jag har dock altid funnit, at de fjuka båttre tåla den cfficinela ån cjen gula. Benägenheten til inflammato- rifka .ftockningar orfakar vål, at den gula, fom mera hettande (oxigenerande) mindre ofversnskommer med fjukdomen, i* i $oo 3 Oä. Nov. Dec. 295 14. Fktfshojla, foin år långfam, har dårtil en Afthenifk orfak; h vårföre Kinan varit min fåkra tilflygt däremot. Jag har ofta med fnar fynbar värkan gifvit et nog allmänt husmedel, fom beftår af Kina, Rhabarber och Anis, med brun Sirap gord til Mos, hvaraf et par Thé- Ikedar om dagen tagne, ofta hulpit den en- vifafle Flufshofta. Jag har ockfå hår vanli- gen funnit den Peruvianfka fåkrare ån den gula, Detta husmedlet laxerar vanligen i bör- jan: och det år en gammal anmärkning, at Kina okar Rhabarberns vårkan. Jag kånner cn Fru, fom altid måfle taga laxermedel da- geligen for en chronifk obftru&ion , och fom i många år ej nyttjat annat, ån Rheum och Kina i piller, Tages den gula Kinan, få la- xeras ftarkare. 15. Emot Kikhofta, efter behöriga medels feruk, har Kinan merendels varit fåkert me- del, ja til och med då vattenfot och lungfot följt på denna fjukdom. Jag har dock tyckt mig finna den vanligen Kinan vara fakrare hår ån den gula. 16. Emot Gulfot har jag fållan behoft nyttja annat, ån digeflive pulver af Rheum, Bitterfalt och Anis. Men då Patienten blir localiter Afthenicus, och vafa abforbentia, fom höra til Gallfyftemet blifva lidande, har jag altid funnit den gula JCinan fortråffelig: dock utan at anfe den fom et Speeificum imojt all flags gulfot, fom Do&or Marcard. U 5 17. s§6 igoo, Ofi. Mm Dm 17. Vattenfot , i fyn-aerhet efter froflbr, botas ofta med gula Kinan, Jag har ibland forfatt den med Nitrum och Alkali herbarunu Jag har fedt en håndelfe efter tappning, dår Kinan förekom recidive.. Defs. vårkan år afc forlikna med en våt fvamp, fom kramas* Kinan pråflar ock drifver a „ Hår fordras dock urfkilning på Sthenifkt eller Afthenifkt tu% fiånd; ty ibland år en åderlåtning lika & nödvändig fom i Gulfot. ig. Blinda Gyltenådern , fem beror af fvag- het i underlifvet, lindras mycket af infufion* på gul Kina,, forfatt med Alcali v. tartarif. Defs oxigenerande vårkan minfkas dymedfclft, och den lofer, utan at flappa , och. ftyrker, utan at hetta. 19. Men i Öppna Gyllenådern och måft alla ftarka blodgångar har jag funnit Kina, och i fynnerhet den gula,, fkadelig. Den kan nå- flan anfes fom et Emmenagogum. Jag har fedt bedroflig vårkan dåraf hos Fruntimmer, bvilkas Låkare ordineradt den fåfom Tonicunv i dylika fall. Det år en af de olycklig! frugterna ifrån Syftematifka termer, och min- dre kånnedom om medlens verkningskraft. 20. Likaledes går den fållan gagn i Diarrhec, fom vanligen dåraf forvårras. 21. Fluxio Scorbutica r fom de flåfte Syfte* matici icke uptagit, eller troligen kåndt, hjel- pes icke fnart utan Kina, då den gula båttre vårkar hår famfåldt med Antifcorbutica. Jag kunde i|ö0, No®. Bet. 29T kunde anföra flera cafus harpa med fvullnad tunga och flera hal, om få behofdes. 22. Torrjken ar ibland en eriiis eller ock et {korbutifkt Symptom e: och i båda faller* Jiar jag funnit gula Kinan ganfka nyttig. 23. I Vemrijk fmitta, då mycken flapphefc antingen localiter eller ock univerfaliter gor Mercurens bruk ovårkfam,, har gula Kinan cn fortjånft at påfkynda curen, medelft defs ©xigenerande värkan fom det tyckes:, ock kan hår fålunda raknäs fom et auxiliaire medel. 24. Nerv ^fjukdomar kunna våi aldrig fä något medel förmånligare och vårkfammare^ nåft Opium, ån denna Kina. Hyftericas och Hypochondriaci blifva fnart lindrade af kall infufion dåraf> om den forfåttes efter anled.- ning med behöriga medel. Det kommer en-» daft an på Läkarens granfkning och omdöme at uptåcka complicationer, den fjukes confti** tution m, m. Efter Prof. Re ils upgift inne* hålla fjelfva nerverna uti fig fin egen fabrique; til nervfaften. Den gula Kinan ger mera to* nus åt vaginae nervorum, få at deras fugrar och affilnings-kåril blifva vårkfammare. Ma-* gens fibrar flyrkas, och en förbättrad Chyli- fication ger mera lifskraft åt nervernas orga- nifme, fom tilreder nervfaften. En yngling* vid pafs 19 år gammal, fom efter flag af våldfam Colique, ådragen genom orimlig mat och förkylning (på en gång i kall Vår-luft, ftck cn fvår Paraplegie, få at alt utom huf- vudet 293 igoo, Ofi- Nov. Be c. vudet var utvårtes orörligt och utan kånfla: dårjåmte hade han Paralyfis Velies Sc Inteftini redi, få at urin måfte aftappas nåra 3 veckor, och retande Lavement fåttas. I början af fjukdomen fkottes han af en fkickelig Bruks Chirurgus , fom lyckligt vis ej opnadc åder, utan endaft nyttjade evacuantia och excitantia. Vid min ankomft efter g a 10 dagars få ufel belägenhet, fant jag honom i en fullkomlig Afthenifk Hållning. Endaft med gula Kinan och Alcali v. C. C. famt Rhenfkt vin, Opium och andra nervina excitantia, famt utvårtes balfamifka och exciterande medel blef han frifk på 4 månaders tid, och har fedan haft en god hålfa. Sednare tiders redigare årfa- renhet har lårt ofs at åderlåtning och Spanfka flugor i dylikt flag (Apoplexie) antingen döda, eller ock låmna en obotelig lamhet efter lig. Jag har fedt dylika bedroflige exempel, c) Åfven t) Herr Jacobsson på Finspong. e) Lås vidare härom Kirk lands Af handling om Apopleclical difeafes. Befynnerligt var , at han under loppet af medicinerandet . fedan han borjadt återfå kånila i de ofra delarne, feck han 2:ne carbunclar en vid hvardera höften, hvaraf den ena var få djup, at ledgången fyntes, hvilka jag tillkrifver de Spanfka flu- gorne, fom han haft på deffa äållen, jåmte en ofver Os Sacrurn j hvarjamte ockfå blef et förfärligt elakt och djupt får. igoo, 08. Nov. Dec. 299 Afven for den lamhet, fom beflår af flapp- het och kan hånda ibland af vattenfamling i Vaginse Nervorum år Gula Kinan et godt medel, med tilblandningar efter anledning. 25. Emot Tumöres glandularum berömde Fotöergill Kinan rått mycket: och jag har fedt et Scrophuleuft barn må mycket vål af denna Kina. a(5. Salivation, få vål afSkorbjugg, fom af Mercure, lindras och hjelpes ofta håraf. Nyare ron intyga at den och vårkar imot metallifka gifternas dödande vårkan. Den tager til fig Oxidens fyre, fom på et flålle fatt fig at inflammera, och gor den mindre våldfam, uti fig uplofl och utfpådd, fåfom defs båfla Vehiculum difFucibile. 27. Gonorrhoea benigna, (Tom Engelsmån- nerna kalla Gleet,) orfakad af local flapphet, har at vånta mycken nytta af gula Kinan: h vårföre den ock i fodra America, dar denna fjukdom år mycket allmän , prifas for fin vårkan. En fornåm Herre beråttade mig, at injedion af Kina fkall dåremot vara for- tråffelig. 28. Mortificationer af Sphacelus och Kall- brand, åfven ftinkande och fråtande fårnader, fordra både invårtes och utvårtes bruk af Kina. Den groffta barken fåfom måft oxi- generad, borde hår vara kraftigafl. Men i defTa fallen, då florre partie Kina fordras til utvårtes bruk, foker vål hvar kunnig Låkare « * Kinans 5oo zSoo, 03. Nov. Dec* Kinans fuccedanea, elfcr de inhem(ka medel, tom kunna hafva likflåmmig värkan, hvaraf vi hafva nog många kända til utvårtcs behof. Ekbarken har redan vifat fin flora nyita, öch huru fom Kinan kan umbåras utvårtes. PikU häri, af flera flag, hafva troligen lika kraft* Vål vore om hårmedelft Kinans ofverflodiga rnisbruk kunde forekommas. Carbonate fy* rans vårkan, då Kohigrot adplieeras, tyckes åfven kunna gora Kinan umbårlig* Och detta år hvad jag i korthet kunnat anföra efter min årfarenhet om gula Kinan. Många flera hån- dlelfer gifvas, dår defs vårkfamhet kan an* våndas, men det kommer an på Läkarens Fårfiånd, at fkilja imellan Sthenifka och Aflhenifka fjukdomar. I de förra fkadar na- turligtvis Kinan, och förvärrar patientens odc| men i de fednare gagnar den for de flåftas ja til och med for Peripneumonie nerveufe, och dylika flera fpafmodiika krämpor. Lika- ledes år nödigt at fkilja directe fvaghet ifrån den fom år indirede; ty i den förra tåles vål Kina, men mindre dofis fordras; då i den fednare florre dofis behofves i början, fora fcdan fmaningom minlkas* 100. Skitfatfen. Gul Kina år fåledes i de flåfia håndelfer # dar vanlig Kina fordras , et vida förtråffeligarc medel : 0&. Nov. Det, gét jnedd: och blir defs bruk allmänt, befpares mycken koftnad bäde for Riket och for ea och hvar enfkildt, fom år i beköf dåraf; ty &f denna behöfves ej mera ån § mot dera vanliga. Sålunda, i flållet for 4ooo:de fkåU pund, fom jag förmodar minfl: fortåras årli- gen i hela Riket, behofdes blott iooörde af denna , och kanfke ånnu. mindre 5 ty den ftyr- ker fnarare hela conflitution ån den förra. Jag har, fom fagdt år, med 4, § hogft 8 lod ofta botadt qvart&n febern, fom flera fk:pund vanlig Kina icke kunnat bota. De fom åro mycket fvaga 9 tåla fållan Kinan i pulver* For dem har jag funnit Infufion af 2 qvin» tin, fom rifves förut i ftenmortel J tima, och fedan flåfles på varmt ftålle at draga et par timar, vara en vårkfam dofts for dygnet. En gammal Herre flapp hårmedelfi en fvåc qvartan efter 2 dagars bruk af en dylik In» fatfkm. Deco&en har jag funnit mindre for- manlig; ty den blir mera elak til fmaken 9 och förlorar fig fnart, då Infufionen tiltager i ftyrfca. Ockfå utvecklas under kokning mycket Aibuminc, fom hårdnar, och fora går den mera doppande och äcklig, och fal- len at fnarare förlora fig. (Se N^o 6. Anm, 2. och N:o 7.) Extra&erna åro ock mycket ovårkfamma; ty de hafva forloradt en flor del af Kinans beftånds delar: (N:o 35. Anm. I.) de åro ockfå ofta farliga; ty gallåple- faltet utdrager ofta et metalliskt gift utur kåril«a* 302 xgoo, 0£l. Nov. Dec. kårilen, om Droguiften ej år nog kunnig och forfigtig, och den fjuka får dymedelft mera forgift ån låkedom. (SeN:o5i. Anm.) Defs- utom gifva de anledning åt egennyttan til forfalfkningar, och åro med alt detta nog koftfamma medel. Jag umgås varfamt med alla extra&er, fom jag ej vet vara varfamt tillagade i glas eller fienkåril. Cöncentrerade infufioner gora fåkrare vårkan: och kalla vattnet år ofta det fåkrafte menftruum, eller lösnings medlet» Men det bor vara et vatten* fom år rent och fritt från kalk och minera- lifka ingredientier. Sålunda extraheras i kallt vatten Kina, chamonilla, malva carduus bened. m. fl. mycket flarkare och for fmaken behag- ligare, ån i varmt vatten. Under bruket af Kinan har jag ock funnit rörelfen vara nödig och nyttig; ty Kinan år en flimulus diffufibi- lis, forn fålunda då båttre fortfkyndas ofver fyftemeU Alla Patienter i qvartaner och froflbr tilftyrker jag at vara i rorelfe i fria luften, likfom åfven Lungfigtige, i hvad vä- derlek fom håldft, endaft med tilborlig for- lighet. Mjölk, i fynnerhet okokt, har jag ofta funnit bekomma dem vål, fom eljes må illa af Kina. Den har ock den egenfkapen, at utdraga defs vårkfamma delar kanfke i högre grad ån alt annat, åtminftone befk- åmnet. (Se N:o 17. Anm.) Hvarfore ockfå Lungfigtige fållan tåla at åta mjölk, når de taga Kina, och fållan fördraga den extraherad! mjölk, i $oo, Oäé JVov* Z)ec> tojolk, fom dcfsutom ej altid år få tjånlig fodä for til och aftagande inberåknadt* : . 304 i8oo, 0£t. Nov. Dec. far tagas tråget, med många prifer tidt på hvarandra; ty den hettar mycket och excite- rar formycket med fin retelfe, få at den fjuka kan falla i en indirede fvaghet. Båttre år at tidtals efter 8 eller 14 dagars uppehåll åter- taga bruket dåraf: hvilket torde gålla om en flor del beika och ftyrkande medel. Det tyckes fom belka faker icke vore mycket förmånliga for nerverne och hjårn-fyftemet. Det år dårfore anmårkt, at långfamt och mycket bruk af Ifop och Malort fkada huf- vudet och på långd åfven magen, e) Spanio- rerna i födra America hafva åfven funnit, at denna gula Kinan drifver åt hufvudet och gor etourdifTement eller vimmerkantighet./) £)et år troligen då endaft, når den nyttjas trågit och i florre dofi. Under den tid af flera år, fom jag forefkrifvit den for et flört antal e) Befka faker långe och mycket nyttjade påföra en indirecfe fvaghet: de llappa efteråt. Prof. Gu llkn mistånkte dem dårfore nåftan fom gifter. J amtruly of opinion, that forne vvhat deleclerious in the whole of the Bitters is to be fufpecled. Cullen's Mat. Med. T. IL p. 64. 1 — Certains faits tendent a demontrer que 1'ufage long temps continuc de la meme fub- ftance amere et furtout de 1'Abfinthe, nuit å Tacle venenen. Weikard. Do&rine Medici- de Brown, T. I. p. 47. /) Se Q«n. Conf. Gahns bref ofvanföre anfördt. iSoo, Oä. Nov. Dec. 305 antal ljuka, har jag aldrig hordt eii endä klaga öfver fådan värkan. Efter olika Syfiemer och Theöfief häf ock Kinaras vårkningskraft fått olika nämn, cara&ere och fortroende. Sålunda hafva Hu- moralidcrna anfedt Kinan fkadelig i de flåftä fallen, då deras Ientöi förvärrades. Stahliä- nerne hafva dårfore ej haft fårdeles fortroen- de dertil. ChemiMetna hafva anfedt deri få- fom antifcptifk, och i anledning dåräf gofdt tillämpning af defs bruk, ofta til fkada. De fom efter mechanifka grunder villa förklara ak, hafva kalladt den et Tonicum.- Phyiio* logi, eller de fom genom nerv-krafteris öck defs a&ion til mer eller mindre fpäfmodifkä orfaker förklara fjukdomarne anfe den fom et Nervinum, Empirici tro på den famma, fom pä et fpecificum emot febrar och viffa fjuk* domar, och blifva ofta bedragna i fynrierheC då de féka denna vårkan efter fkålpunds vigt- De åter fom gilla Browns Theorie och an- taga den famma, emedan den tyckes gifva fåkrare clave til fjukdomars clasfificerande och medlens råtta vårkningskraft, anfe Kinan få* fom en (limulus eller et excitans. Efter min tanka, i anledning af mina fmå Chemifka underfokningar och ånnu vidlofti- gare clinifka forfok, år Kinan et Tonicum fom okar lifagtigheten: det vill fåga: et me-* del, fom i anledning af defs ftafka adträclion til lifsluften medforer mycket oxigene i krop» X 2 parne, 306 1800, 0£i. iVov. Dec. parne, hvilket den, fåfom defs vehiculum dif- fufible, förer öfveralt, hvaraf hjärtats rorelfe okas, flarkare circulation befordras, och pars folida viva får mera roreife-formåga och fpån- ftighet. Denna mening ofverenskommer ock- få med nyare Chemiens Theorier, fom for- klara detta. Med famma forlikas ock mycket Brown's begrepp om Kinans vårkan, i alla vårkeligen Afthenifka krämpor. I anledning håraf kan ock min årfarenhet granfkas, fom i det nårmafle ofverenskommer med tillämp- ningen efter båda defTa Theorierna, h vilka troligen framdeles blifva mera allmänna, be- gripeliga och antageliga. Denna vårkningskraften forvaras troligen hos Kinan i defs Refino extra&iva åmne, fom concentrera gallåple faltet och befkåmnet fom båda hafva adtradlion til fyre hvaraf fpån- kraften upkommer. Prof. Fourcroy , fom få val underfokt detta åmnet tror det utgöra Kinans hela vårkningskraft. I det fallet bor- de extradet vara fåkrare ån Kinan i pulver, hvilket motfåges af årfarenheten. Nyare ron, famlade både ifrån Chemie, Phyllque och Praxis clinica, med tillämpning på Oeconomia Animalis, gifva anledning at foka ånnu kla- rare begrepp for Theoricn hårom. Den flora uptåkten af Oxigene, och defs vårkan pl hjärtat, fåfom defs råtta flimulus, famt defs förmåga at oka lifagtigheten och rorelle ftyr- kan i våra kroppar, leder ofs med nya begrepp ånnu igoo, Ofi. Nov. Dec. sol ånnu längre i formningen. Oxidernas värkan i fråfsfebrar, och dår fibra rnufcularis år ovårk- fam blifva nya argumenten Mercurius dulcis har onekeligen en flor antifpafmodifk och anti- convulfivifk värkan, fom jag ibland funnit i Epileptifka fjukdomar, likfom åfven Cuprura Ammoniacale. Kermes minerale år åfven vårk- fam, dår fibra viva år mindre rörlig, DefTas vårkningskraft tilhorer våi må fl: oxigene; hva- dan ockfå Mercur. dulcis ofta botar både Qyartaner och Tertianer. Men de åro icke få diffucibla , eller få fint uplofliga , at de kunna uptagas och ofver alt foras igenom våtfkorna, och åt alla delar. Defs lilla prin- cipium adftringens fåfler fig och likfom drager til fig oxigene, hvaraf ftyrka och lifagtighet återflållas: och då fibra blir laxa; tyckes fom Kinans vårkan vore hår, at nårmare ihopfoga fibras rnufcularis folida delar; hvadan fibra får mera tonus. Bo er ha ve fade dårfore: ubi fibra laxa, ibi fpafmus. Sålunda tyckes fannolikt vara, „at befk* 55 ämnet och galldple faltet, foremdt med hijdrogene »hvilka hafva alle/ammans adtradtion til Oxigene, nhvarmedelfl fpdnkraften upkommer, (fe N:o 87» „ Anm. 3.) och dr o lösliga i våra vdtjkor, utgöra & tUf ammans värkningsämnet i Kinan." (N:o 87« Anm. 3.) Dår tyckes ej vara någon fullbor- dad refina, ty den forftor fpånkraften (N:o jo. Anm. 2.) utan endafl: åmnet dårtil, fom ock formodeligen ger åmne til gallåple faltet; X 3 hvar* i8oo } Och Nov. Dec. h vårföre ock detta åmnet, efter 30 gångers infufion i kallt vatten, bibehåller fig qvar i Kinan. (N:o 33.) Når vi veta detta, få vi ock flor anledning at foka dylika åmnen, fom innehålla deffa beflåndsdelarne, h vilka troligen kunna blifva fuccedanea for Kinan. Denna kännedomen om defs vårkningskraft, gor ock tillämpningen af defs bruk i fjukdomar myc- ket fåkrare: den ger ofs anvisning på inhem- fka yåxter, hvaribland några redan vifadt flora prof och åfven med Analyfis chemica och clinifka foriöken bevifa fin likhet med Kinan. Anledningen år ftor, at dymedelfl: om icke aldeles kunna umbåra den utlåndfka Ki- nan, dock med inhemfka kunna författa den- famma, åtminfione vid många tilfållen, och i fynnerhet til utvårtes bruk, hvarmedelft en flor befparing vunnes for Riket och for hvar och en Patient fårfkilt. Dodor Percival omtalar, at man i England har botadt inter- mittenta febrar med Ekbark forfatt med Gen- tiana.o-) Atfkilliga af våra Pihlbarker tyckas då vara ånnu fåkrare. Foriok, fom blifvit gorda , vittna ock hårom./?) Denna känne- domen oin Kinans beftåndsdelar , ger ofs ock anledning at tilborligen och i fåkrare form fore- g) Medic, efiays Ec inquiries, I Vol. p. 71. fi) Doclor Åkerblad har i en Differtation under Prof. Rosenblad i Lund utgifyit deffa for- foken. i8oo, Oct. Nov. Dec. B0§ forefkrifva den åt de fjuka, då icke allcnafl onödig koflnad befpares, utan den fjuke und- viker åfven en fkadelig börda for fin mage. HerrFouRCROY har funnit at då vanlig Kina tages i pulver, blifva f ovårkfamma; ty den innehåller blott t? extra&ivt åmne, fom kan anfes vara vårkfamt. Hvilken börda har icke detta pulver varit for de fjukas mage, fom troligen oftare dåraf fått fvårare krämpor ån dem man fokt at bota? Sedan nu ockfå et fåkert Readions medel blifvit uptåckt, fom vittnar om fpån kraftens närvaro i Kinan, har man ock vunnit et for- varings medel emot bedrägeriet; ty medelft detta rojes beqvåmt och fnart, om Kinan år vårkfam eller icke, enligt ofvan anförda mån- ga förfok. Grof Kinabark, fom tages af äl- dre tråd, anfes på ftållet mindre vårkfam. Såfom mera oxigenerad, fkulle man tro den hålla mera hartz, och fålunda mindre fp ån* kraft. Men farfldlte forfok hårofver, af en bark fom var i§ qvarter lång, § qvarter bred, och f tum tjock, vittna at den lika ftarkt reagerar for Limfolution fom den finare. Der* håller dock få mycket fibra corticalis, at man dåraf får ganlka litet pulver. ; Af 5 qvintin feck jag endaft 2 qv. pulver, och fålunda 3 qvintin remanens, eller ren fibra corticalis. Det år dårfore angeläget, at all inforfkrifning fker med bark, for at fålunda kunna und- vika bedrägeri med pulvret, och vara mera fåker, X 4 Hvad B IQ i $oo 9 Oct. Nov. Dec. Hvad La Garraye kallade Sal. effent Kinas år ej annat ån et Extr. aqvof. frigide p:parat. medelft trituration, fom utaf gula Kinan fås til florre quantité; ty efter et unce fås 2 qvintin extra&. gumm.; men fom foga behofves, då vi hafva få många extra&iva åmnen, föm utveckla vårkningskraften: och detta extrad har defsutom den olågenheten, &t det gårna deliquefcerar i vårma. Det bor fålunda vara et vigtigt föremål for Läkaren, &t kånna fådane iosningsåmnen, och ordnin- gen på dem, for at efter olika anledningar modifiera denna kraften. Efter Dr. Irvings forfok, fom år 178 5 fclefvo med praemium belontc, år ordningen på detta Iosningsåmnen för vanlig Peruvianfk JCina, följande: 1. Spir. vitr. dulc. 2. Lix. cauft. 3.Sp. V. gäll. 4. Vin. Rhenan, 5. Kallt vatten. 6". Vinättika och vatten. 7. Spir. nitr. dulc. 8- Alcal. volat. 9. Sp. V. reclif. 10. Alk, V eg. 11. Aqua calcis.i) Efter mina forfok med gula Kinan, har forhållandet varit i följande ordning: i.Rodt Portvin. 2. Sot mjölk. 3. Rent deftiller. kallt vatten med trituration, och fedan 2 timmars infufion på varmt ftålle. 4. Sp. vitr. dulc. 5. Sp, nitr. dulc. 6. Rhenikt vin. 7. Kallt vatten med alk. v. vitriol. 8- Kallt vatten. 9, Ättika och f) The Edinburgh new Difpenfatory, 1797. p. 141. jSoo, Oä. Nov. Dee. an och vatten. 10. Proffpiritus. ii. Alk. v, f. 1 2. Lixiv. Sapon. 1 3. Magnefia alba, 14. Oflåckt kalk, 15, Kokning, Sålunda, efter de tilfatta lösningsmedlens olika vårkan, famt Kinans olika berednings* fått, blir detta medlet mer eller mindre värk- famt. Läkarens urlkillning om fjukdomens natur och medlets olika vårkningskraft, efter de tilfatta medlen, fom olika qvalificera den- famma, afgör detta. Och fedan vi nu fått detta goda och värk- famma medlet på våra Apothek, och vi hafva anledning til flor tilgång därpå, vore onfkeli- git, at det altid kunde fås lika fåkert, och för billigt pris! Den ågta Peruvianfka från Loxa, kommer nårmaft denna i vårkfamhet; hyarfore ock få många kännare af Spaqiorerne på fiållet, föredraga denna for Califaya eller Kungs Kinan, fåfom fåkrare. Många tro at delfa båda tages af famma tråd, fom fes af anförda brefvet; men deras yttre utfeende, inre texture, och olika forhållande efter mina forfok, öfvertyga mig om, at de tagas af olika tråd. Men af denna lårer ej tilgången vara £i omnig. Nåft deffa båda kommer den goda roda, fom Mutis få mycket recommenderade, och fom vunnit allmänt bifall i Europa: och fom han fager, at håraf finnes omåteliga fkogar vid Sandia Fé; gifves hopp for fram- tiden, at god Kina ej kommer at faknas. X 5 Når 3i2 igoo, 0£t. Nov. Dec. Når vi hafva defla 3:ne Hagen, få tyckes fom vi fkulle kunna umbåra alla de andra många, hvilka åro {vagare och ovårkfam- mare ån de Barkflag, fom vi kunna famla ur egna fkogar, hvilka med tiden torde kun- na gora Americanfka Kinan umbårlig! Och hårmedelft flutas min forfkning och afhand- ling om Kinan. Jag fkulle anfe det tilfreds- ffåUande for min moda, om jag endaft gifvit anledning åt andra, at fullkomligare forfka hårutinnan! Mina hviloftunder, fom hårtil blifvit använda, kunde då råkna på framtida florre vinft, ån den jag fjelf hitintils haft af egen forkofran medelft fåkrare kånnedom om Kina! Dukia no* ferimus: fuceo renovamur amare. OviD. Be/hrif- iSoo, Öcl. Nov. Dee, Befkrifning öfver Forbeningar i Re/bens bråfkerne och Hjertats valvler , anmärkte hos framledne Herr ProfeJJhren J. H Lindquist / Abo } af GABRIEL E. HAAE.TMAN. Ill huru åtfkilliga anmårkningar ofvcr for» beningar på ovanliga flållen af Månnifko- kroppen finnas hos Läkare anteknadc, torde dock en håndelfe af fådan befkaffenhet fom den, hvilken jag hårmedelft får den åran at til Kgl. Vetenfkaps Academiens uplyfta granfk- ning infånda, icke defs mindre fortjena an- teknas. Ofvannåmnde håndelfe år anmårkt hos en Kongl. Vetenfkaps Academiens for- tjente och faknade Medlem, framledne Mathe- feos Profefloren vid Abo Academie Herr Jo- han Henric Lindquist, hvilken häftigt af- led d. 14 Mars 1798 i fit 54 ålders år. En få oförmodad forluft af en for lyckligt fnille, djupa kunlkaper och fållfynt medborgerlighet allmänt aktad Embetsman, fororfakade natur r ligtvis på en gång både beftortning och for- undran ofver den okånda orfak, fom vållat denna håndelfe. Forgåfves fökte man at af fore- gående ijukdomar eller den dödas kropps ftåll- nifig 314 igoo, OM. Nov. Dec. ning m. m. utleta hvad fom få ofverrurrrp- lande betagit lifskrafterna fin verkfamhet; ob- du&ion var den ut våg man förmodade fkulle hårom gifva någon uplysning, i anfeende hvar- til den ock dagen efter dådsfallet anftålltes; då de förborgade fel i kroppens mechanifme up- tåcktes, hviika jag tror hufvudfakeiigen dertil hafva bidragit. I barndomen har han haft början til Rachitis och federmera en långvarig Alte, fom utan tvifvel bidrog at grundlägga en fvag hålfa, hvilken under hela lifstidea följde honom och af tråget arbete ån mera forderfvades. En kort hack-hofta hvaraf han alt jåmt befvårades gaf redan i yngre åren anledning at mifstånka et forfvagadt broft, men for ofrigt var han aldrig angripen af nå^ gra häftiga broft-anftoter. Til flaturen var han underiatfig, med ftort hufvud, korrt hals och ovanligt långa armar (fom torde kunna Jiånledas af den rachitifka difpofitionen ;) for ofrigt loshullt och allt ifrån yngre åren myc- ket bleklagd. I fin diaet felade han fornåm- ligaft medelR et näftan oafbrutit mllafittande; ganfka fparfam kropps rorelfe famt mer ån vanligt ofverflodande i Tobaks rökande och Caffe drickande. Utom åtfkilliga merendels lindrigare feber anftoter vanliga ft af catarrha- lifk art, hvaraf han nåflan årligen befvårades, klagade han aldrig ofver några plågor, forrån under fidfla året af fin lefnad, då en befvår- lig andtåppa fom oftaft hindrade honom at med i $00, Oä. Nov. Bec. 31$ med minda kropps ror elfe af bryta fit vanliga flillafittande. I fynnerhet upretades Andtäppan få fnart han gick litet fortare, eller up för höjder, eller vid finnesrorelfe; hvilken il d fi- na rim de orfak likvål i anfeende til hans fagt- rnodiga charadiere fållan intråffade. Sjelf an- lag han detta onda for fpafmodilkt och af fådan anledning begårte et af fin Läkare här- emot tjenligt läkemedel, hvilket ock utan at förekomma andtäppan for ognablicket lindrade. Sidfia dagarne var hans anfigte mera gulblekt ån vanligt och hans annars lugna utfeende ut- märkte en fynbar opafslighet, hvarofver han dock foga klagade; ockfå var han hela tiden åfven den fidfia dagen fyffelfatt med vanliga goromål och deltog i vanliga fållfkap. Då han om qvållen lagt fig, inftållte fig andtäp- pan nog häftigt, (hvilket åfven några gångor tilforene på lika lått inträffat) men uphorde få fnart det antihyfterifka mediet blifvit inta- git, få at han åfven trodde fig få rolig forna och derfore utflåckte ljufet. Några minuter derefter drog han några tunga forlande ande- tag, hvilket fatte hans Fru i beftortning; och då eld infkaffades hade han inom några ögna- blick för altid infomnat med famma fiilla ut- feende fom förut och utan minfta tekn til fpafmodifka rorelfer. Innan Fåltfkår hant an- komma var vid pafs en half tima forliden; ådern opnades men blott några droppar blod vifte fig och då jag någon flund derefter in- fan.t 3i6 1800, OcL Koi\ Dec. fant mig, förmådde inga retande medel våcka de redan qvafde lifskrafterne. Följande dagen anftåndes obduclion i när- varo af Herrar ProfefTorerne Hellexius och Bonsdorff famt någre Medicinae Studiofi. Den föregångna andtäppan gaf anledning at fåfta forfla upmårkfamheten på bröfiets be- fkaffenhet; hvareft jag förmodade en bruften Lungbold; hårtil trodde jag mig finna fkål i andtäppan, hack-hoflan, den forlande ande- drågten hos den döende, famt defs häftiga af- lidande; men fnart vide fig helt andra phce- nomener. Då bröft-caviteten på vanligt fått fkulle öpnas, funnos cartilagines coftarum få förbenade, at de på högra (idan med måda kunde genombrytas, men på den vånftra al- deles icke utan tiihjelp af fåg. Efter det fier- num fålunda blifvit uplyftadt, underfoktes Lungornes befkafFenhet, hvilke voro fullkom- ligen frifka men mer ån vanligt blodfulla. Vid Pericardium var intet ovanligt at an- märka, åfven fom vid hjertats yta; men då detfamma opnades, funnos defs oron och kam- rar mycket blodfyllde, fornåmligaft den bakre. Jemvål anmärktes at Trabecula? tendinofa? cordis och feniga banden af Valvula? mitraks och tricufpidales kändes ovanligt hårde, nå- ftan liknande fenorne hos fögtar; dock tyck- tes håraf intet betydande hinder i deras ut- fpånning kunna förmodas. Men en ån betyd- ligare osfification uptåcktes i valvulse femiiu- nares igoo, Oct* Nov. Dec. 317 nares vid Aortae mynning och hvaraf jag hårmedelft får den åran at til Kongl. Acade- mien ofverlemna prof; tiifållet medgaf ej at deraf tilreda et ordentligt prseparat. Innan defla valvler frånfkiljdes , var det ej fvårt at erfara, huru ofullkomligt de tilfloto Aortae mynning och huru litet de kunde hindra blo- dens regurgitation til bakre hjertkammarn. Hvadan defTa forbeningar ledt fin uprin- nelfe, tror jag vara fvårt at utreda; mycken flit och et trågit eftertankans bemödande bi- draga utan tvifvel at uttoma principium vitale och dymedelft fårhafta ålderdomens annalkande, hvaruppå defla forbeningar åro et fåkert bevis. Likvål torde åfven en fvag kropps ftåll-* ning och den Rachitiflka difpofitionen hårtil betydeligen medverkat. Kanfke ock at det omåtteliga bruket af Tobak och Caffe i fin mon likaledes bidragit at fortikynda detta vid hog ålderdom få vanliga phaenomen. — Men få mycket mera otvifvelaktigt fynes det mig, at den omnåmnde andtäppan vid kroppens modände varit en följd af forbeningarne, få vål i Ref bens bråfkerne, fom Aortse valvler, fom den förra orfaken uppenbarligen hindrar Broflcavitetens ftorre utvidgning, hvilket vid kropps rorelfe och deraf fororfakad häftigare blodens omlopp, år nödvändigt, och den fednare oordningen, genom den deraf befor- drade blodens regurgitation lika oundvikeligt vid kropps rorelfe måtte ofverhopa Lungorna med 3i8 zgoo, Öä. Nov. Dec. med ftorre mångd blod ån dc utan en be- fvårande kånfla af andtåppa kunna fördraga. Lika vifst år at en fullkomlig qvåfning på detta fått varit möjlig, i fynnerhet om en håftigare kånfel-retning (flimulus nervofus") hårjemte inträffat, fom åfven enfam har en qvåfvande förmåga. Men hvad fom i när- varande fall påfkyndat blodets omlopp, der- med ofverhopat Lungorna och Hjertat, famt fiuteligen qvåft deras förmåga at underhålla iifvet, och uttömt fjelfva lifskrafterna år en af de fördolda orfaker, dem en Låkare någon gång på goda anledningar kan giffa men fållan år i ftånd at updaga. Likväl tror jag mig icke fela, då jag anfer förenämnde ovanliga ph>e- nomener både fom förberedande och närmade orfak til den förluft den lärda verlden lika med famhållet lidit af en aktningsvård Medlem. For en Låkare torde denna håndelfe beftyrka den fats, at vid andtåppa, hvars fullkomliga diagnofis år outredd, man bör vara varfam i Prognofis, och i anfeende til Prophylaxis til— ftyrka den fjuka at iakttaga ytterfta förfigtig- het i anfeende til alla retande omftåndigheter. Om igoo, Ofi* Nov. Dec. 319 Om Tabell- F arkets -Tilljländ, ifrån iftz till I?p5. 6te Af handlingen, Om Ingångna och Upplofta Ågten- jkap, Bamfoder/komus Åldrar, famt Födde och Dod§ i hvarje Månad, af HENK NIC ÄNDER, I anfeende till faknaden af underråttelfer om Folkmängdernas Delar eller Folk - KlarTernes råtta ftorlek i Hufvudftaden och Goteborgs fUft for år 1775, har jag med underfokningen af vifla närvarande åmnen måft ftadna in nom de fifla 15 åren af den antagne Perioden, nåml. innom 1781 och 179;, bågge deffa år i Rakningen inbegrip ne. Under den tiden hafva de ingångne Ågtenlkapen forhållit fig, fom följer; K.V.A.Eanäl IV. Qy. 32o i8oo y Oä. Nov. Dec. 1 Summ«ui Af T flftrt J. WUv Medium. äro alla i j aren. knutne. Januani Manad 23IOI 1544 64,2 TT» i • • Februaru - - I9260 1284 53,3 Martz - - 20882 1392 57,8 April - - - 26451 1763 73,3 Maji - - - 2I24I I4I6 58,8 Junii ... 2890 1 1927 80,1 Julii - - - 16328 IO88 45,2 Augufti - - - IIl64 744 3o,9 September 227OD T f T \ 1514 62,9 Ödtober ... U J W i i A.% %R n-D j 0 November - - 47991 3199 132,9 December - - 57936 3862 l60,4 Summa 36I098 24069 IOOO De genom Dåden uplofte Ågtenfkapen hafva varit: Summan Af loco af Medium. äro alla 1 5 åren. upplöfte. I Januarii Månad 30177 20I2 97,3 Februarii - - 26766 1784 86,3 Martz ... 3I7IO 21 14 102,3 April - - - 32212 2147 103,9 Maji - - - 32397 2l6o 104,9 Junii ■ - - - 26965 1797 87,o Julii . . - 21343 1423 68,8 Augufti - - - 19567 I304 63,1 September - - 1900 5 1267 61,3 Odober - - 20901 1393 67,4 November - - 22836 1522 73,6 December - - 2.6I07 J740 84-2 Summa 5099o6 20663 1000 Skill- iSoö. Oci. Nov. Dec. Skillnaden imellan Summorna af de ingångna och upplofta Ågtenfkapen åro - 51,112 Men enligt Tabellen P, uti hvil- ken de gifte Paren i Carlskrona och Norrköping i Proportion af Folk- mångderne dårftådes åfven åro in- räknade » befinnes Ikillnaden imel- lan de Gifte 1780 och 1795 vara 40,55g Således yppar fig en brift af 10,554 ^ af hvilka faknas. Men denna brift har fina IkåK — Uti 2:dra Af handlingen år nåmndfc* att uti hela Rikets Folkmängd år 1795 brufto 32,479 Perfoner, hvilka förlorats dels uti Kriget, dels genom Sjöfarten, och vid flutet af 5:te Af* handlingen, att ibland 277 Perfoner ioö åro gifte; — Deffe omftåndigheter ofvervågne och jämförde gifva tilkånna , att den faknade Sum- man af gifta Par år en följd af håndelferna, och tåmmeligen jåmt proportionerad emot den faknade Folkhopen. Att uti Tabellerna anteckna de genom Krig och Skeppsbrott upplofta Giftermålen kan lika få litet fke, fom att anteckna de genom fådana Olyckshåndelfer timade Döds -folien. Man får ofta ingen kunfkap om någotdera, ofta få långt efteråt, att anteckningen på fitt råtta ftålle icke kan göras. Men hvad fom håruti brifter finnes någor- lunda årfatt uti andra Forteckningar: Y 2 Till 322 x8oo, Oä. Nov. Dec. Till ex. ibland icoo af Mankönet voro « « Ar 1780. Ar 179 j. Gifte — 376,5 — 373 Enklingar — 27,8 — 32 Ogifte — 253,4 — 248 Barn — 342,2 — 347 Summa 999,9 — 1000 Ibland xooo af Qyinkonet voro o e Ar 1780. [Ar 179 J. Gifte — 351,9 — 346,4 Enkor — Qi,i — 90,5 Ogifte — 243,5 — 240,6" Barn — 323,4 — 322,3 Summa 999,9 — 999,9 Håraf finnes, att Proportion af Gifte och Ogifte få val af Mankönet fom Qyinkonet minfkat fig ifrån 1780 till 1795, men att der- emot Enklingar, och i fynnerhet Enkor okat fig anfenligen. — De forras forokelfe torde hårröra deraf, att den hemförda Rotfebern efter Kriget borttagijt en hop Huftrur, men de fenares kommer utan tvifvel af Krig och Fålt- fjuka förenade. Qyinkonet 1795, utom Carls- krona och Norrköping, utgjorde 1 568163 Per- ioner, och ibland dem fkulle hafva varit Enkor efter 1780 års nu anförda proportion, 128027 men de voro -• 14 1900 fålcdcs hafva ... - 13873 Enkor, utom dem fom ifrån Krigets början till igoo, Oä. Nov. Dec. 323 till 1795 års flut dodt, af nyfsnåmnde orfak tillkommit och lika många upplofte Ågtenfkap, af hvilka florfta delen i Tabellerne icke kun- nat antecknas. Hvad Barnfoderfkorna angår, år Medel- talet af dem ifrån och med 1780 till och med 1795, Medel - Talet. Af 1000. imellan 15 och 20 år 3298 33 20 25 — I6507 165 25 30 — 26329 263 30 35 — 25618 256 35 40 — 18093 181 40 45 — 8518 85 Öfver 45 50 — 1694 17 SO år 39 0,4 100098 1000 Ibland deffa 100098 årliga Barnfoderfkor hafva 1730, eller inemot hvar 58:de fodt Tvil- lingar, 30 eller hvar 33366:te Trillingar , och ^0 eller knapt en Fyrlingar; 96126 hafva varit gifte och 3972 ogifte. Antalet af defla lifta utfåtta vål icke Ta- bellerna, men (killnaden år hår gjord imellan Gifte och Ogifte efter den Proportion, fom årligen funnits imellan de ågta och oågta Barnen. Ofta har vål märkts, att det i Tabellernc utfatte antalet af Barnfoderfkor icke fvarat Y 3 emot 324 iSoOy Oä. Nov. Dec. emot de födda Barnens, af den orfak, fom det fynes, att fomlige Tabell-Författare åfven hafva inräknat dem fom fått mifsfall, fomlige åter icke en gång upptagit dem fom fodt Döda Barn; men detta mifsförftånd år, efter det angifne antalet af Lefvande och Döde Födde, fanit Tvillingar och Trillingar, for hvart år råttadt, fkillnaden delt på Åldrarne efter den Proportion, fom de riktiga Tabel- lerna innehållit, och det vederbörliga Barn- foderfkornas antal, få vål for Åldrarne fom det hela, derigenom århållet fådant, fom det hår anfordt finnes. Qores Jåmforelfe imellan de Gifte Barn- foderfkorna och Huflrurna (527046) famt de Ogifta och Pigorna^ (365330), befinnes 10 Hufirur ibland 54, och en Ogift bland 92 årligen komma i Barnfång. Göres Jåmforelfe vidare imellan lika Åldrar hos Barnfoderfkor och hela Qyinkonet befin- nes, att Medel-. Talet af Qvin- könet. Uiielian 15 och 20 år, 10 foda Barn bland 408 13454S 20 — 25 — — — — — 7S 1 129748 «*• 25 — 30 — — — — — 461 121707 — 3o — 35 — — — — — 43 III373 — 3$ — 4° — — — — — 54 97543 — 40 — 45 — — — — — 106 90852 45 — 50 — — ~ ~ — 465 7SS97 Oiver 50 ar *— — — — — 17760 69268 Uti 1 8 oo, Ofi. No v. De c. 325 Uti det anförda Medel-Talet af Qyinkoniet åro proportionelle delar intagne af Folkhopen i Norrköping och Carlskrona for 1 79 5, åfvent af den i Carlskrona for 1780. Ifrån och med år 1776 till och med 1795 åro födde: Gåffar. Medel- Talet. Af 1000. Aflade Januarii Månad 4536 90,1 i April Februarii - - 4064 80,7 Maji Martz - - 46l I 91,6 Junii April - - 4 2 8i 85,7 Julii Maji - - 3962 78,7 Aug. Junii - - 3645 72,4 Sept. Julii - - 37oi 73,5 oa. Augufli - - 4002 79,5 Nov. September - - 4643 92,2 Dec. Odober - - 4357 8^,5 Jan. November - - 4151 82,4 Febr. December - - 4368 86,7 Martz Summa 50321 1000 Flickor $26 iSoo, Oct. Nov* Dec. Flickor. Medel- Takt. Af IOOO. Aflade Januarii Månad 4358 90,3 1 April Februarii - * 3912 8i,o Maji Martz 4459 92,4 Junii April 4106 85,i Julii Maji 3834 79,4 Aug. Junii 3498 72,4 Sept. Julii - - 3574 74-o Ott. Auguiti 3796 78,6 Nov. Sentemher - — Dec O&ober - 4184 86,7 Jan. November - 3964 82,1 Febr. December - _4_i43 85,8 Martz Summa 48250 999,4 Håraf finnes, att de måfle fcdas i Martz och September, de fårrfle i Junii, famt att den ftorfta Aflelfe-kraften yttrar fig i Junii ©ch December, den minfta åter i September. I anfeende till Mankönet åro de nyfödde GåfTarne fom 1 till 27^; Flickorna till Qyin- konet fom 1 till 30y^, och alle Nyfödde till hela Folkhopen fom 1 till 28/0. Medel-Talet af de Dofodda fliger till 2709 ©ch förhåller fig till Summan 98571 af dc lefvande födde, fom 1 till 361V Oågta i 8oo, Oä. Nov. Dec. 327 Oågta Barn åro födde: Medel-Talet. Gåffar. Flickor. Januarii Månad Febr. - 165 156 Martz - - - 182 188 April - - - 178 180 Maji - - - 174 173 Junii - - - 153 Julii - 126 116 Aug. - - - T T Q oepu. - 155 152 0(°i. - - - 151 145 Nov. - - - 143 144 Dec. - - 165 159 Summa 1885 1853 Aflade i April Maji Junii Julii Aug. Sept. oa. Nov. Dec. Jan. Febr. Martz Håraf befinnes att under Sommar -Måna- derna de måfie oågta Barnen aflas. y 5 Dodc 3^8 i$öo, 08. Nov. Dec. Döde under flfi anförde tid åro Per Me- dium Af 1000. Mank. Qvink. Mank. Qvink. Jan. Månad 3372 3483 87,3 92,2 Febr. - - 3120 3133 8o,8 82,9 Martz - - 3604 3623 93,3 95,8 April - - 3687 3600 954 95,2 Maji - - 3709 3540 96,1 93,6 Jun. - - 3344 3x51 8o>6 83,5 Jul - - 3095 2973 RO I l Oi l Aug. - - 3108 3055 82,0 8o,8 Sept. - - 2838 2762 73,7 73,i oa. - - 2784 2730 72,1 72,2 Nov. Z822 2768 73,1 73,2 Dec. - - 3060 2955 _78,2 Summa 38603 37779 999,7 999,4 Håraf fes, att Karlarne do måft i Maji, och Qyinfolken måft i Februarii, bagge Könen mått om Våren och minft om Höften i fyn- nerhet i Oftober. Utdrag i8oo, 0$. Nov. Dec. 329 Utdrag af Kongl Vet en/kap s Acade?men$ Dagbok.^ Fortekning på de Böcker ock Naturalier m. m. [om under detta årets forlopp blifvit Jkänkte till Kongl, Academiem Samlingar, Böcker, Herr C. H. Uggla. Vågvifare genom Örebro Hofdingedome författad 1799. Nyköping I gOO. 4:0 ^ r Herr P. J. Hjelm. Underråttelfe om fordel- aktigafte fåttet at, anlågga Salpeter lador och at i flört tilverka Saltpeter. Stockh. 1799- 8:0 Herr Thunbjerg. Prodromus plantarum Ca- penfium pars poflerior. %:o m * Icones plantarum Japonicarum. Decas Upfaliae 1800. fol. Herr Alex. Kolpin. Opufcula Chirurgica Tom. I. Hafnire 1799. 8,:o Herr Swartz. Flora Indiae Occidentalis T. IL Seft. I. Erlangae 1798. 8:0 * - Flora Indiae Occidentalis au&a atqi\e il- luftrata. Tom. 2;dus Erlangse 1800. 8-o The Royal Society of London. Aflro- nomical Obfervations made at the Royal Obfervatory at Greenwich in the ye^r 1797 by Nevil Majkelyne. Part of Vol. III to be compleatad hereafter. Lond. *798< fol, The 330 i8oo : Ocf. Nov. Dec< The Royal Society of London-. Philo- fophical Transaélions of the Royal So- ciety of London for the year 1799. Part, i. 2, and for the year 1800. Part. I. 4:0 The Commissioners of Longitude. The Nautical Almanac and Aftronomicai Ephe- meris for the years 1801, 2, 1803, 4. Q'.o Herr J. Dryander. Plants of the Coaft of Coromandel. by William Roxburgh M. D. VoL 1. 2. Jmperial quart. - - Salisburtfs Icones fiirpium rariorum, a pagina undecima ad pag. 2i:am Imperial quart. • - Catalogues of the Birds, Shells, and forne of the more rare plants of Dorfetfhire. From the ncw and enlarged Edition of M. R. HuUhins** Hiftory of that County. by Richard Piäteney. London 1779. fol. - - Transa&ions of the Linnean Society VoL V. London 1800. 4:0 - - Englifh Botany. by ^fantes Sowerby N:o 84> 5, 6, 7» 8,9- London 1798, 1799- 8:0 - The Geographical Syfteme of Herqdotus examined and explained, by a compari- fon with thofe of other ancient Authors and with modern Geography. by £famcr RenneL London 1800. 4:0 - - Travels in the Interiör DiOrids of Africa by Mungo Park. London 1799. 4:0 - - Principles of modern Chemiftry Syflema- tical arranged br Dr. F. C. Gren. Trans- lated i8oo, 0£t. Nov. Dec. 331 lated from the German. Vol. 1.2. Lond. 1800. 8:0 Herr J. Dkyandek Differtatio Botanica de Erica. Praefide Carol. P. Thunberg et Refp. Bernh. Struwe. Ed. Altera eurante R. Ant. Salisbury. Featherftone 1800. 4:0 Herr Joseph Banks. Catalogus Bibliothecae Hiftorico Naturalis ffifephi Banks. Audore £fona Dr y änder. Tom. IV. Mineralogi. Londini 1799. 8"° Herr A. Hultcn Schwedifch Pommerfch-Ru- gianifcher StaatsCalender auf das Jahr der Chriften 1800. 4:0 Herr J. Pasquich. Opufcula fiatico mechanica Principiis analyfeos finitorum fuperftruda Editore Pafquich. Vol. i. 2. Lipfise Herr Odman. Mungo Parks refa i det inre af Africa åren 1795 til 1797. Sth. 1800. 8:0 Herr Fred. Henning. Diatetifch-Medicini- fches Handbuch fur Seeleute von Fr. Hen- ning. Leipzig 1800. 8«o - - Von den Pflichten der Kranken gegen die iErzte. von Fr. Henning. Leipz. 1791. 8:0 - - Commentatio Med. ChSrurg. De Ptofi. Authore jF. Henning. Gryphiae 1 788- - - Diflertatio Med. Siflcns Analeda Hiftorica ad Theoriam Epilepfiae. Audore F. Hen- ning. Gryphiae 1788- 4 : ° Herr 332 1 8 oo, Oä. Nov. Dec. Herr Fr. Henning. Fredrici Henning. Anale&a Litteraria Epilepiam fpe&antia. Lipfise 1798. 4'o Herr F. v. Zach. De Reticulis Cryptographi- cis. Au&ore Mauricio Prajfe. Lipfiae 1799. 4:0 - - Expolitio quarundam Formularum de Centro gravitatls quam publice defendet Maur. Prajfe refpondente Tousfains de Charpentier. 4:0 - - Aftronomifche Tafeln der mittlern Ab- flånde der Sonne in Zeit vom erflen Punkt der Friihlings Tag - und Nacht- Gleichen und ihrer mittlern Bewegungen fiir Monathe und Tage zur Verwandlung der Sternzeit in mitdere Sonnenzeit und umgekehrt. Af den Mittagskreis der See- berger Sternwarte berechnet. 1799. 8:0 - - Verfuch iiber Enthiillung eines Geheim- niffes in der bekanten Lehre der allge- meinen Gravitation von Georg Vega. Wien 1800. 8-0 Herr J. E. Smith. Flora Britannica au&ore £f. E.Smith. Vol. 1. 2. Londini 1800. Q:p Herr K. E. Freyhern von Moll. Jahrbiicher der Berg - und Hutten-kunde IV:ten Bändes erue Lieferung. Salzburg 1799. 8 :o Herr N. Collin. Philological Wiew of Soine Very Ancient Words in Several langva- ges. 4:0 Herr Nordwall Bergs-Mechaniken. I. 2 T. Stockh. 1 8co. 4:0 Herr i8oo, 0£t. Nov> Dec. 333 Herr Odhelius. Herr Affeflbr Zachar. Strand* bergs Portrait. Naturalier. Herr Joh. Er. Collncr (Med. Do&or.) har fkånkt Amphibier, Fiikar m. m. ifrån Java och Afcenfions oen till ex. Coluber buccatus - vittatus etc. Rana - Tefludo - Gijmno- thorax lik afer. Holocentrus Sogo - Scomber- Baliftes ringens etc. En Dolck, Tobacks- pipa och Tofflor af tråd, fom brukas på Java. Herr C. Fr. Gröndal (M. Dr. och Hof- medicus) Filkar och Infe&er ifrån Indien : Labrus lunaris, melapterus? Scarus viridis Holocentrus bengalenfis, Servus- Ejrinephelis marginalis , Merra - Bodianus (Perca Thunb. A. Holm.) 6 lincatus - Mullus furmuletus- Centrifcus velitaris - Tetrodon oblongus, HonckeniP?-— Balijles Vetula, aculeatus- Raja Lymma med fl. — Af Infe&erne kunna följande fortjena at nåmnas: Ceton* chinenfis, aulica. Gurcul. imperialis, fplen- didus, longipes - Dijtifcus grifeus Chryfonu (Diaperis?) mickns - Cicind. longipes &c. Herr Gr S. af Ugglas (Öfverflåthåll. Lands- hofd. med m.) En få kallad Furflelig Krona eller Motta, af hvita, roda och< fvarta fogel-fjådrar, prydd med Infeä> fkalvingar — tros vara från Bengalen. Herr 334 1 8oo, Oci. Nov. Dec. Herr A. Sparrman (M. Dr. Profeffbr &c.) En okänd art, nåra 5 alnar lång, af Ormflågtet, (Coluber) ifrån Senegal. ~ Åtfkillige rara Fifkar: ScorpcBna nov. fpec. Chcelodon n. fp. Acanthurus velifer, Saliges Kleinii? &c. Herr Joh. Lund (M. Dr.) En fullkomlig Fro- redning (fpadix) vid pafs 3 alnar hog, med blommor och frukter, af en okånd Palmart (Calamus? vel ) ifrån Madagafcar. — Hartz - och Gummi-arter famt metkrok af perlemor med fnore och foderal, ifrån femma ftålle. Et ftycke Lafva och en flor oredig quartzchryftall ifrån Bourbons oen. — Tetrodon hifpidus och et Kajmansågg (Crocodilsågg) ifrån Brafilkn. — En rar Infed QDirccea bar- bata 1. Serropalp.) från Finland. Herr K. Ehe. R. von Moll (Friherre m. m.) 2:ne Mineralier, fom fådt namn af Ma- dreporite och Siderite. Herr G. von Carlson (Prefident m. m. ) 2:ne fvård af tråd, det ena pry dt och armeradt med Hajtånder, Båge och pil eller kait- fpjut. — 3:ne fkålar och fkedar af lkoid- papdsfkal, ifrån Pellew-oarne. — En be- fynnerlig hopvridén våxt, funnen imagen eller mångfållan hos en ko (kan hånda tillkommen af nedfvålgda fecundina?). — En Inelfsmafk Echinorhjnchus gigas? fom blifvit tagen uti gallan hos en gris. Herr i8oo 9 0£i. -Nov. Bec. 33$ Herr Plageman (Red. Seh:se) En Odla med dubbel eller kiufven ftjert. En Orm famt några Snäckor ifrån Veft-Indien. Herr Gust. Paykull (CancelheR.) 3*.ne fifkar från Medelhafvet: Urano-fcopus fcabec Centrifcus fcolpax famt en Sqitahf. Herr Gust. Billberg (Lands-Camrer) En Orm och någre Inleder från Gottland famt en okånd Odla från America. Herr C. Quensel (M. D.) Svärdet af en Svårdfifk QXiphias Gladius) Hafskatten (Anarhichas Lupus) ifrån Uddevalla. Squa- lus fafciatus. Gordius 3 tagen i bukcavite- ten, utom tarmcanalen emellan den och. peritpna 3 um hos Simia Midas. Torrkide fruckter och fron ifrån Indierna. Herr Joh. Julin (Apothék.) Cobitis barbatula Gaflrohranclms b ra n c h i a 1 i s Phrygan. p h alse- noiäcs och Lept, iaterrogationis. K V, A. tfanM. IfQv. Z FÖR- FÖRTECKNING På de Ron, fom Sr o införde uti dett* Quartals Handlingar. X. Anmärkningar vid Torra Skiedningen eller Neder» Jlaget; af Gust. von Engestrom. - - 255 2. Om Skara Stads Geographijka belägenhet; af Erik Prosperin. - - 263 3. O ED MANNIA, et nytt Ört-Jlagte; af C. P. Thun- BERG. - 278 4. Clinijka Förf ok med gul Kina; Fortfatining och flut af den i föregående trenne Qyartaler införda Afhand- ling; af J. P. Westring. - - 2,%Z 5. Befkrifning of ver forbeningar i Ref b ens bråfkema och Hjertats valvler, anmärkte hos framledne Profefforen J. H. Lindquist i Åbo; af Gabr. Er. Haartman. 313 6. Om Tabell- Varkets Tillfland ifrån i^ys, till 1795- 6:te Af handlingen, om ingängne och upplofte agtenfkap, Barn- foderfkomas åldrar, Födde och Bodde i hvarje manad; af Henr. Nicander. - 319 Fl G UR ER til i&oo års Handlingar. I. Qyartal. Tab. I. Fig. 1. Foreftfiller et Mjolke til- lika med en Rommftock ur en Lake; hwrer til N:o 3. Fig. 2. Horer til N: 6. III. Qyartal. Tab. II. Botanilk planche; horer til N:o 3. )V. Qyartal. Tab. III. Botanilk planche horer til N:o 3. REGISTER til iSoo ärs Handlingar-. REGISTER Pä de fornamjla Ämnen fom förekomma i i$oo ars Handlingar, Ji-rfenik; fe förgiftning. Jflronomie; fe Skara. Botanik; fe Orchider och Oedmannia. KUftricitet; anmärkt hos Mennifkan 63-68; Nytt bevis for pofitiv och negativ Eleäricitet 139-148; Defs verkan på gula Kinan 185. Fbrbeningar i Refbens bråfkerne och Hjertats valvler 313. Förgiftning af Aifenik botad 68-73. Hafstang; använd til Gödning 149-154. Kina; 732; Forlok at hos den uptåcka Salmiacslukt 82; Jåmtorelfe mellan den gula och flere flag Kina genom Rea&ionsmedel 84; Peruvianfk Kina 104; Cinchona floribimda 110; Cinchona Caribsea 112; Cinchona an- guftifolia 113; Cinchona Corymbifera 114; Grof rod Kina 174; Cinchona Brafilienfis 176; Ny Bark 178; Atricanlk Bark 179; Syrgazets verkan på Gula Kinan igi; Eleclrifka kraftens verkan 185; Inflammabla luf- tens verkan 185; Kolfyregazets verkan 189; Fibra Corticalis 189; Kinans beftåndsdelar efter af bränning 193; Gallaple faltet i gula Kinan 196; Clinifka forfok med gul Kina 282-312; Defs forhollande i intermit- tenta febrar 283; Remittenta febrar 286; Gallfebrar 287; Febris remittens nervofa 287; Broftfebrar af in- ilammatorifka flaget 289; Catarrhalfebrar 290; Rot- febrar 290; Skarlakans febern 290; Rheumatismus acu- tus 290; Koppgiftet 293; Blidder Rofen 293; Pem- phigus 293; Lungfot 294; Flufshofta 295; Kikhofta 295; Gulfot 295; Vattenfot 296; Blinda och opna Gyllenådren 296; Fluxio fcorbutica 296; Torrfken 297; Venerifk faiitta 297; Nervfjukdomar 297; Tu- möres Glandularum 299; Salivation 299; Gonorrhcea benigna 299. Lake ; Lake; cm en tvekSnig 33-35. Medieitie; fe Forbeningar, Förgiftning och Kina. Meteorologis; Barometer och Thermometer obiervsnoner hoilne i Uleåborg 36-53; Anmärkningar rörande fog- lars flyttning och växters blommande i Utsjocki Lapp- mark for aren 1795 och 1797 53-62. Oedmantiia; et nytt Örtflågte 278-252. Orchider; 115.13g; 202-254: Orchis 205; Difa 20g; Saty- rium 214; Pterygodium 217: Difperis aig; Corvcium 22c; Ophrys 222; Serapias 223; Neottia 224; Crani- chis 226; Theiymitra 22g; Diuris 229; Are-hufa 230; Epipactis 231; Malaxis 233; Cymbidium 236: Onci- riium239; Epidendrium 240'; Vanilia24i; Limodorum, 242; iErides244; Dendrobium 244; Steiis 248; Lepan- thes 249; Cypripedium 250. Sjögräs; fe hafstång. Snara; defs Geographifka belägenhet 263-2-7. Tabell- Farhet; defs Tilltand i Sverige och* Finland 1-6; 75-82; 155-17- > 3i9-3 2 8. Uf odling; fe hafstång. FÖR- Fö R TE' K NI N G Pä An&orwna til de Ron J om förekomma i 2800 års Handlingar* j Qyart. Sid. Castrcn (Sam.) Oblervationer gorde i XJtsjocki Lappmarks Preftgård under 69 0 53' Polhogd år 1795 och 1797 I. 53 Ekmark (Lars) Nytt bevis for Theorien om tvanne Eleörifka ämnen - - II. 139 EngestrSm (Gust. von) Anmärkningar vid Torra Skiedningen eller Nederflaget IV. 255 Gahn (Hrnrtc) Tillfiggning til foregående handelfe - - ~'l - I. 71 Ha artman (Gabr. Er.) Belkrifning ofver Forbeningar i Refbens bråfkerne och Hjertats valvler anmärkte hos framledne r Profeflbren J. H. Lind- qvist i Abo - IV. 313 Julin (Jo i.) Fortfättning af forfok til Up- lysning om Uleaborgs Climat - I. 36 Lythberg (Mathias) Sjögräs eller hafs- tång med mycken fordel invand til gödning på en upodling af 32 Tunn- land vid Gottland - - II. 149 Nic änder (Henr.) Om Tabell- Vårkets Til- flånd i Sverige och Finland ifrån 3772 til och med 1795. 31c Af- handiingen angående Foiknumern i Ståderne - . . I. 1 4*.e Afhandl. angående befolkningen i Lånen - - . H. 75 5:e Athandl. angående Folk-KlafTer- nes ftorlek och flrhollan.de - - IH. 155 6:e Athandl. om ingångne och up- lofte ågtenfkap, Barnfoderfkorrias ål- drar, Foddej och Döde i hvarje månad - - . IV. 319 Pipping Qyart. Sid. Pipping (Joseph G.) Mjolke och Romm utur en och famme Lake - - L 33 Prosperin (Erik) Om Skara Stads Geogra- phifka belägenhet - - - IV. 163 SjosTéN (C. G.) Forfok rörande Menniiko- kroppens egna fritt verkande politiva eller negativa Ele&ricitet - I. 63 Swartz (Oeof) Afhandling om Orchider- nas ilågter och deras fjflematilka indelning - - II. 115 Orchidernas flågter och arter up- fffillde - - - III. 20S Svedeltus (G.) Förgiftning afArfenik lyck- ligen botad - % - I. 6g Thunberg (C. PO Oedmannia, et nytt Ort- illgte ' - - - - IV. 278 Westring (Joh. P.) Afhandling om gula Kinan qch ett nytt Rea&ions-medel hvarmedelft defs verkningskraft up- tåckes; tillika med Jåmforelfe imel- lan flera Kina flag - - 1. 7 Forfok pä de uprfiknade Kina Hagen at genom ritning (trituration) i Glas-- moriel, med oflfikt kalk och vatten uptficka Salnaiacs lukt; famt jfimn- forelfe iméllan den gula och liera Hag Kina. N efter mänga Ron och flera Rea6lions medel - - - H. $2 Fortfåtrning af den i föregående Qyartale.r införde 'afhandling - - ' III. 17$ Fortffittning och flut af den i före- gående trenne Qyartaler införde Afhandling * - - 1V - -S-